Volvos Amazonkombi visades på Stockholms bilsalong 1962 och med den startade en epok i företagets historia – och i svenska hem. Den stora kombin har lika mycket varit sinnebilden för Sverige som Ikea.
Men går man in på Google och söker efter ”Volvo Station Wagon” är den mest frekvent ställda frågan ”Does Volvo still make a station wagon?”
Svaret är självklart ja, men under 2020 var 66 procent av Volvos bilar en suv. Endast 22 procent var kombibilar med V60 som överlägsen etta med 48 800 exemplar före V90 som bara kom upp i 25 569 – av Volvos totala volym på 705 452.
Den stora Volvokombin är med andra ord en av jordens alla ”arter” som lever under utrotningshot. Närmare en tredjedel av alla sålda V90 registrerades i Sverige. Det är alltså mest en svensk kärleksaffär. Kommer det en ny Volvokombi i en ny genareation? Om det blir så lär den med största sannolikhet vara enbart eldriven.
In på marknaden kör nu Volkswagens kanske största satsning någonsin. ID.4 är enligt VW ”inte för miljonärerna men för miljontals köpare”. Det här är märkets första globala elbil, som byggs i Europa, USA och Kina. Fram till 2029 ska man sälja 29 miljoner elbilar och ID.4 beräknas vara storsäljaren.
Frågan vi ställer oss är givetvis vilken av dessa bilar som är det bästa köpet för en vanlig svensk familj som har ekonomi nog att lägga runt 500 000 kronor på en bil.
Galna pengar tycker kanske många och när det kommer till ekonomi kan väl inte en elbil konkurrera, så dyra som dom är?
På pappret startar det bra för V90. Den billigaste versionen kallad B4, som har en liten elmotor på 16 hästkrafter och därmed kan skryta med att vara en mildhybrid, kostar från 399 900 kronor. Vår testbil som är en Momentum Advanced går, utan att på något vis vara galet extrautrustad, på 553 565 kronor.
Bortsett från standardutrustningen är det mest noterbara ljus- och lastpaket, panoramaglastak, aktivt chassi med luftfjädring bak, akustikrutor, dragkrok, parkeringskamera och park assist.
VW ID.4 kostar 514 900 kronor i sitt lanseringsutförande kallat First.
Det man saknar från vår Volvospec (för de pengarna) är luftfjädring och panoramaglas.
Vill man ha allt det och lite mer som exempelvis LED Matrix-strålkastare, 21-tumsfälgar, head up-display och en hel del annat kostar Folkan i sitt First Max-utförande 614 900 kronor.
Räknar vi bort de 70 000 kronor som en elbil får i bonus från den 1 april betyder det att en maxad ID.4 kostar 544 900 kronor – alltså mindre än vår V90 – med enklaste motorisering.
Ekonomiskt ser det alltså ut att bli riktigt tufft för V90, men det återkommer vi till i ekonomironden.
Innan vi startar kan det vara bra med lite basfakta:
Volvon har 197 hk som driver på framhjulen, Folkan 204 hk och bakhjulsdrift. På längden ”vinner” Volvo med 36,1 centimeter. På vågen ”segrar” däremot VW med 133 kg.
Dags för 13 ronder, som vi blandar utan någon uttänkt ordning och viktning, stora som små ronder, mer eller mindre viktiga. Får vi en klar vinnare? Vad är mest betydelsefullt för dig?
ROND 1 Kvalitetskänsla:
VW ID.4 är självklart storebror till ID.3 och bilarna har i grunden samma byggstenar: samma motor, samma bottenplatta, samma teknik – men när man kliver in känns ID.4 mer mogen och välbyggd än ID.3 som fått mycket kritik för sin billiga känsla.
De plastigaste plastdetaljerna och ytorna har bytts ut mot lite dyrare och stolarna är av högre kvalitet. Instrumenteringen är snarlik och totalt sett känns ID.4 som en fin bil men över skärmar och knappar finns en mindre gedigen känsla – den upplevs inte premiumdyr.
