TEST: Ford Mustang Mach-E möter Volvo XC40 och Mercedes EQC

Premium Fords första ordentliga elbil är högbyggd och döpt till Mustang. Kan den leva upp till sitt prestigefyllda namn? XC40 och EQC hoppas att så inte är fallet.

TEST: Ford Mustang Mach-E möter Volvo XC40 och Mercedes EQC
Utifrån syns Fordens sportiga ambitioner. Håller den vad namnet lovar?
Bilarna i detta test:

• Ford Mustang Mach-E AWD Long Range – 351 hk, 580 Nm, 734 900 SEK
• Mercedes EQC 400 4Matic – 408 hk, 760 Nm, 770 000 SEK
• Volvo XC40 P8 Recharge AWD – 408 hk, 660 Nm, 681 000 SEK


Mustang, vilket namn alltså. Det är sällan biltillverkare lyckas så pass bra med att döpa sina bilar. Likt Nissan med sin Leaf lyckades Ford fånga hela bilens karaktär när de namngav sin muskelbil efter det amerikanska stridsflygplanet. De andra två, EQC och XC40, är goda exempel på mindre effektfulla namn. 

Frågan är om folket på andra sidan Atlanten kan förlåtas för att ha limmat en av världens mest kända hästar på en (inte speciellt muskulös) suv som går på el?

Detta har åtminstone gjort vad Fords marknadsavdelning hoppats på – lett till stor uppmärksamhet. Det beror dock inte enbart på sveket vid dopet. En WLTP-räckvidd på över 50 mil med det stora batteriet och AWD, precis som testbilen, är imponerande.

Dessutom blir det ännu bättre om man väljer den enbart bakhjulsdrivna varianten med samma batteri. Över 60 mil utlovas. Jämför det med dagens två konkurrenter som enligt samma cykel inte ska ta sig mycket mer än 400 kilometer. 

Med en laddeffekt som matchar eller slår de flesta konkurrenter är Mach-e en tuff match på pappret. Kan databladet översättas till en testseger och finns det, utöver baklampornas design, något märkbart släktskap med V8-Mustangerna?

Hårt motstånd visar sig i form av väletablerade Mercedes EQC och testvinnaren Volvo XC40. Denna gång slipper svensken dela förstaplatsen med Jaguar I-Pace, men den kommer få kämpa om den vill vara ensam högst upp på pallen. 

Vi gör som alltid och hoppar in i bilarna och kör, laddar och mäter så att vi kan utröna vilken som är det bästa köpet. Är det tyskt, svenskt eller amerikanskt som gäller?

FORD Mustang Mach-E

Tycka vad man vill om namnet, men hästen i fronten ser rätt frän ut. Så även resten av bilen.

Alla gillar Mustang. Dessvärre uppskattar inte alla att en elektrisk suv får bära namnet. Har Ford skjutit sig själva i foten eller är det ett genidrag av marknadsavdelningen?

TEKNIKEN Samtliga tillverkare tjuvkikar på Tesla, så även Ford. Mustangen har over the air-uppdateringar som ska kunna ske samtidigt som bilen är parkerad och ägaren sover. Dessutom kan man använda sin mobil som nyckel. Med hjälp av blåtand avgör bilen om ägaren är i närheten och tillåter insteg och motorstart medan mobilen är kvar i fickan. Precis som en Tesla. En fiffig detalj som dock saknas i Musks kärror är kodlåset på B-stolpen. Med hjälp av det och en pinkod man slår in på infotainmentskärmen blir man inte strandad om nyckeln ligger hemma och mobilen har slut på ström.

Ford hävdar, likt de flesta tillverkare, att deras röststyrning ska vara mycket avancerad. Vi kan avslöja att den var minst sagt taggad på att hjälpa till. Flera gånger gick den i gång utan att ett enda ord yppats. Men vi körde en förseriebil, sådana här saker borde kunna fixas till.  

Batteriet är på hela 99 kWh men den användbara kapaciteten är nere på mer normala 88. Men i trion har den med marginal plats för flest elektroner. Aktiv vätskekylning ser till att batteriet kan ge maximal kapacitet i alla lägen. Ett mindre batteri på 75 kWh finns tillgängligt och då sparar man 90 000 kronor. 

