Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.
Vi har nog alla haft dem. De där jättebra idéerna, som det av olika anledningar aldrig blev något av. Toppenidéer, banbrytande nya tankar, fullständigt revolutionerande grejer som gick upp som en sol och sedan slog i backen som en pannkaka.
Det finns några exempel på detta inom bilbranschen.
I slutet av 80-talet kom det en ny BMW 5-serie, internt kallad E34. En ypperlig vagn på många sätt, jag har själv ägt en, som hade en lite udda detalj i baksätet. Säkerhetsbältena på ytterplatserna var nämligen fästa mot mitten av bilen och ”honorna” satt ute vid dörrarna.
Detta var jättebra, sade BMW, det blev ju exempelvis mycket enklare för föräldrar att bälta sina barn. Vilken idé, va! Denna lösning fanns inte på E34:ans föregångare – och inte heller på efterföljaren. Poff. Puts väck.
Touringversionen av efterföljaren hade dock ett jättesmart utdragbart lastgolv som sparade många ryggar när ägarna skulle lasta tunga eller skrymmande föremål. Även det en lösning som aldrig setts sedan dess.
Saab 9000 CS hade också en briljant detalj. När man lade i backväxeln tändes en liten lampa i bakkanten av den främre blinkersen, och lyste upp området vid sidan av bilen. Oerhört praktiskt när man exempelvis skulle fickparkera i mörker, så att man faktiskt såg den där trottoarkanten i sidospegeln. Mycket bra! Fanns absolut inte på den efterföljande 9-5. Borta.
Mercedes 80-talsmodeller W124 och den mindre W201 hade flera grymt bra idéer vi aldrig sett sedan dess. Till att börja med hade de bara en vindrutetorkare, inte två som annars är brukligt. Och den där ensamma torkaren hade fullt upp, med en sinnrikt koreograferad dans över rutan där den liksom ”sträckte” sig upp mot de övre hörnen.
När den gick för fullt såg det faktiskt ganska roligt ut. Dessutom hade modellerna olikformade sidospeglar. Den vänstra var låg och bred, den högra var hög och smal. Oklart varför, så Mercedes efterföljande modeller fick symmetriska speglar vänster/höger. Och två vindrutetorkare.
Apropå dubbla torkare hade kombiversionen av det tidiga 90-talets Toyota Camry exakt det – men på bakrutan. Efterföljaren? Endast en.
Den första generationen av Ford Focus hade en motorhuv som bara kunde öppnas med hjälp av tändningsnyckeln. Man fällde upp Fordloggan i nosen och stack in nyckeln i ett lås. Sedan fick man vrida nyckeln åt båda hållen innan huven poppade upp. Efterföljaren hade dock en spak nere på golvet vid förarens vänstra ben – precis som alla andra moderna bilar har.
I majoriteten av ovanstående (och säkerligen väldigt många till) fall har dessa finesser eller detaljer tagits fram för att de är bättre än lösningen som de varit tänkta att ersätta. Och orsaken till att de har gått ur tiden är kostnader. Snålheten bedrar visheten, som bekant, och när varje krona och öre räknas är det väldigt enkelt att bortrationalisera smarta idéer med endast ett dräpande argument: ”Vi har inte råd.” Tråkigt men sant.
Vilka av dagens mest hajpade lösningar tror du vi kommer att se tillbaka på och tänka: Varför slutade de med det där? Det var ju jättesmart …