Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen

PREMIUM En laddbar kombi måste inte bara vara ett rationellt val, den går även att välja med hjärtat. Vi testar tre stiliga premiumalternativ med sportpaket i mellanklassen. Kan Volvo försvara sin titel?
Annons

Bilarna i testet:

• BMW 330e xDrive Touring – bensin 184 hk, el 113 hk, 532 700 SEK
• VW Arteon Shooting Brake eHybrid – bensin 156 hk, el 116 hk, 529 900 SEK
• Volvo V60 T6 AWD Recharge – bensin 253 hk, el 88 hk, 499 000 SEK


Vän av ordning kanske invänder mot att kalla Volvo V60 titelinnehavare eftersom den mycket riktigt inte vann det senaste testet där den deltog. Då mötte den laddhybridversionerna av Skoda Superb och VW Passat. Men Volvon avgick faktiskt med segern i de två föregående testerna där vi inkluderade den.

Sedan dess har motståndarna kommit med nya varianter som naturligtvis vill försöka göra livet surt för svensken. BMW erbjuder nu den laddbara versionen av 3-serien med både Touringkaross och fyrhjulsdrift från att den tidigare bara funnits som bakhjulsdriven sedan. Den potentiella nyttan har självklart blivit mycket bättre och modellen kan nu vara aktuell för fler kunder. Vår testbil är utrustad med M-paket och adaptivt sportchassi. Hur mycket går det ut över komforten och kan de vässade köregenskaperna kompensera?

VW:s senaste bidrag i segmentet är den uppdaterade snyggmodellen Arteon som nu finns med sladd och även har lanserats i Shooting Brake-utförande. Drivlinan är samma som den i Passat GTE, vilket betyder att bilen bara är framhjulsdriven. Men kan det här vara en mer emotionellt tilltalande version av den präktiga och omåttligt populära Passaten – är den värd de extra pengarna eller inte? 

Volvo V60 är till största del samma anrättning som tidigare, bortsett från att den har fått uppdaterat bromssystem och en ny gaspedal som gör det lättare att köra på el. Små men inte obetydliga finputsningar.

Den här gången får vi testa den i det sportiga utförandet R-Design. Kan den hålla jämna steg med den körglada 3-serien?

Det blir en stenhård strid om segern denna gång!

BMW 330e xDrive Touring

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen

Senaste generationen 3-serie har fått både ris och ros när vi har testat den tidigare. Nu när Touringen äntligen finns både som laddhybrid och med fyrhjulsdrift, faller då alla bitarna på plats?

TEKNIKEN Den viktigaste uppgraderingen för nya 3-serien som laddhybrid gäller högspänningsbatteriet. Det har fått större kapacitet, nu 12,0 kWh brutto, och använder BMW:s fjärde generation battericellsteknik som har större kapacitet per modul.  

Räckvidden på el har naturligtvis tagit ett skutt upp tack vare det, vilket var behövligt för att hänga med konkurrenterna. Nu behöver inte Trean skämmas längre. I vår mätning klarade vi att köra nära nog 51 kilometer innan bensinmotorn tog vid. Det är inte banbrytande, men i alla fall på par med klassen.

Minst lika viktiga framgångsfaktorer, i alla fall för den svenska marknaden, är att 3-serie laddis nu för första gången alltså finns med kombikaross och fyrhjulsdrift. Det sistnämnda gör att BMW har ett relativt sällsynt erbjudande i klassen.

V60 Recharge är visserligen också fyrhjulsdriven, men systemet är mest av hjälpkaraktär då det rör sig om en elektrisk bakaxel som skjuter på vid behov. BMW:n är däremot fyrhjulsdriven hela tiden oavsett drivkälla. Det beror på att elmotorn sitter integrerad i automatlådan och därför också levererar sin kraft ut via fördelningslådan.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen

”Den vaknar till liv och trivs allra bäst i sportigt tempo längs snirkliga småvägar.”

Systemet, som på BMW-språk kallas xDrive, skickar i normalläget en majoritet av kraften till bakaxeln (hos modeller med en bakhjulsdriven plattform) men kan variera fördelningen efter behov, i extremfallet med upp till 100 procent av kraften till den ena axeln.