V90 har en elegangtare framtoning med sina metalldetaljer och sina bättre material. Samtidigt är infotainmentsystemet mycket äldre och börjar man leta runt bland inställningar och uppkopplade finesser och navigation är det Folkan som tar hem spelet. VW:s moderna head up-display med sina blinkande pilar och ljuslisten som löper längs hela vindrutans nederkant för att också hjälpa till med navigeringen är ett exempel på det tekniska övertaget. Det är helt enkelt så att Volvon känns som den förbränningsmotorbil den är: trygg, traditionell, välbyggd och lite trist medan hela VW:s väsen är modernare och lite enklare i detaljutförandet.
Ronden går till Volvo. 1–0.
ROND 2 Komfort:
Här blir det absolut tuffare och det vi jämför är fjädring, buller samt sittkomfort. Volvostolarna är som vanligt mycket fina, men trots bilens prislapp på dryga 550 000 kronor ingår inte elstolar med minne eller elektrisk inställning av längdjusteringen och vi tycker att själva sitsarna är för hårda.
Jämfört med de ganska obekväma stolarna i ID.3 sitter man mycket bättre i storebror. Mjuka sköna dynor, rejäla ryggstöd, ställbara kaptensarmstöd – som standard i alla varianter. Sittställningen är mer upprätt än i Volvo som snarast känns som en låg sportbil i jämförelse. Vi föredrar VW:s stolar, även om materialet inte upplevs lika påkostat som i Volvo.
Fjädringen blir en ännu hårdare match. Vår Volvo är utrustad med aktiva dämpare och luftfjädring på bakaxeln. Är komfort viktigt för dig rekommenderas verkligen den extrautrustningen. Bilen rullar riktigt skönt och gungar nästan fram över större ojämnheter.
Vår fullutrustade First Max-ID.4 har adaptivt chassi, som har bättre karosskontroll än Volvon men inte riktigt samma mjuka gång. Vilken som är behagligare att åka i är mest en smaksak. Folkan rullar på 20-tummare medan Volvon har 18 tum.
På landsväg imponerar Volvons ljudnivå, med en diskret motor, lågt vägljud och inget störande vindbrus. Det är dock oklart hur mycket de så kallade akustikrutorna bidrar till detta, men de känns som ett bra tillval. I stadstrafik och under acceleration stör den fyrcylindriga bensinaren med ett rått och påträngande ljud, som snarast för tankarna till en dieselmotor.
ID.4:s motor sitter över bakaxeln och gör absolut inget väsen av sig. Det finns inte heller något störande vindbrus, men vägljudet är tydligt högre än i Volvo, trots att vår ID.4 också är utrustad med så kallade akustikrutor. Men bilen får godkänt på långfärd. Den här ronden bedömer vi som oavgjord – i dessa välutrustade utföranden.
Volvo–VW 2–1.
ROND 3 Bagageutrymme:
Märkligt nog saknar ID.4 en så kallad frunk, ett lastutrymme under den främre huven. Öppnar man luckan ser det definitivt ut som att det finns plats för en plastbalja där laddsladden skulle kunna ligga. Men kanske är det omöjligt när det kommer en motor även där fram, i den fyrhjulsdrivna versionen. Baksidan av detta är främst att utrymmet för laddsladdar längst bak är under bagagegolvet, så har man bilen full med packning blir det stökigt att få fram sladden.
Jämförelsen sker alltså endast längst bak. Volvo bjuder på ett längre men lägre utrymme. Med baksätet på plats vinner Volvo med 115 cm mot 95. Men på höjden är VW bättre, 82 cm jämfört med 61. Max lastlängd går också till Volvo: 198 cm mot 165.
Lådliterjämförelsen är extremt jämn: Volvo 560, VW 543. Max lastvolym 1 575 mot 1 526.
Vi bedömer ronden som jämn, alltså ännu ett oavgjort resultat.
Volvo–VW: 3–2.
ROND 4 Dragkrok och takräcke:
Till skillnad från ID.3 har storasyskonet takreling som standard och de första lanseringsversionerna har också en elektriskt infällbar dragkrok som standard. Båda dessa kostar extra till Volvo, men är du en seriös dragare och taklastare är det Volvo som du ska ha.
Max dragkapacitet: Volvo 2 000 kg, VW 1 000 kg. Max taklast: Volvo 100 kg, VW 75 kg. Lägg till det faktum att V90 kan dra tunga släp många mil utan att behöva fylla på energi så blir den än mer överlägsen. Ronden till Volvo.
Volvo–VW: 4–2.
