Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Jag skrev om detta för ett litet tag sedan.
Nu är det min tur. Jag har åkt fast för grov fortkörning i Schweiz. Som tur är blir jag inte av med bilen, en Ferrari, men läget är långt ifrån bra. Situationen är både pinsam och väldigt obehaglig.
Låt mig förklara hur det hela gick till, och varför du ska köra extra försiktigt när du är i Schweiz nästa gång.
Några av världens bästa körvägar finns i landet. Mina absoluta favoriter är kombinationen Sustenpass, Grimselpass och Furkapass. Dessa kan köras i ett svep med start och målgång i orten Andermatt. Det här är tre vägar du måste köra minst en gång i livet. Viktiga vägar för varje bilfantasts bucket list.
Jag måste tillägga att jag alltid kör försiktigt i Schweiz. Där ser man väldigt allvarligt på fortkörning. Till mitt försvar har jag att det var perfekt väder och att det är så vansinnigt skoj att köra bil. Det är väldigt lätt att glömma att titta på hastighetsmätaren.
I den lilla byn Gletch, precis vid foten av Grimsel, blev jag stoppad av polisen. De hade klockat mig för 105 km/h på serpentinvägen ned mot byn från Grimsels topp, det vill säga 35 km/h över tillåten hastighet.
Polismannen var extremt trevlig. På gränsen till ursäktande. Han sade lite skämtsamt att, trots att jag saknade registreringsplåt fram, hade de inte haft något problem att identifiera mig eftersom jag hade stora startnummer på dörrarna. Haha, mr Ternström! Ja, jättekul. Verkligen.
Efter tio minuter hade vi fyllt i lite papper och dragit 1 000 schweizerfranc (ungefär 10 000 kronor) på mitt kreditkort. ”Tänk på att vi alltid står här om det är bra väder”, sade han, innan han önskade mig trevlig resa. Sedan var det snabbt dags för nästa kund.
Jag trodde att allt skulle vara klart nu. 10 000 kronor i böter för ynka 35 km/h för fort är rätt saftigt. Det var det inte. Kantonen Valais var inte alls klara med mr Ternström. Allt över 30 km/h för fort klassas nämligen som grovt och då ska saken avhandlas i domstol.
En månad senare kom det första brevet. Det var ett domstolsbeslut på att jag inte får köra i Schweiz mellan 2 februari och 2 maj 2022. Detta hade kostat 150 schweizerfranc att komma fram till, och det fanns ett bifogat inbetalningskort. Jag betalade såklart omedelbart.
Allt klart nu? Nej. En vända till skulle ärendet upp i domstolen och det skedde i slutet av förra veckan. Jag behövde inte närvara, som tur var.
Schweizarna hade tagit reda på vad jag tjänade, och dömt mig till dagsböter baserat på min inkomst. Den slutgiltiga boten blev mångdubbelt högre än de ursprungliga 10 000 kronor de redan fått. Jag vill inte säga hur mycket, men ett betydande belopp. Jag fick hjärtat i halsgropen. Oj oj oj, tänkte jag innan jag läste vidare.
I nästa mening framkom det dock att böterna var villkorliga. Så länge jag inte åker fast för fortkörning igen i Schweiz inom två år, behöver jag inte betala. De nöjer sig med de 10 000 kronor de redan har och ärendet är avslutat.
Vem tror du kommer att ha järnkoll på tillåten hastighet i Schweiz nästa sommar? Jag. Ska du också dit? Kör försiktigt.