ATT KÖRA Den konventionella fyrhjulsdriften ger positivt konsekventa och förutsägbara köregenskaper. Medan Volvon i halt väglag och låg fart plötsligt kan bryta ut i sladd när man bara kör på el, uppträder BMW:n tryggt och sladdar bara när man vill att den ska göra det. För sladda kan den med lätthet.

Stabilitetssystemet DSC går att använda i ett tillåtande sportläge om man vill undvika att göra bort sig, och man kan även stänga av det helt när man känner sig modig.

3-serien är fortfarande framför allt en kompetent kurvkramare, även i laddbart kombiformat. Den vaknar till liv och trivs allra bäst i sportigt tempo längs snirkliga småvägar.

Chassit är lekfullt, spänstigt och kommunikativt. Bilen inte bara gillar hård körning, den uppmuntrar till det. På vårvinterskitiga landsvägar och med friktionsdäck är det en enkel njutning att gasa sig till små balanserade sladdar på väg ut ur kurvorna.

BMW:n presterar ganska bra även vid elektrisk körning under vanliga förhållanden. Elmotorn är relativt pigg och levererar nog med prestanda för att hänga med i den normala trafikrytmen. Bilen har ett strikt elektriskt körläge som gör att man slipper riskera att tända bensinmotorn i onödan och toppfarten är då fullt tillräckliga 140 km/h.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
En smart kombidetalj är att glasrutan går att öppna separat.

Men 3-serien blandar inte el och förbränning lika snyggt som de två konkurrenterna. Det förekommer små ryck här och där, drivlinan känns ibland ihålig ett ögonblick innan bensinmotorn vaknar och man märker en antydan till att automatlådan jobbar. Skillnaderna handlar om nyanser, men de finns där.

Volvos elektriska bakaxel upplevs mer omedelbar i respons och mjukare i drift. Det känns som att köra en elbil jämfört med en elkonverterad konventionell bil.

ATT ÅKA Vi har tidigare klagat på den sportigt strama fjädringen i senaste 3-serien. Testbilen har adaptiva stötdämpare (tillval) och även denna gång tycker vi att den är för hård och snackig, till och med i sitt mjukaste läge. Bilen kopierar underlaget och berättar ivirgt om både små och stora ojämnheter. Chassit lugnar helt enkelt aldrig ner sig.

Volvo har trots sportchassi mer filter och bättre karosskontroll. Folkan med sin ställbara fjädring är ytterligare en nivå bättre och det gör att man undrar om det är samma väg man kör på jämfört med BMW:n. Men det är priset för de underhållande köregenskaperna och där har V60 hittat en fin kompromiss. 

3-serien är emellertid tystast av de tre och förefaller välisolerad mot väg-, vind- och motorljud. Den har klart minst grussmatter i hjulhusen av testbilarna.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
I M-paketet ingår sportbromsar. De biter tvärt initialt och är svårdoserade.

FÖRNUFT Högspänningsbatteriet ligger placerat under baksätet, vilket har tvingat upp bensintanken över bakaxeln och inkräktar på bagageutrymmet. Golvet är därför högre än normalt. Man förlorar 90 liter i volym jämfört med en vanlig fyrhjulsdriven 320 diesel. Bredden är dock oförändrad och man kan lägga två golfbagar på tvären utan att ta ut träklubborna tack vare vikarna på sidorna bakom hjulhusen. 

BILENS SJÄL 3-serien är först och främst en underhållande körmaskin för dig som prioriterar det framför komfort och utrymmen. Den gör inte bort sig som laddhybrid eller kombi, utan har en del smarta och praktiska finesser på båda områdena.

Men det är när man tar ut den på små slingriga landsvägar som man märker vad den i huvudsak är gjord för. Det räcker dock inte till vinst.

John Eriksson


VW ARTEON Shooting Brake eHybrid

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Utomlands finns även Elegance att välja på, men i Sverige gäller R-Line för alla Arteon eHybrid. Facelift innebär bland annat ny design på lampor och luftintag.

Förra året slog 11 065 personer och företag till på en VW Passat – och endast 338 stycken på en VW Arteon. Det är tre procent! Trots att Arteon till skillnad från föregångaren CC fick en halvkombibaklucka. Och att Arteon ser fränare ut och har bättre benutrymme i baksätet tack vare längre axelavstånd. Men. Den var dyrare och – ajajaj – det var ingen kombi och – ajajaj igen – den fanns inte som laddhybrid.

