Alrik: Har cyklister ett ansvar?

"Där ringer mina varningsklockor, när man drar ut konsekvenserna av 30 eller 50 km/h till en samhällsanalys där bilen är det onda och de som drabbas själva inte har något ansvar."

Det här är chefredaktörens ledare ur auto motor & sport nummer 12/2021


30 km/h som bashastighet i alla svenska tätorter är en riktigt dålig idé – tycker jag. Men Marie Nordén, generalsekreterare på NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande) kräver i en debattartikel i DN just detta.

Hade Marie ägnat en halvtimme till åt att läsa om cykelolyckor på sin egen sajt, och inte som jag tror gått på magkänsla och pr-värde, hade hennes debattartikel förmodligen kommit fram till viktigare och mer relevanta slutsatser.

Innan vi går vidare måste jag givetvis säga att jag håller med om att säkerhet är extremt viktigt. Men vi ska som det heter ta de lägst hängande frukterna och undvika improduktiva beslut. Transporter handlar om att komma fram och hur mycket tid skulle spillas om fem miljoner bilar och hundratusentals bussar och lastbilar skulle köra 30 i Sveriges alla tätorter? Är vi ens säkra på att slutresultatet skulle bli en höjd säkerhet? 

Marie skriver att risken för en dödsolycka eller skada minskar med 70 procent på 30-väg mot 40-väg – men vad betyder det? Jag återkommer till detta.

Hennes argumentation handlar mest om att vi måste köra långsammare och att de höga hastigheterna främst drabbar kvinnor och barn, "… att de skapar sociala orättvisor och begränsar våra möjligheter att skapa ett hållbart samhälle för framtida generationer". Vidare heter det att "Barnen fråntas chansen till daglig motion och den utveckling som det innebär att bemästra och utforska sin omvärld".

Där ringer mina varningsklockor, när man drar ut konsekvenserna av 30 eller 50 km/h till en samhällsanalys där bilen är det onda och de som drabbas själva inte har något ansvar.

Varför skriver inte Marie att 80 procent av alla cykelolyckor är singelolyckor – att endast 10 procent har med andra trafikanter att göra?

Varför skriver hon inte om att olyckor mellan cyklar ökar? Och, hur kommer det sig att cykelolyckorna "… främst drabbar kvinnor och barn och skapar sociala orättvisor" när det enligt statistiken mest är män som skadas? I Stockholm är exempelvis 62 procent av de som skadas män och hälften är över 64 år – det är de äldre som är värst utsatta.

När det gäller barn och deras vingklippta chanser till motion och utveckling – är jag av den åsikten att barn inte har i trafiken att göra. Då och då ser jag föräldrar som släpper iväg sina nyligen cykelokunniga barn mitt bland bilarna, ibland vinglar de på 100 meter före, ibland eftersläntrande, och varje gång får jag ont i magen. Barn är inte mogna att cykla i trafik förrän runt 11–12-årsåldern.

När jag läser på hos just NTF hittar jag ett antal punkter för säkrare cykeltrafik: Nummer ett är cykelhjälm, som minskar risken för att omkomma med 25 procent. Men bland vuxna har mindre är 40 procent hjälm och det är bara 61 procent av de barn som cyklar till skolan som har hjälm.

Kräv hjälmlag! NTF listar också vinterdäck, reflexer och nykterhet som ytterst viktigt för cykelsäkerhet. 15 procent av cyklisterna som omkom var berusade.

Att skriva om det hade inte gett lika mycket uppmärksamhet. Tyvärr. Kanske hade en debatt om handhållen telefon på cykelstyret (vilket är tillåtet) gett lite eko? Eller cykelfylla, eller män i färgglada kläder som ägnar sig åt fortcykling bland vanliga pendlare... Fast ger man sig på cyklisterna och det är kanske inte intressant?

Men att dra till med en 70-procentig minskning av dödsolyckor på 30-vägar mot 40-vägar känns starkt, eller hur?

Antalet omkomna cyklister var 26 förra året, av dessa hade tio procent med andra trafikanter att göra = 2,6. Vi är nere på väldigt små tal där det mesta blir gissningar som kan leda till väldigt stora förändringar: ombyggnad och omskyltning av 2 500 mil väg.

Från 2012 har antalet mil i tätort med 30-begränsning ökat med 30 procent till 1 400 och det med  40-begränsning med 500 procent eller 1 100 mil. 50-sträckorna har halverats till 1 400 mil.

Det här ger att det bara är 35 procent av tätortsvägarna som har 50 km/h. Det är en enorm förändring.

Marie är indignerad över att färre bilister håller fartgränserna på 40-sträckor. Men när det blir 40 på fler vägar är det självklart. Jag kan till och med tycka att det är illa med "onaturligt" låg hastighet. Vid skolor, sjukhus och områden där det känns motiverat kör de flesta gärna 30. Men är vägen bred och sikten god blir det obegripligt, vilket undergräver förståelsen och respekten för reglerna och det försämrar kanske också uppmärksamheten?

Min största kritik mot 30 km/h i landets alla tätorter är dock denna: hastigheten ska sättas efter trafikmiljön, inte efter definitionen av tätort. 

Och, ställ mer krav på cyklisterna för deras egen skull.

En liten sidonotering: utsläpp från förbränningsmotorer är högre i 30 km/h än i 50 – bilarna är inte gjorda för att köras så långsamt. 30 km/h betyder alltså tyvärr smutsigare luft, så länge alla inte kör elbil.