ROND 5 Baksäte:
En solklar seger till crossovern. Höga bilar bjuder oftast på bättre baksäten och i VW sitter man högt med utmärkt benvinkel, god sikt framåt och bra med utrymmen för både ben och huvud. Mittplatsen är överlägsen Volvos, delvis tack vare att det inte finns någon kardantunnel, batterierna ligger i golvet.
Volvo erbjuder gott om med benutrymme, men man sitter ganska lågt och sikten framåt är mycket sämre.
Volvo–VW: 4–3.
ROND 6 Köregenskaper:
Gamla tiders bakhjulsdrivna Volvokombilar var inte världens bästa på vintern, än slank de dit och än slank de ner i diket och kom inte upp igen… Dåligt grepp, dålig stabilitet, men kul att sladda med.
ID.4 har mycket bättre viktfördelning och låg tyngdpunkt, men framför allt moderna elektroniska system som begränsar kraften och kväver varje sladd innan den ens fått lite livslust. Antisladdsystemet går inte heller att stänga av. Den går med andra ord extremt stabilt och fint på hala vägar.
Vi jämför bilarna på en hal bana och Folkan är avgjort snabbare och tryggare. Volvon understyr mer och de styrande däcken kämpar mer med att få fäste. VW ID.4 har dessutom en diffbroms bak, vilket ID.3 inte har.
När vi gör en undanmanöver på ishal väg samtidigt som vi panikbromsar fullt, som man gör om det krisar till sig, visar sig VW vara helt överlägsen. Elektroniksystemen jobbar effektivare, bromsarna förstör inte styrförmågan och sladdarna blir mindre.
Volvo V90 är långt ifrån en dålig vinterbil men den får se sig klart slagen av ID.4.
Volvo–VW: 4–4.
ROND 7 Körglädje:
Båda bilarna känns relativt stora och klumpiga vad gäller dimensioner, och motordata är nästan identiska på papperet: 197 Volvohästar mot 204 i VW. 310 Nm i Volvon, 300 i Folkan.
0–100 km/h går på 7,9 sekunder respektive 8,5, med Volvos siffra först. Låter som dött lopp.
Gick vi på sittposition skulle Volvo vinna en jordskredsseger: lågt och sportigt mot hög upprätt position och skulle vi gå på låg vikt som avgörande kriterium blev det samma sak. 1 716 kg mot ID.4:s 2 176. Batteriet väger 493 kg, och lyfter vi ur det är ID.4 33 kg lättare.
Men så kommer körverkligheten in. Bägge bilarna har godkänd styrning, utan att på något vis förmedla sportbilsvibbar, men vi ger Folkan det högre betyget på grund av bättre respons.
Mildhybridmotorn i V90 saknar kraft på låga varv och känns ansträngd. Den åttastegade växellådan får jobba hårt om man ska få ut kraften snabbt och det känns omodernt och osmidigt.
I ID.4 kommer givetvis kraften direkt, det behövs ingen växellåda, vilket gör exempelvis stadskörning mycket skönare och mer tillfredställande. Motor– och växellådsronden (om vi hade haft en sådan) skulle oavkortat ha gått till VW. Den låga tyngdpunkten gör också sitt till för att göra körupplevelsen i VW bättre.
I normalläget bjuds det inte mycket regenerering och i B-läget som ger mer återvinning blir det en halvmesyr jämfört med i Tesla, det bromsar vid gasuppsläpp, men man måste använda bromspedalen då och då. En intressant detalj är att bakbromsarna är av trumtyp, en billigare, lättare samt enklare konstruktion som man kan använda eftersom bromsarna får hjälp av elmotorn vid regenerering. Enligt VW ska trumbromsarna bak överleva hela bilens livslängd utan byte.
ID.4:s acceleration och gaspedalskänsla är långt ifrån Teslakvick och det här är inte en bil som man älskar för dess sportiga egenskaper – men jämfört med V90 är det inget snack. Vändcirkeln är dessutom mer än en meter snävare. ID.4 tar hem ronden.
Volvo–VW: 4–5.
ROND 8 Självkörning:
Volvo är med i matchen mot bilvärldens giganter när det gäller självkörning och aktiva säkerhetssystem. Men tyvärr känns det som att utvecklingen har stått stilla för länge.
