Peder Karlsson: ”Bästa bilen är inte alltid den bästa”

Vår krönikör vet vilken bil han skulle välja för att åka till Monaco. Han vet bara inte varför han ska åka dit.
Annons

Peder Karlsson:

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.


Jag älskar GT-bilar. Det är liksom min grej. Stora, svulstiga, snygga, snabba, med plats för fyra och lite bagage om man har tur. Det är så jag definierar en GT-vagn i alla fall, jag gissar att det kan skilja sig åt lite. 

Frågan jag fick nu var vilken vagn jag skulle välja om jag skulle ta med mig trevligt sällskap och åka till Monaco. Vad jag ska dit att göra vet jag inte riktigt, jag åker hellre till Italien tror jag. Världens vackraste resmål som är nåbart med en rimlig bilresa tycker jag är norra Italien. Garda, Como, Lake Isola. Helt underbart. Dit skulle jag åka om inte tidningen betalade soppan, men det gör de den här gången. 

Det finns lite olika aspekter som är viktiga när man ska välja bil för ett sådant här ändamål. Komforten är viktig, hur ball bilen än är pallar man inte att sitta 500 mil i något som är obekvämt. Utrymmen är bra. Ska man vara borta några dagar gäller det att kunna ha lite packning med sig. Prestandan är strunt samma. Alla moderna GT-bilar går vansinnigt mycket fortare än man behöver.

Vad mer spelar roll? Jo, utseende och känsla såklart. Kanske det viktigaste när det gäller den här typen av bil. Ingenting är mer centralt än känslan när man sätter sig bakom ratten. Är man en medelålders man med dålig självkänsla kan det också vara viktigt vilken typ av man bilen förmedlar att man är. Alltså vad andra tycker, kort och gott. 

BMW:s nya 8-serie tycker jag är grymt snygg. Irriterande snygg. För jag gillar egentligen inte BMW. Trots att jag har ägt säkert 150 bilar har jag aldrig haft en sådan, för jag gillar inte känslan de förmedlar. Det är säkert fantastiska bilar med grym komfort. Men vill man komma glidande i Monaco och möta en märkesbroder med en i3? Nej, jag tror inte det. 

”I en Ferrari eller Lamborghini tar ibland jantenerven i folk över”

Mercedes däremot, är ett av mina absoluta favoritmärken. Jag har ägt närmare tio AMG-bilar i olika varianter. Bland annat en CL 63, föregångaren till den som nu heter S-klass Coupé. Jag har faktiskt haft två stycken. Det är en GT-vagn av rang. Otroligt vacker och otroligt bekväm. Den bilen har nästan allt. Det enda den saknar är lite attityd. 

Maserati Gran Turismo är kanske den snyggaste bilen som finns. Ljudet är inte så dumt, det heller. Men även om jag tidigare skrev att prestandan inte har någon betydelse faller den faktiskt lite på prestanda för mig. Inte för att den är långsam, men för att utseendet lovar något annat än vad bilen levererar. Den ser fantastiskt snabb ut, och låter som ett monster, men med dagens mått mätt är den lite tam. Den skulle ha behövt 100 hästar till för att leva upp till sitt eget utseende. 

Ferrari då? Vilka GT-vagnar har de? Det ska väl vara efterträdaren till min egen FF i så fall, Lusso. Jag är fruktansvärt nöjd med FF:en. Den är hård och brutal, trots fyrhjulsdrift är det svårt att få den att greppa när man står på lite. Den är också rätt bekväm. Inte jättebekväm men ändå okej. Men nej, jag skulle inte välja den heller. Dels för att jag har inbillat mig att den nya Lusson är lite mer tillrättalagd än FF vilket skulle göra mig besviken. Dessutom finns det bekvämare bilar att åka 500 mil i. 

Nej, min vinnare blir en britt. För mig står det mellan Rolls-Royce Wraith och Bentley Continental GT. Är Rollsen en GT-vagn kanske någon undrar? Ja, jag tycker det. Den passar min definition. Rollsen är en magisk bil. Det går nog inte att hitta en bekvämare bil, eller en med mer karisma. Dessutom är reaktionerna från människor som ser dig komma med en Rolls oftast väldigt positiva. I en Ferrari eller Lamborghini tar ibland jantenerven i folk över känns det som, men i en Rolls är blickarna man får uppskattande. Jag gillar verkligen Rolls. 

Men jag skulle välja Bentleyn. Jag har haft tre Bentley varav två stycken Continental GT. De är helt fantastiska bilar. Man åker som en kung och det finns prestanda så det räcker och blir över. Dessutom är den nya modellen fruktansvärt snygg. Det är en enorm skillnad jämfört med den äldre. Mycket sportigare, men ändå en rejält svulstig bil. Jag älskar den. Jag kommer garanterat köpa en när de börjar sippra ut på begagnatmarknaden.

Man kan nämligen inte köpa dem nya om man inte skiter pengar. Andrahandsvärdet är katastrof. Men nu betalar ju tidningen, så då får det bli en sådan. Den bästa bilen i gänget skulle jag gissa är Mercan. Men den hamnar bara på tredjeplats på min lista. För den bästa bilen är inte alltid den bästa. När man köper en sport- eller entusiastbil är känslan man får när man sätter sig i den viktigare än långsiktig kvalitet. Annars skulle ingen i hela världen köpa en Ferrari. 

Nu ska jag bara klura ut vad jag ska hitta på i Monaco, och vem jag ska ta med mig. 

 
Annons
Annons
Rulla till toppen