Nu är ansiktslyfta Arteon här, med betydligt bättre förutsättningar. Fyradörrarscoupén kompletteras med en sportig kombi kallad Shooting Brake. Dessutom säljs båda som laddhybrider. Vi riktigt ser hur tjänstebilsförarna lyfter blicken intresserat. Jo, det är sant, priset är fortfarande högre än för en Passat Sportscombi GTE. Plus 60 000 kronor. Men det kanske det kan vara värt om känslan närmar sig lite exklusivare konkurrenter som BMW och Volvo?

TEKNIKEN Det rör sig precis som Golf och Passat om en MQB-plattformsbil och underifrån sett går Arteon eHybrid inte att skilja från en Passat GTE. Eller ännu hellre Superb iV eftersom Arteon nästan på millimetern får dela dennas axelavstånd. 

Fram sitter en 1,4-liters fyrcylindrig bensinturbomotor tillsammans med en sexväxlad dubbelkoplingslåda. Mellan dessa en 115 hästkrafter stark elmotor som utjämnar och stöttar bensinmotorns (och växellådans) tillkortakommanden direkt vid start men också kan driva bilen själv. Det gör den i som bäst i 57 kilometer enligt normen tack vare ett 13 kilowattimmar stort batteri. Detta sitter framför bakaxeln, men då bensintanken samtidigt vandrar bakåt minskar lastvolymen med över hundra liter.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen

”Arteon Shooting Brake är en Passat Sportscombi i lyxförpackning.”

Endast AC-laddning är möjlig och maximal laddeffekt är 3,7 kilowatt. Behöver man minska strömstyrkan för att klara sina egna eller andras säkringar kan man som tidigare göra detta i menyerna. Men förr med tydlig amperevisning. Nu står det endast ”Reducerad”, vilket enligt Volkswagen är cirka 6,4 ampere.

ATT KÖRA Arteon eHybrid är en ovanligt sympatisk bil att köra, laddad som tömd. En av få nackdelar när DSG-växellådan sitter i en TSI eller TDI är att den lätt kan bli överrumplad och seg när man trampar till från gångfart, exempelvis för att kvickt ta sig in i en vältrafikerad rondell. Elmotorns 330 newtonmeter eliminerar detta. Den klarar också ensam att ge Arteon god acceleration. Bäst i test och Polestar 1 är en av få laddhybrider som slår Arteon (och kusinerna) här. Oviktigt? Nja, vi tror att det höjer andelen rena elturer om kraften räcker till också när du har brått. 

En lättgående och naturlig styrning samt bromsar som är enkla att dosera till mjuka stopp fullbordar trivseln bakom ratten till vardags.

Trots att den inte får heta ”GTE” finns det en sådan knapp för pappa att trycka på när andan faller på och minnet från en tidigare ägd Golf GTI poppar upp. Då låter det mer (från högtalarna), men onaturligt och egentligen är det bara styrningen som levererar när vi vill ha kul. Nu är Arteon istället klart långsammast och även om det räcker och chassit är kompetent, är det en bit till V60 och framför allt till 330e.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Det nya instrumentklustret kan varieras – och bli så här minimalistiskt.

ATT ÅKA Då Arteon blev Volkswagens första personbil att förses med 20-tumsfälgar såg man över DCC-chassit. Man förstorade ventilerna i stötdämparna så att oljan skulle kunna passera ännu snabbare och dämparen reagera kvickare. Gosse, vilken fin fjädring! Den är faktiskt skäl nog för en säljare längs tjälskadade vägar att välja Arteon. Men det slutar inte där. Låg ljudnivå, bekväma framstolar och klassens bästa benutrymme (bättre än Phaeton) gör den exteriört rätt sportiga bilen till en komfortkung.

FÖRNUFT Trots försämrade villkor för laddhybrider i sikte torde detta, för de flesta, vara den förnuftigaste versionen av Arteon som sett dagens ljus. Ja, den är lite lägre än Passat, men Shooting Brake har i sin tur bättre takhöjd än fyradörrarscoupén både fram och bak. BMW och Volvo är båda klart trängre. 

I bagageutrymmet har den inte samma övertag men drar även här viss nytta av sin karosslängd.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Överlevde facelift: Ett ytterst lättskött ljusreglage!

Ekonomin får sig en törn av att Arteon är Volkswagens toppmodell (undantaget suvarna), vilket syns på priset. Det och ett sämre andrahandsvärde gör Volvo billigare att äga. Lägst förbrukning räcker inte utan Arteon får sällskapa med BMW när allt summerats.

