Peder: Cyklisterna är tillbaka! Håll undan!

”Jag inser att det finns bilistidioter där ute som beter sig på rent jävelskap, men de är få i mina ögon.”
Annons

Peder Karlsson krönika
Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

Våren är här! Det är underbart när man kan titta ut och se det knoppa på buskar och träd samtidigt som vinterdäcken läggs undan för säsongen. Jag gillar verkligen inte vintern så jag har svårt att hitta nackdelar med att sommaren är på väg.

En rejäl nackdel finns det dock. Cyklisterna. Med våren kommer även de farande dessvärre.

Precis som med alla regler finns det undantag men cyklister generellt är ett svårt släkte att förstå sig på. De är utsatta men känner sig ändå väldigt berättigade – till allt. Berättigade till att ligga tre i bredd på landsvägen. Berättigade till varenda fil de väljer att cykla på inne i stan. Berättigade att byta mellan cykelbanan och bilfilen när helst det passar dem, trots att hela Stockholm har byggts om för att de ska få finare, helt egna filer att cykla i. Men kan de spara tre sekunder genom att slänga sig ut framför en bil gör de det. Berättigade att gnälla på bilar som kör om dem för nära för att det är så himla farligt, för att 200 meter senare swisha förbi ett barn och en hund i 50 km/h på en kombinerad gång- och cykelväg. 

När jag skrev om ämnet senast hade jag precis jagat en cyklist utanför mitt radhus som körde förbi min hund Svullo i 50 blås så nära att hans morrhår krullade sig. Då var jag lite upprörd och skrev att händer det igen blir det i alla fall en cyklist mindre på vägarna framöver. Jag blev då uppmanad av hans gelikar att sluta skriva sådant som ökar klyftorna mellan cyklister och bilister. 

Jag inser att det finns bilistidioter där ute som beter sig på rent jävelskap, men de är få i mina ögon. Jag hoppas att jag har rätt. Men jag har å andra sidan aldrig sett en cyklist sakta ner när de närmar sig mig när jag är ute och går med mina hundar. Det är min verklighet och min erfarenhet jag skriver om. De finns säkert de som har annorlunda erfarenheter. 

Så mina råd till alla cyklister där ute, oavsett om du är ett proffs som tränar inför nästa OS, eller om du är en mellanchef som kommer dundrande i dina cykelbyxor med kavajen i en ryggsäck, är följande:

Råd nummer ett. När du cyklar på gemensamma gång/cykelvägar och du kommer ifatt någon med en barnvagn eller en hund, eller kanske en tonåring med hörlurar och ögonen rätt ner i telefonen: Sakta ner! Använd kanske också din lilla plingklocka för att göra omvärlden medveten om att du finns. Ingen kliver ut framför din cykel med flit. Även om de råkar ha en fot eller en tass i cykelbanan, det spelar ingen roll. Har du någonsin sett en bilist hålla full gas förbi en mamma med en barnvagn bara för att hon går en bit ifrån övergångsstället? Nej precis, gör då inte det du heller bara för att du känner att du är berättigad till din cykelbana. 

Råd nummer två. Tjafsa inte med bilar. För din egen skull. Det handlar inte om huruvida du har rätt eller fel. I de flesta fall kanske du har rätt rent lagligt. Men du har en kniv i en pistolduell. Bilisten som eventuellt kör på dig får en repa i lacken. Ditt öde kommer att vara mycket värre. 

Råd nummer tre. Använd cykelbanorna. Inse den provokation det innebär för de som måste köra bil, att hela Stockholm är anpassat för er – och ändå väljer ni att lägga er i bilfilerna när det finns en cykelbana tre meter bort. Använd och var tacksamma för det ni fått, oavsett om det kostar en minut extra på vägen till jobbet. 

Följer ni bara dessa råd lovar jag att vi alla kommer att komma bättre överens och antalen små olyckor kommer att minska drastiskt. Varsågoda. 

Annons
Annons
Rulla till toppen