Räckviddssiffran som visas i bilen ska anpassa sig efter tidigare körning, väderleksrapporten och även data från alla uppkopplade Mustanger med lössläppta integritetsinställningar. Smart.

"Det är inte många testbilar som blir öppet fotograferade av förbipasserande."

ATT KÖRA Bilen vi testade hade fyrhjulsdrift som lägger på 65 000 kronor på priset och som ska arbeta för att leverera den korrekta Mustangkänslan. Något som faktiskt inte är rent båg. Utöver det har resten av chassit och drivlinan anpassats för Europas smalare och kurvigare vägar samt högre hastighetsbegränsningar. Låter lovande.

Det märks att Ford har gjort ett försök att ge den muskelbilskänsla. Men resultatet är varierande. 

Chassit har de lyckats bra med, om man är ute efter körglädje. Det är välbalanserat och fyrhjulsdriften är trevligt kalibrerad. Den matar kraft på bakhjulen rätt friskt och det är inte svårt att gå på lätt ställ ut ur kurvorna. Kul! Men antisladd går inte att stänga av och börjar lägga sig i om det går för brett. Framvagnen är fin och bjuder på kvick instyrning.

Enligt Ford tar det 0,5 sekunder från att man kört gaspedalen i botten till dess att maximalt vrid levereras. Men vi är inte överförtjusta. Gasresponsen är inte den bästa och de 351 hästarna känns inte så kraftfulla bredvid de två andra. Men visst hade hastighetsmätarnålen rört sig snabbt om det funnits en sådan. 

Styrningen är rapp men vi stör oss på den märkliga styrservon som har stark centrering och ojämnt motstånd. 

Här ser vi dörröppningsknappen med tillhörande handtag.

Tyvärr är inte tongångarna mer positiva när det gäller alldaglig körning. Styrningen är som den är och nu är inte snabbheten någon fördel. 

Precis som för styrservon verkar kalibreringen av både gas- och bromspedal ha gått för snabbt. Vid hög fart tar bromsarna väl hårt initialt, vilket gör att det lätt hugger till även vid små fartsänkningar. Dock finns full enpedalskörning tillgänglig så att man inte behöver bromspedalen speciellt ofta, men doseringen är något diffus. Retardationen precis mot noll är väl svag. Utöver det märkte vi av ryck från växellådan under körning på vardagsslingan.

ATT ÅKA Vi börjar med det positiva som är ljudnivån. Under färd är ljudkulissen mycket behaglig och man sitter helt okej både fram och bak men fjädringen hade kunnat vara bättre. Den är fast satt och gör små rörelser mer eller mindre konstant, men med rätt okej karosskontroll över de större vägskadorna.

En bit ovanför dörrhandtaget finner vi de röda pekkänsliga knapparna som kan användas för att låsa upp bilen.

FÖRNUFT I och med att Hedin Bil är en privat importör gäller inte det avtal som Ford Europa har med Ionity. Således får man pröjsa fullt pris på över 8 kr/kWh, men Hedin jobbar på en lösning. Dessutom missar svensken ett fint erbjudande då man i andra länder får fem års gratis tillgång till FordPass Charging Network och ett års gratis laddning hos Ionity. 

Det kanske hade behövts då Mach-E dessvärre blir dyrast att äga, tätt följd av Mercedes.

Men Mach-E vinner den gren som är viktigast för många elbilsspekulanter, det är nämligen Forden som tar sig längst utan att toppa upp. Under laddning har den dock lite hyss för sig, men det och mer om räckvidden tar vi längre fram i tidningen.

BILENS SJÄL Mustangen drar till sig uppmärksamhet, det är inte många testbilar som blir öppet fotograferade av förbipasserande. Mach-E blev det mer än en gång. Men en ordentlig Mustang är den inte och namnet får vissa att vända sig i graven men likväl andra att vrida på huvudet. 

Den har potential. Hyfsat lång räckvidd, kul chassi, okej snabbladdning och fräck design men amerikanen känns lite väl grovhuggen i det mesta. 

Elias Medelberg