Fyrhjulsdrift saknas. Det spelar ingen roll för vissa men för andra är det ett minus mot BMW och Volvo.

BILENS SJÄL Arteon Shooting Brake är något av en Passat Sportscombi i lyxförpackning. I och med att Passat finns har Volkswagen kunnat gå längre än konkurrenterna i detta test. Karossformen är mer extrem med den starkt framåtlutande bakrutan. De karmlösa dörrarna är en annan detalj. Visst är den mest spännande att titta på i detta test?

Samtidigt är det ”bara” en Volkswagen, till kostnaderna av en BMW. Sådana tankar söker nog många när tidpunkten för kontraktskrivande närmar sig. Men det är en väldigt bra Volkswagen. Den som gör slag i saken slipper bli en i mängden!

Mikael Johnsson


VOLVO V60 T6 AWD Recharge

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Med R-designpaket blir V60 sportig och snygg. Men det finns inte ett enda skrytemblem som visar att bilen är R-designutrustad.

Går volvos kombi att slå? Försäljningsstatistiken talar sitt tydliga språk och tidigare testresultat med ett antal vinster för svensken är ett imponerande facit. Senast förra sommaren kom den tvåa med liten marginal upp till vinnaren Skoda Superb.

Nu får V60 chans att ta revansch mot tjeckens tyska kusin. Kan den stå upp mot Arteon? Förresten, den frågan borde vi kanske vända på. Klarar Volkswagens Shooting Brake av att klå Volvos mellanklassare?

TEKNIKEN Batteriet är fortfarande på 11,6 kWh med en bruttosiffra på 9,1. Elmotorn är kopplad direkt till bakhjulen. Fram sitter fyrpipen med turbo och kompressor som vi är vana vid och den ser till att framhjulen snurrar. På låga varv, innan turbon fått upp laddtrycket, hjälper en liten elmotor i växellådan till för att kraftutsöndringen aldrig ska bli släpande.

Elmotorn bak har något futtiga 88 hästkrafter och 240 newtonmeter. Det kompenseras delvis av förbränningsmotorn som har 253 hästar och 350 Nm vilket gör att systemeffekten landar på hyfsat maffiga 340 hästar och 590 newton. 

Den största tekniknyheten är nog att Volvo har plockat bort självkörningssytemet Pilot Assist som standard från utrustningsnivåerna Inscription och R-design. Nu måste man välja Driver Assistance-paketet som kostar 7 900 kronor för att få den funktionen.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen

”Trevlig till vardags, kul vid mer inspirerad körning och bekväm på långresa.”

ATT KÖRA Laddhybridlösningen i V60 har både för- och nackdelar. I och med att den kör majoriteten av elkraften direkt till hjulen är den faktiskt ännu smidigare än de två andra. Dessutom samarbetar de tre olika kraftkällorna och växellådan utomordentligt bra och ger en av bilvärldens finaste körupplevelser till vardags, bortsett då från den svaga elmotorn.

Vid lite kortare motorvägspåfarter eller vid eventuella nödaccelerationer känns den slö på enbart el, men om det krävs kan man låta bensinmotorn gå in och ta över en del av bördan. Vilket den som sagt gör otroligt fint, utan någon störande fördröjning.

Den enda gången man kan skönja minsta lilla tveksamhet i drivlinan är om man kör på el och blir tvungen att ge rejält med gas, då kan växellådan få det något tufft att hinna med. 

Styrningen är lätt och linjär och det uppskattas av testlaget under vardagslunken och sedan Volvo gått över till brake-by-wire i alla laddhybrider finns det inget att klaga på med bromsarna. 

Som vi vet sedan tidigare har antisladd i Volvos laddhybrider svårt för elmotorns omedelbara vrid. På snö kan baken gå ut även om man är lätt på gasen. Sladden sker som i slowmotion och hävs enkelt.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
På grund av högspänningsbatteriet i mittkonsolen blir det ont om plats för prylar.

Det som inte är så positivt med drivlinan är att den främst är framhjulsdriven vilket drar ner kulfaktorn. All kraft som ska leta sig från bensinmotorn till framhjulen ger emellanåt drivkrafter i ratten och understyrning.