V90 kryssar sig fram mellan körbanorna när man aktiverat självkörningen och den känns långt ifrån pålitlig när man kommer till mer avancerade trafiksituationer. ID.4 uppträder mer sofistikerat.
Volvo–VW: 4–6.
ROND 9 Förarmiljö:
Det ska vara enkelt att förstå sig på sin bil, det handlar både om komfort och säkerhet. ID.4 påminner starkt om ID.3 och när vi tittar på ägarbetygen i vår begagnatdatabas för just förarmiljö får ID.3 låga 68 poäng jämfört med 86 för Volvo. V90 är helt enkelt enklare och tydligare att handha, även om den inte är lika modern.
Volvo–VW: 5–6.
ROND 10 Räckvidd:
Volvos officiella WLTP-förbrukningssiffra är 7,1 l/100 km och tanken rymmer 55 liter bensin. Det ger en teoretisk räckvidd på 77 mil.
De första ID.4 som kommer till Sverige har en användbar batterikapacitet på 77 kWh och förbrukningen för en First edition ligger enligt WLTP på 18,2 kWh/100 km. Räckvidden anges lite förvirrande till 496 km eftersom uträkningen 77/18,2 bara ger 423 km. Men WLTP-räckvidd för elbilar beräknas på en förenklad körning i labbmiljö. Skälet till denna förenkling är att det ska gå snabbare för tillverkaren att certifiera bilarna, men vår gissning är att det är för att ge bilarna en längre officiell räckvidd.
De flesta elbilar får cirka 10–20 procent längre officiell räckvidd än den som man får fram genom att räkna ut kWh/WLTP. I verkliga livet en vanlig sommardag kommer en elbil cirka 70–80 procent av den räckvidden som vi får fram vid ”äkta WLTP-uträkning” (423 km). För ID.4 betyder det 29–33 mil.
Under vår vardagliga körning med V90 B4 hamnar förbrukningen på 8,7 l/100 km vilket ger en räckvidd på 63 mil. Summa summarum har Volvon ungefär dubbelt så lång räckvidd.
Noterbart och väldigt intressant är dock att energiförbrukningen i ID.4 – omräknat till bensin – ligger runt 2–3 dl per mil, så man kan driva tre ID.4 på samma energimängd som en V90. Noterbart är också att basversionen av ID.4 med 77 kWh-batteriet har en lägre förbrukning än dessa välutrustade varianter med breda däck: 522 km.
Längre fram kommer det 52 kWh-batteriversioner med 148 respektive 177 hk, med en officiell räckvidd på 348 km.
Att tanka en V90 går på ett par minuter. ID4 med 77 kWh-batteripaketet har en snabbladdning på upp till 125 kW och VW uppger att man kan få 320 km på 30 minuter – jämfört med 770 km på fem minuter med Volvon.
125 kW snabbladdning är i dagsläget okej jämfört med de flesta konkurrenter, men visst hade man gärna sett att VW:s ID-bilar kunnat ladda lika snabbt som Audi e-tron, med 150 kW.
Tyvärr får modellerna med mindre batterikapacitet bara 50 eller 100 kW snabbladdning.
Den inbyggda hemmaladdaren har 11 kW och det räcker enligt VW för att ladda fullt på 7 timmar och 30 minuter – vilket är fullt tillräckligt för de flesta. ID.4 har likt ID.3 en värmepump vilket betyder att uppvärmningen är mer energieffektiv än enklare ”varmluftsfönsystem” och att värme/kyla går att styra via en app om man vill klimatisera bilen före avfärd. Volvon går inte att kyla men väl värma med hjälp av en orenad bensinvärmare – så där bra för närmiljön.
Vem som vinner den här ronden är det ingen tvekan om.
Volvo–VW: 6–6.
ROND 11 Kvalitet:
Ingen kan veta hur framtiden blir, men vi kan alltid gissa. När V90 kom hade den en hel del elektronikbuggar och små men irriterande fel. Nu när den har funnits på marknaden i fem år ser vi enligt ägarbetygen att modellen fortfarande har fler elektronik- och inredningsproblem än snittbilen. Antalet garantiärenden ligger också betydligt över snittet (50 % mot 33) – och nu talar vi om de vanliga modellerna, inte om laddhybriderna som är än mer drabbade.
