Ekonomin styr allt. Men vart är vi på väg? Och vem fasen är det som styr?
Bilköpare runt om i världen har sprungit rakt in i elbilarnas värld, mycket snabbare än vad de flesta biltillverkare kunde föreställa sig.
Men tro inte att det beror på miljöengagemang. Visst, för många har det känts riktigt bra att gå över till eldrift och visst finns det de som av ideologiska skäl bara kan tänka sig att köra elbil. Men för det stora flertalet har det handlat om ekonomi. Och teknikintresse.
Ökningen av laddbara bilar över hela världen på över 50 procent jämfört med 2021 berodde alltså inte på klimatengagemang utan på subventioner. Det har varit relativt billigt att köpa och köra en laddbar bil.
Man var startade det hela? I Kina. Där föddes en långsiktig elbilsstrategi av nödvändigheten att rena luften i storstäderna, som sedan blev ett av det största handelsstrategiska besluten någonsin. Med kommandot på elbilsutveckling och batteribygge gick man från att vara bilvärldens bakgård där ”billigt skräp” tillverkades med hjälp av västerländska storföretag till att sikta på att bli bilnationen nummer ett – att slå ut alla etablerade tillverkare.
Subventioner till bilköpare och stöd till biltillverkarna betydde att det såldes över sex miljoner laddbara bilar i Kina i fjol, mot 2,6 i Europa och 1,1 i USA.
USA har reagerat på Kinas världsherravärldes-ambitioner med sin berömda IRA, Inflation Reduction Act, som bland annat ska sänka koldioxidutsläppen med 40 procent fram till 2030.
Över 350 miljarder dollar ska investeras i energisäkerhet och klimatmål, där elbilar, batteritillverkning, halvledartillverkning och så vidare får rejält med subventioner. Man vill möta det kinesiska hotet och för batteritillverkare är förutsättningarna så fantastiska att projekt flyttats från Europa till USA.
Pengar pumpas in i omställningen och kunderna hakar på. Så har det också varit i Sverige, men nu har det tvärstannat. Slopad klimatbonus och höjda räntor betyder att det är omöjligt för en privatperson att räkna hem en elbil. Det gäller faktiskt både nya och begagnade.
Höga elpriser som varierar från dag till dag har inte heller ökat aptiten på laddbart. De som sitter med ett gammalt privatleasingkontrakt, som kanske gått upp med 3 000 kronor i månaden, förbannar sin blåögdhet, det finstilta i avtalet och världsekonomins följdverkningar på den svenska räntan.
I den fällan vill nog få gå igen. Vad att göra? Gå tillbaka och köpa en billig bensinbil?
Företagen köper fortfarande laddbart, på grund av miljöpolicys och att förmånsvärdet är lägre.
Kort sagt, nu när pengar är dyra och det inte längre finns subventioner på nya elbilar och ekonomiska incitament att köra dessa som begagnade faller marknaden. Min gissning är att andrahandsvärdena kommer att droppa. Tidigare har man kunnat köra ett år och ofta fått lika bra betalt, men den tiden är förbi.
Vad ska man göra? Köpa en ny etanolbil – för de har fortfarande låg skatt … Hur tänker politikerna?
Att köpa ny förbränningsmotorbil känns inte framtidssäkrat med tanke på att politikerna trots allt har en inriktning mot elektrifierat. Vägtrafikens utsläpp ska ner. Vad kommer det för förslag framöver? Kommer elbilsbonusen tillbaka? Blir bensinen och dieseln dyrare? Kilometerskatt …
Politikernas lynnighet gör det omöjligt att ta säkra beslut.
Och vad händer med elbilspriserna på kort sikt? Kommer det sänkningar från alla håll, efter Teslas utspel?
Biltillverkarna har länge sagt att elbilar och förbränningsmotorbilar ska kosta lika mycket 2025 – när det händer betyder det att elbilarna har blivit billigare att bygga, och förbränningsmotorbilarna blivit dyrare på grund av mer avancerad avgasrening. Ska man vänta med nyköp till dess?
Det mest ekonomiskt sunda måste vara att sitta kvar i den bil man har, eller byta till en billigare – som inte lär vara elbil.
För de begagnade elbilarnas väl skulle lägre/slopade trängselskatter och billigare parkering kunna vara en lösning. Och för nyköp, lägre moms på elbilar upp till säg 750 000 kronor. Vad sägs?