Generellt sett tar sportchassit, som är standard i R-Design, hand om det hela på ett mycket trevligt sätt. Bilen är kvick i reaktionerna och hålls planterad i kurvorna. Motorn har för övrigt rejält med krut och karaktär. Ljudet är härligt rivigt, kompressorn viner och det känns att det går fort. Underhållande!

Men även om V60 inte riktigt bjuder på en körupplevelse likt BMW kan man inte beskylla Volvo för att ha gjort fel prioritering, drivlinans avsaknad av kardanaxel har flera fördelar. 

ATT ÅKA Till modellår 2021 har Volvo valt att ta bort det adaptiva chassit från tillvalslistan för V60. Nu kan man enbart välja om man ska ha standardfjädringen eller om man vill satsa på den sportigare uppsättningen som testbilen har. 

Fjädringen gör ett oväntat bra jobb för att kallas sportchassi. Man känner att den är hård men den har ett filter mot småsaker, och över större ojämnheter märks det att chassit jobbar och sväljer. Karosskontrollen är strålande. Fast men följsam.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Lättillgängligt reostatvred till vänster om ratten. Bra.

Ljudnivån är inte heller dum och med Volvos erkänt grymma sittkomfort har man inget anmärkningsvärt att irritera sig på i framsätet. Baksätes-åkarna kommer däremot att klaga över sittpositionen.

FÖRNUFT Att Volvomodellerna har blivit för dyra är ett återkommande klagomål vi stöter på. I detta test är svensken billigast och tillsammans med Volvo-typiskt fint andrahandsvärde blir den billigast att äga. V60 T6 har dessutom lägst förmånsvärde. Det är dock en fördel om man har god tillgång till laddning i och med att bensinförbrukningen är väl hög. Varje mil på el är några sparade kronor. Räckvidden är normal för klassen och runt 50 kilometer. 

På grund av att V60 laddhybrid inte har en kardanaxel har man kunnat fylla platsen och mittkonsolen med hybridbatteriet och på så sätt har man sluppit ta upp utrymme från bagaget. 

BILENS SJÄL Volvo har fått till en väldigt tilltalande bil med V60. Det finns inte mycket att klaga på och det samtidigt som den har det där lilla extra som sätter guldkant på tillvaron. Trevlig till vardags, kul vid mer inspirerad körning och bekväm på långresa. Det är baksätet som är bilens enda större baksida. 

Elias Medelberg


BEGAGNATKOLLEN

ÄR LADDHYBRIDER ETT BRA BEGAGNATKÖP?

De senaste åren har det sålts över 100 000 laddhybrider i landet och det är laddhybriderna som driver elektrifieringen. Hur nöjda är ägarna av några av landets vanligaste laddhybrider och är de ett bättre begagnatköp?

Resultaten från vår unika begagnatdatabas med över 60 000 bilbetyg är förvånande. Ägarna är inte speciellt imponerade av bränsleförbrukningen och de ger inte heller speciellet höga betyg när det gäller ekonomin.

Ännu värre: Alla laddhybrider som vi har tagit fram data för här nedan har sämre betyg när det gäller service, jämfört med varianterna utan laddsladd. Antalet garantiärenden är högre och elektronikproblemen fler. Av de tre märkena är det bara VW Passat GTE:s ägare som hellre skulle göra om köpet, än märkesbröderna som kör konventionella bilar.

Det är tydligt att den nya tekniken ger fler problem, att den inte riktigt är mogen och att ägarna förväntade sig lägre förbrukning. Det är endast Passat GTE som slår sitt konventionella syskon när det gäller ekonomi, förbrukning och ”skulle göra om köpet”. 

Kanske kan det faktum att en hel del av förarna fått dessa som tjänstebilar, ibland lite mot sin vilja, eller att man har dem enbart för privatekonomins skull, avspegla sig i betygen. 

Frågan är nu om dessa bilar är bra begagnatköp?  Låt oss titta närmare på fyra modeller.

