Janne "Flash" Nilsson ny krönikör på auto motor & sport

Janne "Flash" Nilsson ny krönikör på auto motor & sport

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

Varför ska ni läsa mina krönikor?

För att det ska bli så kul att skriva krönikor i auto motor & sport igen. Jag började skriva krönikor här 199??… och då var det min debut i att skriva i en tidning, jag fick extralektioner i mellanstadiet i svenska så det var för mig en seger att få utrycka mig i ord, plus i en stor bildtidning.

Efter den tiden har jag skrivit i andra medier som Expressen och grabbtidningen Slitz. Men nu är jag en glad återvändare.

Vad ska jag skriva om då? Motorsport givetvis. Men även sportbilar, personbilar, elbilar och bilpolitik. Vad händer och varför och vad tycker jag om det? Kommer du hålla med? Njaaa, inte alltid. Kommer du bli irriterad? Njaaaaaa, troligtvis. Kommer du fortsätta läsa? Det hoppas jag! Så först en liten presentation om vem jag är och vad jag gjort om du glömt – det var ju några år sedan man lade hjälmen på hyllan.

Jag är 59 år gammal, bor i Karlstad i Värmland, har nästan aldrig haft ett vanligt jobb. Mina föräldrar jobbade som städerska och lastbilschaufför så satsa på motorsport var kanske inte det självklara då det kostar mycket pengar. Men jag gjorde det och blev på något sätt proffs, och även fabriksförare, med hela världen som arbetsplats. Jag var självklart väldigt bra, men hade också tur, man måste vara på rätt plats på rätt tidpunkt och segra om man ska ta sig framåt, och allt det där lyckades jag med. 

Jag hade ett mål som jag höll mig till i hela min karriär: "Jag åker hellre ambulans än blir tvåa".

Under 25 års tävlande, slutade jag 1, 2, 3 tretton gånger. Då räknas både internationella och nationella mästerskap. Det är mer än 50% av alla mästerskap jag kört. Jag räknade ut en gång att jag hade ca 30 procent segrar, och ca 70 procent pallplatser under alla år. Jag hade turen att tävla när det i hela världen bara fanns Klass A i karting, Formel Ford 1600, Formel 3, Formel 2 och Formel 1 och där körde alla. Samma när jag gick över till standardbilsracing. Super Touring kördes i sjutton länder över hela världen, motståndet var enormt, ingen kunde lova mästerskapsseger.

Detta gjorde att alla man tävlade mot från Karting till Formel 3 var i samma tävlingar. Här är en av dem bara så ni ser hur det på den tiden såg ut i Formel 3. Inte så enkelt att gå vidare till F1 ;) Var man i topp vilket exempelvis jag, Rickard Rydell och Kenny Bräck var, då visste inte bara jag själv att jag var snabb – även andra visste det. Man fick uppdrag att köra för team, först gratis sedan med lön, man behövde tävla om segern och ibland segra så var man på team-chefernas "wanting" lista. Även utan pengar. 

2011 ändrade jag mitt mål och blev hellre tvåa än åkte ambulans, så då slutade jag direkt.

Så med en startlista där jag skryter lite så säger jag det gamla Robert Aschberg-citatet – HÄNG MED!

Entry list 1988:
Mika Häkkinen
JJ Letho
Rickard Rydell
Jan Nilsson
Michael Schumacher
Heinz-Harald Frenzen
Karl Wendlinger
Michael Bartels
Otto Rensin
Karls Wendlinger
Eddie Irvine
Damon Hill
Allan McNish
Gary Brabham
David Brabham
Paul Stewart
Julian Baily
Alessandro Zanardi
Bertrand Gachot
Gianni Morbidelli
Antonio Tamburini
Kouji Sato

 

 
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!

Missa ingenting! Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Välkommen, Flash!
122
9