Därför är självkörande bilar så svåra att utveckla

"Med andra ord är vi faktiskt jätteduktiga på att köra bil. Dessutom är trafikforskaren rätt imponerad av vårt avancerade sensorsystem. Han syftar alltså på vår hjärna."
Annons

Därför är självkörande bilar så svåra att utveckla

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.


Föreställ dig att du skulle spela piano en timme om dagen, år ut och år in från 18 års ålder. Vad bra du skulle bli på det.

Det är ungefär så mycket tid vi människor lägger på att köra bil. Den genomsnittliga privatbilen rullar 250–300 timmar om året och till skillnad från den allmänna uppfattningen som råder om oss bilförare – så är vi faktiskt väldigt bra på att köra bil.

Enligt forskaren Mikael Ljung-Aust som arbetar med säkerhet och körbeteende hos Volvo hinner det i regel gå 5–6 sekunder från ”normal körning” till att det går riktigt ”åt helvete”.

Eftersom det går 3 600 sekunder på 60 minuter ger det oss alltså 600 chanser i timmen att göra bort oss bakom ratten.

Kör man då lika mycket som genomsnittsbilen och multiplicerar det med antalet år man kör bil och jämför det med statistiken för antalet allvarliga olyckor har vi faktiskt bara 1 chans på 36 miljoner att orsaka en riktigt allvarlig trafikolycka, enligt Mikael Ljung-Aust.

Med andra ord är vi faktiskt jätteduktiga på att köra bil. Dessutom är trafikforskaren rätt imponerad av vårt avancerade sensorsystem. Han syftar alltså på vår hjärna.

”Det är hög prestanda!”

Forskarnas stora utmaning när det kommer till självkörning är alltså att skapa något som kan mäta sig med det mänskliga hjärnkontoret. Vi är mycket bättre på att tolka komplexa situationer än datorerna.

Men så finns det saker vi är mindre bra på – som att se i mörkret och att bromsa riktigt hårt. Dessutom är vi även ganska lättdistraherade, vilket fenomenet ”tittköer” är ett exempel på. Men även den årliga jultraditionen med H&M:s underklädeskampanjer från nittiotalet – om ni minns den?

Där kurviga supermodeller poserade i stay-ups och korsetter på skalenliga reklampelare hade bilförare svårt att hålla ögonen på vägen när Sveavägen och E4:an flankerades av Cindy Crawford, Naomi Campbell och Anna Nicole Smith.

En bildator hade fäst mindre vikt vid detaljer som spets och solkysst hud och istället försökt artbestämma föremålet i fråga. ”Vänta nu, vad är detta? En älg, en cykel eller en ek?”

Utmaningen är alltså att tala om för systemen, som har en extremt tydlig bild av omvärlden, vad de ska göra med informationen. 

Volvos senaste bil EX90 är förberedd för att klara av autonom körning på motorväg och i köer under givna situationer (nivå 3), men systemet har inte lanserats ännu. Mercedes har fått godkänt att använda funktionen i Tyskland och även BMW är på gång. Näst efter ”motorvägspiloterna” väntar autonoma omkörningar. 

I Sverige finns inga formella hinder för att lansera de här funktionerna idag. Men däremot är lagen – som håller på att ses över – skriven på ett sätt som trots detta inte undantar ansvaret från oss förare om något går snett, enligt en utredare på Transportstyrelsen.

Man förutsåg helt enkelt inte att datorer skulle börja köra bil en dag.

Annons
Annons
Rulla till toppen