Alrik Söderlind

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Förra generationen 3-serie finns i rejäl mängd och ska vi ta ägarbetygen på största allvar är det inget snack om saken, skippa laddhybriderna! Att spara 4,0 l/100 km betyder bara runt sex kronor milen och det är för lite för att äta upp prisskillnaden, och inte heller den lägre skatten lär rubba kalkylen nämnvärt. Ekonomiskt ser det alltså inte ut som att 330e är det smarta köpet. Prisskillnaden mellan en 330 bensin och 330e ligger runt 40 000 kronor, bland de bilar vi hittade på Blocket. Cirka 2,5 mils elräckvidd är inget att skryta med. Men har du väldigt nära till jobbet så…
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Den nya generationen 330e har en användbar elräckvidd på fem mil, vilket är en rejäl förbättring jämfört med förra generationen. Ägarbetygen ser också mer lockande ut, även om det förvånar att betyget för att göra om köpet är väldigt låga 60. Men prispåslaget på runt 100 000 kronor för en begagnad 330e mot en 330 bensin gör köpet tämligen ointressant ekonomiskt sett. Det är främst det lägre förmånsvärdet som lockar, och när den fördelen är borta så … Kanske kan det framtida värdefallet vara bättre för den laddbara, men det är inte säkert.
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Ägarna till T6/T8 är inte imponerade av bränsleförbrukningen, vilket i princip betyder att man inte laddar så mycket eller att räckvidden på el är för kort. Av dessa fyra laddhybrider har Volvon den högsta uppgivna förbrukningen av sina ägare. Begagnatpriserna på Blocket skiljer cirka 150 000 kronor (430 000 mot 280 000) till bilar som inte kan laddas. Visst får du en mycket starkare bil och fyrhjulsdrift (som är lite sladdrig) på köpet, men ekonomiskt kan det inte anses klokt att lägga dessa pengar på laddhybriden, som därtill oftare råkar ut för fel.
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Passat GTE är en trogen tjänstebilsfavorit som det finns ett rejält utbud av på begagnatmarknaden. Priserna startar runt 180 000 kronor för exemplar som rullat under 10 000 mil. Dieselbilar eller bensinbilar med samma miltal startar runt 160 000 kronor. Det är intressant att se att Passat GTE endast drar 3,5 l/100 km i snitt, enligt ägarna. Det betyder att man använder hybriddriften, att man laddar. Med tanke på det rimliga prispåslaget skulle vi säga att Passat GTE är den enda av dessa bilar som kan rekommenderas som begagnatköp av förnuftsskäl. GTE-köparna skulle göra om sitt köp – det säger en hel del.

HÖGRE FÖRMÅNSVÄRDEN

Laddhybrider och elbilar får en dubbel ekonomisk smocka i år som förmånsbilar. För det första försvann miljörabatten på förmånsvärdet med 10 000 kronor per år från och med 1 januari.

För det andra har regeringen lagt fram ett förslag som – om det går igenom, vilket är troligt – innebär att man från med den 1 juli i år höjer förmånsvärdet på de flesta bilmodeller oavsett drivmedel. Höjningen gäller alla bilar som kostar under 650 000 kronor och för genomsnittsbilen handlar det om en ökning på 34 procent. Dyrare bilar som kostar över 650 000 kronor får dock sänkt förmånsvärde.

Reglerna gäller bara nyregistrerade bilar och inte befintliga förmånsbilar.

Syftet är dels att få in mer pengar till statskassan och dels att minska bilförsäljningen. Flera remissinstanser håller med om att det kommer att påverka nybilsförsäljningen negativt, vilket förväntas leda till att fler kommer att köra en äldre privat bil med större utsläpp.

Tjänstebilsexperten Ronny Svensson på Ynnor AB är kritisk till förslaget: 

– Det är märkligt att en socialdemokratisk finansminister lägger fram en proposition som gynnar lyxbilar på Östermalm, men missgynnar vanligt folk som behöver bilen i sitt arbete, säger Ronny Svensson.

Vi har bett Ynnor att ta fram vad förmånsvärdet kommer att vara på våra testbilar efter halvårsskiftet jämfört med idag och det ser ut som följer. Siffrorna är brutto per månad (nuvarande):

BMW: 5 834 kr (4 657 kr), +25 %

VW: 5 388 kr (4 621 kr), +17 %

Volvo: 5 524 kr (4 207 kr), +31 %

Om man ska byta förmånsbil i år är det därför en god idé att se till få ut den före halvårsskiftet.


Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen

NY BONUS-MALUS

Från och med den 1 april har regeringen och samarbetspartierna uppdaterat reglerna i fordonsskattesystemet Bonus-malus. Förändringarna gäller nyregistrerade bilar och innebär dels att bonusbeloppen för miljöbilar minskar och dels att malusskatten ökar på konventionella bilar med utsläpp över 90 gram koldioxid per kilometer. Man drar alltså åt tumskruvarna för bilister från båda hållen. Undantaget är helt elektriska och vätgasdrivna bilar som får höjd bonus till 70 000 kronor.

