Jag har aldrig tänkt särskilt logiskt eller praktiskt när jag har valt bil. Har jag velat ha en bil har jag köpt den, oavsett hur stor eller liten, oavsett hur dyr i drift. Nu åker jag som bekant omkring i en lastbil. Jag älskar att åka runt i den. Man sitter högt och tryggt och behöver man lasta något är det av förklarliga anledningar inga större problem.
Men till belackarnas glädje måste jag faktiskt säga att jag börjar fundera på om det är smart att ha en lastbil som daily driver även om jag älskar den. Ja, det är jätteballt (tycker jag) men två liter per mil är inte jättekul i längden har jag märkt, även om det inte är avgörande.
Det värsta är faktiskt parkeringsproblematiken. Jag får helt enkelt inte plats på en vanlig parkeringsplats utan nio av tio gånger får jag välja ett mer eller mindre olagligt alternativ. Det i sig är inget jag inte kan leva med men böterna börjar kännas.
Skulle jag räkna ihop vad jag betalar i böter varje månad skulle det räcka till avbetalningen på en ganska fin liten bil. Så mot alla mina principer börjar jag tänka att det kanske är bättre att köpa en ganska fin liten bil. När sonen inte är ute och far får jag låna hans bil men jag är väl gammal nog att ha en egen snart, tänker jag.
Så vad ska man då köpa istället för sitt monster? Just nu väger jag mellan två ytterligheter. Antingen ska jag ge mig tillbaka in i AMG/RS-träsket. Det är väl de ”vanliga” bilar jag gillar bäst. En AMG/RS/M-suv funkar alla dagar i veckan. Då har jag sparat in parkeringsböterna – men soppakontot lär inte bli mindre?
Nästa alternativ är det som skrämmer mig mest. Ska jag köpa en elbil? Herregud. Det känns som om jag sitter på första raden i kyrkan och svär mig hes. Men det kanske är dags att testa?
Det finns många elbilar som faktiskt inte alls är så tokiga och som jag använder en bil just nu skulle det funka, men jag är 100 procent känslomänniska och ingen elbil jag har kört hittills har ens rubbat känslomätaren i min mage. Eller kanske någon, men då är den för opraktisk för mig att ha i vardagen.
Det skulle betyda att jag ska kröka rygg och välja bil utefter förnuft, vilket jag aldrig har gjort tidigare. Det skulle vara det sista steget på min omvända klassresa som leder rakt tillbaka in i medelsvenssonlivet. Det gör ont i magen att bara skriva det här.
Eller är det okej att ha en elbil så länge jag har en annan supertuff bil samtidigt? Jag har ju faktiskt fortfarande Camaron och jag kanske kan behålla lastbilen men använda elbilen i smyg när ingen ser?
Jag vet inte hur jag ska göra. Det enda jag vet är att jag har öppnat mitt trångsynta sinne för fler alternativ. Det är kanske positivt för en vanlig person, men för mig känns det som ett nederlag. Eventuellt kommer jag också att bli lynchad om jag nu gör helt om och köper elbil. Det räcker att Teslaägare med personlig regplåt inte tycker om mig, jag vill inte ha raggar-Sverige efter mig också.
Nej, jag får ta mig en funderare. Helgen ska spenderas på Blocket, jag återkommer med hur det går.