Alrik Söderlind: "Kan elektrifieringen gå för snabbt? Nej!"

Premium Elektrifieringen kan göra mer skada än nytta, tycker en professor. Men auto motor & sports chefredaktör håller inte med. "Förnyelsebar bensin och diesel är inget realistiskt alternativ", skriver han.

Alrik Söderlind: "Kan elektrifieringen gå för snabbt? Nej!"

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.


"Elektrifieringen kan göra mer skada än nytta för klimatet om vi skyndar för fort. Lagstiftarna måste ta hänsyn till elproduktion och tillverkning av elbilar."

Det påstår Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorer vid Lunds tekniska högskola, i en debattartikel.

Kärnan i kritiken är att fossilfri energi är en bristvara – elbilar kommer att köras på el från kol – och att produktionen av elbilsbatterier ger så stora utsläpp att elbilen redan före start har släppt ut mer koldioxid per kilometer under sin livslängd än vad bensinbilen gör.

Stämmer det? Är det dåligt för klimatet att elektrifiera den svenska bilparken? Finns det tillräckligt mycket el i Sverige? Kan elektrifieringen göra mer skada än nytta för klimatet om vi sätter högsta möjliga hastighet framåt?

Vi tar frågorna i tur och ordning. Är elbilar sämre för klimatet än fossilbilar? Svenska Miljöinstitutet IVL har gjort rapporten om utsläpp från batteritillverkning som Öivind refererar till. Och tillverkas elbilsbatterier i fabriker som går på koleldad el blir resultatet inte bra. Dålig batteritillverkning och stort batteri ger i värsta fall lika mycket utsläpp som körning med fossil bil. Men siffrorna är gamla och i jämförelsen finns inte oljetillverkningens utsläpp, transporter och utsläpp vid olyckor, och … 

De som kritiserar elbilar "glömmer" ofta bort oljans nackdelar.

Och tittar vi lite framåt: Det byggs batterifabriker i EU där elmixen är mycket bättre än i Kina, som förbättrar sig. Batterierna från den svenska Northvoltfabriken blir extremt koldioxidfattiga. Teslas batterifabrik Gigafactory kommer enbart att drivas av förnybar energi. 

Nästa fråga: Är det dåligt för klimatet att elektrifiera den svenska bilparken? Svaret är nej. Utan tvekan. Svensk elmix är nästan koldioxidfri och batteriproduktionen blir en mindre och mindre fråga. 

Finns det tillräckligt med el? Enligt Svenska Kraftnät skulle det behövas 12 TWh elektricitet för att driva fem miljoner elbilar, vilket är sju procent av den svenska elförbrukningen, och det är mindre än vårt elöverskott. Detta skulle kapa Sveriges koldioxidutsläpp med runt 20 procent, eller tio miljoner ton.

Intressant fakta: Den svenska stålproduktionen står för tio procent av elförbrukningen. Men det pågår ett projekt där man ska försöka att ersätta kolel med vätgas tillverkad av vindkraft och lyckas det får vi väldigt mycket el över. Men visst kommer en allt större andel vindkraft och solkraft att ge oss problem att klara energitoppar framför allt vintertid, vilket medför att vi ibland måste köpa in EU-el, som inte är lika ren som den svenska.

Det kan dock vara bra att veta att vi importerar runt nio miljoner kubikmeter olja för 20 miljarder kronor, mestadels från Ryssland. Den är inte är direkt koldioxidfri.

Så till kärnfrågan: Kan elektrifieringen gå för snabbt? Mitt svar är: Nej. De bilar vi köper i dag kommer att rulla även om 15 år. Över hela världen pågår en förflyttning mot mer koldioxidfri elektricitet. Jag ser inte scenariot att vi kör miljarder elbilar på kolel. 

Är då inte alternativet med förnyelsebar bensin och diesel bättre? Nej, det är inget realistiskt alternativ, underskottet på biodrivmedel är ännu större än för koldioxidfri el och det finns miljarder bilar som behöver flytande bränslen. 

Olja är inte den långsiktigt bästa lösningen, det är nog alla överens om. Även Öivind Andersson.

Bortsett från koldioxidfrågan ger elektrifieringen också renare luft, lägre energiförbrukning och tystare bilar. Rätt bra argument det också.