”Jag trodde helvetet skulle frysa innan jag skrev den meningen...”

Jag försöker hitta orsaker och undanflykter, jag vill ju att Volvon ska vinna, men det finns inga.

"Stoppa pressarna", skriver elbilsskeptikern Peder Karlsson.

Som ivrig motståndare till elbilar och deras framfart såg jag fram emot duellen mellan ID.4 och den svenska klassikern Volvo V90. Främst såklart för att jag förutsatte att Volvon skulle sopa banan med el-Folkan så att jag med torrt på fötterna kunde fortsätta med mitt häcklande av elbilar och deras framfart. 

Anledningen till mitt elbilsförakt har inte så mycket varit bilarna i sig, jag är inte emot ny teknik och jag är på inga sätt någon miljöterrorist.

Nej, mitt problem har snarare legat i elbilsägarna, den religiösa sekt som växt fram, speciellt runt Tesla. Ägarna kan inte hitta ett fel på bilarna och ser ner på alla som fortfarande kör en bil driven av bränsle.

De delar nyheter i sociala medier om en ny laddstation i Norrland fast de bor i Skåne, de lägger upp filmer när deras bil öppnar dörrarna och spelar musik, och jag får panik av det. Man vägrar se bristerna och det gör att jag känner mig tvingad att tala om felen för alla som orkar lyssna. 

När möjligheten att köra en duell mellan den elbil som spås bli nästa storsäljare, och en Volvo V90 kastade jag mig över den med den förutfattade meningen att Volvon troligtvis spöar vilken elbil som helst.

Jag har faktiskt haft en V90, en av de första som levererades. Jag var inte helnöjd med den måste jag erkänna. Dels var den full av irriterande småfel, barnsjukdomar med elektronik och annat. Dessutom drog den fruktansvärt mycket bränsle och jag tyckte att stolarna var sämre än på de många V70 jag haft innan.

Men jag tänkte att de problemen är säkert lösta när modellen funnits i drygt fem år. Det tillsammans med att konkurrenten är en helt ny elbil, säkerligen framstressad av VW för att blidka den enorma efterfrågan som finns på den typen av bilar borde göra det här till en enkel match. Så blev det inte riktigt. 

ID.4 är bekvämare än Volvon att åka i. Stolarna i Volvo är helt enkelt inte bra tycker jag. De var bättre förut. Alldeles för hårda. Vägljudet i ID.4 var högre än i Volvo.

Det enda jag höll på att få ett frispel på i VW:n var att det nästan var omöjligt att stänga av sätesvärmen. Menyerna var skitkrångliga och det tog hjärntrusten av tre vuxna män för att slippa svettas ihjäl i bilen. Men förutom det vann den ganska enkelt.

Tur att vi hade själva körmatchen kvar tänkte jag. Älgtest, bantest, bromstest, acctest. Volvon lär ju ta rubbet hur lätt som helst. Det började bra, vid bromstestet stannade Volvon någon meter före VW:n och när vi försökte accelerera på det hala underlaget kom den också iväg något snabbare även om skillnaderna var väldigt små.

Men det var ändå delsegrar som jag girigt slickade i mig. Banan skulle ju inte vara några problem, en framhjulsdriven bil måste ha det lättare på superhalt underlag än en tung bakhjulsdriven elbil tänkte jag, och älgtestet känns ju som en paradgren för Volvo med sin säkerhetsprofiliering.

Men det blev totalt platt fall.

På banan var Volvon flera sekunder långsammare än VW:n med samma antal hästkrafter, den kom helt enkelt inte iväg och ur kurvorna, den åkte mer i sidled än i färdriktningen.

Älgtestet blev direkt pinsamt. Vi satte upp koner vid en bromspunkt och sedan ett låtsashinder en bit fram som vi skulle undvika genom att pallnita och låta bilens system hjälpa oss att styra runt faran. Vi började med VW:n i 50 km/h, vilket den klarade utan större problem.

Då måste ju Volvon klara det i minst 70 km/h tänkte jag, men så blev det inte riktigt. I 50 km/h var den inte ens i närheten av att klara det. Där VW:n styrde runt faran for Volvon rakt igenom hindret.

Vi fick köra Volvon i 35 km/h för att klara hindret utan att krossa det. Det är faktiskt sjukt stor skillnad. Jag försöker hitta orsaker och undanflykter, jag vill ju att Volvon ska vinna, men det finns inga, däcken är lika, förhållandena är lika. Den är helt enkelt en sämre bil på nästan alla plan. Grattis ID.4. Grattis VW.

Betyder det att elbilarna nu har blivit så bra att det inte finns någon anledning att inte köpa en om man inte åker en massa långresor eller betyder det att Sveriges gullegris Volvo har tappat det?

Jag tror det är en kombination. Jag är inte jätteimponerad av V90, idag finns det många bilar som är bättre tycker jag. För de 550 000 kr som den V90 vi körde kostade finns det väldigt mycket att välja på. Sedan har såklart elbilarna blivit bättre, nu när de stora tillverkarna kommer ut med sina, händer det grejer.

ID.4 är en bra bil. Den är som jag tycker en elbil ska vara. Praktisk, enkel och med lagom prestanda. För mig blir aldrig en elbil en entusiastbil som många framför allt Teslaägare vill få det till. Det finns ingen känsla och ljudet är för mig en otroligt viktig del, så är det bara. 

Men som vardagsbil till och från jobbet som ligger tre mil hemifrån, och för att köra ungarna till och från träningarna är den alldeles utmärkt. Dessutom kostar den inte mer än motsvarande bensinversion.

Det gör lite ont att erkänna det men så är det. Jag hade valt elbilen. Jag trodde helvetet skulle frysa till is innan jag skrev den meningen men nu är det gjort. Stoppa pressarna, upp med löpsedlarna. Elbilen är här för att stanna. Klart slut.