VW ID.3 hade en närmast katastrofal introduktion med massvis med elektronikbuggar. När ID.4 börjar levereras till Sverige ska den ha den nya 2.1-mjukvaran och uppdateringar ska kunna ske över nätet. Bilen ska alltså likt Tesla kunna få nya och förbättrade funktioner utan att man behöver åka in till en verkstad.
Dagsaktuella siffror från vår begagnatdatabas:
| V90 | ID.3 | |
| Elektronikproblem | 30 % | 48 % |
| Inredningsproblem | 11 % | 5 % |
| Garantiärenden | 50 % | 21 % |
Visst finns det en fara med att VW ska bygga stora mängder ID.4 i högt tempo, men att Volvo inte har fått bättre ordning på sin V90 är dåligt. Generellt sett bör en beprövad bilmodell hålla högre kvalitet, men i denna rond dömer vi – rätt eller fel – oavgjort.
Volvo–VW: 7–7.
ROND 12 Miljö:
Närmiljön vinner självklart på en avgasfri bil och när det gäller klimat – koldioxidutsläpp – är elbilen odiskutabel vinnare per körd kilometer i Sverige, med vår rena elproduktion.
VW uppger därtill att produktionen av ID.4 är koldioxidneutral och företagets mål är en total sänkning av utsläppen med 30 procent mellan 2015 och 2030 och koldioxidneutralitet 2050.
Volvo ska sänka sina utsläpp per producerad bil med 40 procent mellan 2018 och 2025 och företaget ska vara helt klimatneutralt 2040.
Återstår så frågan om batterierna. Hur mycket koldioxid som släppts ut under tillverkningen av batterierna varierar givetvis med respektive fabrik och land. Utsläppen blir hela tiden lägre med bättre produktion och renare energi – och ingen undersökning som vi har sett kommer fram till att en elbil totalt sett släpper ut mer koldioxid än en jämförbar förbränningsmotorbil under sin livstid.
Miljöronden går till ID.4.
Volvo–VW: 7–8.
ROND 13 Ekonomi:
Det är dags för den för gemene man kanske viktigaste ronden av alla: Plånboksronden. Vad blir minst dyrt?
514 900 mot 399 900 kronor skriker vinst för Volvo – men inget kunde vara mer fel. Först och främst är Folkan bättre utrustad, vår Volvo som alltså är långt ifrån maxutrustad är 40 000 kronor dyrare.
Men går vi tillbaka till grundpriserna för en First Edition mot en V90 B4 FWD skiljer det 55 000 kr till Volvons fördel efter elbilsbonusen och 45 000 kr efter första april då bonusen höjs till 70 000.
Skatten på Volvon blir därtill 24 000 kr högre under de tre första åren vilket betyder att prisskillnaden hamnar på 21 000 till V90:s favör.
Serivce bör bli billigare för eldrivna ID.4 och driftkostnaden blir definitivt det: runt sju kronor milen. När vi kommer till andrahandsvärdet är inget säkert men just nu pekar det mesta på att VW ID.4 kommer att få ett riktigt högt sådant: den första ekonomiskt överkomliga och rymliga eldrivna familjebilen kommer att stå högt i kurs.
Tittar vi i stället på priserna för den alltmer populära privatleasingen skiljer det 400 kronor per månad till Volvons favör, om båda har dragkrok. Men räknar vi inte skatten blir den välutrustade VW:n 666 kronor billigare per månad innan man ens kört en mil.
För tjänstebilister ligger förmånsvärdet runt 1 300 kronor lägre för ID.4.
Hur man än räknar blir VW:n bra mycket billigare att köra – tiden då inköpspriset avgjorde det mesta av bilekonomin är sedan länge förbi.
Ronden till elbilen.
Volvo–VW: 7–9.
SUMMERING
Nya ID.4 tar alltså hem de viktigaste ronderna med bred marginal. Billigare att äga, bättre och säkrare att köra, rymligare baksäte, snällare mot miljö och klimat samt bättre framtidssäkrad.
Volvo V90 känns i jämförelse som den fossilbil den är. Men behöver du kunna köra långt och samtidigt dra tungt är Volvo givetvis det bästa köpet.
Se Förnuft & känsla!
Undanmanöver, varvtid, start i backe, Alriks och Peders spontana kommentarer.