För våra tre testbilar betyder det rent konkret att de förlorar omkring 9 000–10 000 kronor i bonus jämfört med tidigare. För privatköpare gör det att milkostnaden ökar med lite mer än en krona per mil i vår kalkyl.

Baserat på testexemplarens utsläppsvärden sjunker BMW:s bonus från 27 870 kronor till 19 125, VW:s från 35 724 till 25 538 kronor och Volvos från 29 298 till 20 291 kronor.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
BMW:s laddlucka sitter på vänster framskärm. 3-serien kan laddas med enfas och en effekt på 3,7 kW.
VW skiljer ut sig i gänget genom att ha laddluckan fram i grillen. Arteon kan ta emot enfasladdning på 3,6 kW.
Volvo har också laddluckan på vänster framskärm. V60 klarar enfasladdning med en maximal effekt på 3,7 kW.
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Volvos bagagerumsmatta är väldigt smart och så stor att det krävs två testlagsmedlemmar för att visa upp den. Till vänster ser ni skyddet som går att vika ut över stötfångaren, antingen när man ska lasta eller om man sitter i bakluckan och inte vill skita ner byxbenen. Till höger ”förlängningen” som går att ta fram när man har fällt baksätet och vill få matta på hela golvytan i bagaget. Smart och omtänksamt – det gillar vi!
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Laddhybridversionen av 3-serie Touring har förhöjt bagagerumsgolv jämfört med en konventionell variant. Den förlorar åtta centimeter i utrymme under insynsskyddet för att få plats med högspänningsbatteriet. Därför har den en skarv i golvet när man fäller baksätet. Längst bak under golvet finns utrymme för laddsladdar eller plats för insynsskyddet när man inte använder det. Det är smart och smidigt. Men båda sakerna får inte plats samtidigt. Golvyta: 0,89 kvadratmeter.
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Arteon har nästan på centimetern lika stort lastutrymme som en vanlig Passat. Skillnaderna är några centimeter mindre under insynsskyddet och 19 centimeter lägre öppning i höjd. Det finns en lastbalja längst bak under golvet där man kan förvara till exempel laddkablarna. Golvyta: 1,12 kvadratmeter.
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
V60 laddhybrid har samma storlek på lastgolvet och höjden under insynsskyddet som en konventionell version av modellen. Lastbaljan under golvet är väldigt grund. Möjligtvis kan man få in en laddsladd där om man är mästare på Tetris, men testlaget har inte tålamodet att försöka, därför får sladdarna bo på golvet och bakom det lilla nätet som finns innanför bagageluckeöppningen på vänstersidan. Golvyta: 1,05 kvadratmeter.
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
BMW: I 3-serien är hela sittställningen med dyna och rygg bakåtlutad. Man sitter något lågt på en platt sits med ganska fast stoppning.
Arteon har långt axelavstånd, vilket ger stort benutrymme i baksätet. Fötterna ryms under framstolarna och man kan lätt sträcka ut för att få lårstöd.
Baksätet i V60 är högst medelmåttigt. Dynan är låg och kort. Det är dessutom trångt under framstolarna vilket gör det svårt att sträcka ut.
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
BMW: Förbränningsmotorn är en fyra på två liter. Maxvridet finns tillgängligt redan från 1 350 r/min, men den gillar varv.
VW har klenast bensinmotor i gänget – den levererar ”bara” 156 hästar – men kompenserar med starkast elsnurra.
V60 har klart mest vrid och effekt i sin bensinmotor, 350 Nm respektive 253 hästar. Men BMW lyckas ändå vara lika snabb 0–100 km/h.
Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen

TRE OLIKA KARAKTÄRER

I det här testet blev det tydligt att de aktuella konkurrenterna har egna personligheter. Låt oss börja i resultatordning, bakifrån.

BMW 3-serie är definitivt inte klassens laståsna, ännu mindre så som laddhybrid. Bagageutrymmet tappar nästan 20 procent av sin volym på grund av ett högre golv när man ska få plats med batteriet.

