Ternström: Besöket som tog andan ur mig

"Jag misstänker att invånarna både trivdes och var stolta över att bo här. Långt från den misär vi ofta förknippar med det forna östblocket."

Ternström: Besöket som tog andan ur mig
Vår krönikör på besök i Chernobyl Nuclear Exclusion Zone.

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.


Kära läsare. För några nummer sedan tipsade jag om en kul restaurang i Rom där alla gäster blev förolämpade på det mest underbara vis. Nu tänkte jag tipsa om ett helt annan typ av resmål. Ingen mysig restaurang denna gång, istället blir det en av Europas mest spännande platser – Tjernobyl.

Vi gjorde en resa dit i augusti 2019, och det var det mest intressanta jag upplevt det sista decenniet. Gillar du äventyr, och inte är rädd för lite strålning, rekommenderar jag verkligen en resa dit. Här kommer mina bästa tips för ett fantastiskt besök till en plats där tiden stått still sedan 1986. 

Kärnkraftverket i Tjernobyl är numera överbyggt av en stål- och betongkonstruktion. Det går faktiskt att gå in i den gamla kärnkraftsbyggnaden och se kontrollrum och mycket annat. Detta sker under strikt överseende och sällskap av speciella guider. Innan besöket kan ske måste du genomgå en säkerhetsscreening som kan ta upp till fyra timmar.

Samtidigt är besöket farligt. Det är lätt att halka och slå sig fördärvad eller skära sig på glas eller vassa metallbitar. Det finns även zoner inne i byggnaden som fortfarande har farliga mängder strålning. 

Jag är väldigt osäker på om det är värt risken att gå en rundtur i själva kärnkraftverket. Istället finns det en utsiktspunkt där du ser byggnaden på säkert avstånd. Då slipper du också fyra timmars väntan på att dina papper ska bli klara. 

Det mest intressanta är faktiskt inte själva kärnkraftverket. Nej, det är den övergivna staden Pripyat som ligger ett par mil bort. Besöket och rundturen här tog andan ur mig. Det var det häftigaste jag upplevt på mycket länge. 

Pripyat övergavs inom loppet av några dygn efter olyckan. Då invånarna trodde evakueringen var temporär, tog de inte med sig mer ägodelar än vad de kunde få plats med i några resväskor. Allt annat – möbler, tv-apparater, husgeråd och till och med husdjur lämnades kvar. Mycket av detta har blivit plundrat under årens lopp, men mycket finns också kvar.

Vi besökte torg och gator där gräs stack upp ur sprickor i asfalten och betongen. En gammal restaurang där köket var intakt. På golvet låg det tidningar och annat från 80-talet. Jag hittade en sovjetisk jukebox i hörnet i ett kafé. Vi kikade även på en teater, med kulisser och ridå. Det fanns ett nöjesfält med både pariserhjul och radiobilar. 

Häftigast var nog sporthallen. Den var rejält tilltagen för en så liten stad, tänkte jag. Sedan tog guiden oss till den enorma simhallen. Sport och hälsa var viktigt i Sovjetunionen förklarade han och visade bilder på hur staden såg ut innan olyckan. 

Pripyat var en mönsterstad. Ett ärligt försök från kommunisteran att skapa en boendemiljö med samma standard som vi hade i väst. Detta var nog det viktigaste ahaupplevelsen från resan. Pripyat var en väldigt bra plats att bo på innan katastrofen ägde rum. Bostäderna hade hög klass, det fanns restauranger, kaféer, biografer, en teater och ett enormt sportkomplex. Jag misstänker att invånarna både trivdes och var stolta över att bo här. Långt från den misär vi ofta förknippar med det forna östblocket. 

Allt detta ligger i ett område 13 mil norr om Kiev som kallas för "Chernobyl Nuclear Exclusion Zone". Området är bevakat av beväpnad militär och höga stängsel. Vill du göra ett besök går det bra, men du måste passera en checkpoint där du får en filmdosimeter när du går in, och passerar en grind som mäter strålningen på din kropp och kläder när du lämnar. 

Du ska under inga omständigheter försöka besöka Tjernobyl på egen hand. Du måste absolut ta hjälp av erfarna guider. En guide kan hämta dig i Kiev på ditt hotell med en minibuss och köra till Tjernobyl. Ta dig igenom säkerhetskontrollen, men framför allt visa dig både kärnkraftverk och Pripyat på ett säkert och intressant sätt.

Det finns en uppsjö av små företag som specialiserar sig på detta. Vi hade tre helt fantastiska guider, som på perfekt engelska förklarade den otroliga historien om olyckan och gav oss en visning av Pripyat som vi aldrig kommer att glömma. 

Sugen på ett besök när vi får resa igen? Mejla mig så gräver jag fram kontaktuppgifterna till våra guider. peter@pternstrom.com