Elräckvidden är numera helt okej, speciellt med tanke på den konventionella fyrhjulsdriften. Elmotorn är hyggligt pigg och man kan enkelt köra bilen utan att behöva tända bensinmotorn i onödan. Drivlinan jobbar dock inte lika mjukt och jämnt som motsvarigheterna i VW och Volvo.

BMW:n är inte heller hjälpt av att den har högst ägandekostnader i gänget.

330e är utpräglat sportig och visar sin rätta sida först när man tar ut den på inspirerad körning på kurviga småvägar – då är den en njutning. Tyvärr går de egenskaperna ut över komforten. Frågan är om man kan utnyttja dem tillräckligt ofta för att det ska väga upp i vardagen? I testprotokollet går det emellertid inte.

I den andra änden av spektrumet hittar vi VW Arteon Shooting Brake. En genomgående väldigt kompetent bil, men kanske inte den mest upphetsande, precis som Passat. Den eleganta karossen gör dock att Arteon plockar fler poäng i designronden än sitt syskon. Karismapoängen är också högre. Nog verkar det som att en snyggare förpackning är mer tilltalande.

Inte bara det, med adaptivt chassi som standard och modellens extra långa axelavstånd utmärker den sig som en härligt avslappnad och behaglig vägvagn. Det här är bilen för dig som vill sväva fram och se snygg ut medan du gör det.

Volvon tar hem segern genom att lyckas med konststycket att kombinera det bästa av båda världar. Den erbjuder ganska bra komfort (så länge man slipper sitta i baksätet) trots det sportiga paketet R-Design. Samtidigt är den relativt underhållande att köra och är smidig till vardags. Helhetspaketet är en välavvägd och lyckad kompromiss.

Att den dessutom kostar minst i inköp och är billigast att äga gör inte saken sämre – vilket säkrar segern.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen

VILKEN SKULLE JAG VÄLJA & VARFÖR?

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
JOHN ERIKSSON, testredaktör

Den här gången råkar vinnaren även vara min personliga favorit. Jag trivs allra bäst i V60. Körställningen passar mig perfekt, bilen är snygg både invändigt och utvändigt, drivlinan blandar el och bensin med mest harmoni, och jag tycker att Volvo har prickat helt rätt kombination mellan avslappnad komfort och spänstiga köregenskaper (med paketet R-Design). Den är tillräckligt kontrollerad och lugn på vägen för att vara behaglig vid långpendlingen, samtidigt som den går att ha roligt med på kurviga småvägar.

Att den dessutom är billigast i gänget, för privatköpare och som förmånsbil, gör bara att jag blir ännu mer övertygad i mitt val.

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
MIKAEL JOHNSSON, testchef

Den som fått någon av dessa som förmånsbil torde vara rätt nöjd och glad oavsett, tycker jag. Men speciellt nu när man i fjärran kan skönja en vettigare värmemanick i Volvo V60 får den vänta tills dess innan jag slår till.

Om det höll på att bli en Passat skulle jag slåss med näbbar och klor för att omvandla den till en Arteon. Ett roligare och snyggare val, även om det mesta är samma lika. (Väldigt mycket, ju mer jag kör den …) Nej, jag tar den mer spännande 330e trots att jag aldrig åkt så obekvämt förr i en BMW med adaptivt chassi. Det är något med vikten och krav på sportighet som inte lirar. Jag hade provat både standardfjädringen och utan xDrive och Run Flat. Kanske sedanen till och med. Inte bra ändå? Okej, en Arteon, tack!

Test: Tre laddbara kombi i mellanklassen
ELIAS MEDELBERG, reporter

Jag trivdes i alla tre bilarna men Arteon var något för ”Passat-perfekt” för min smak. Karaktörslös, om än en riktigt bra bil. Ska någon som är över tolv år åka i baksätet är Folkan det enda rätta valet. BMW mot Volvo då?

För mig blir det tyskt. BMW:n är riktigt kul att köra och känns inte slö vid ren elkörning. Och på tal om det, den kan ju faktiskt klara sig på enbart el i alla väder som jag stöter på. Ska jag ha en laddhybrid ska jag för tusan kunna köra till jobbet 20 kilometer bort utan att bränna något drivmedel. Det går inte i V60. Jag tar 330e, men åker och provkör bilen utan M Sportpaket. Då blir den trevligare till vardags, men frågan är hur körglädjen påverkas? Jag vill fortfarande ha en kul bil.

 
Annons
Annons
Rulla till toppen