
Det har blivit dags att kavla upp ärmarna efter semestern. Jag har delvis avhållit mig från bilkörning och renat sinnena med salta bad, fiske och tennis. Men nu ska texterna ut. På hyllan i minnesbanken ligger provkörningar av nya Mercedes E-klass och läckra BMW M3 Touring Competition. Bilar som på olika vis tömmer endorfinkontona och ger separationsångest. Bilar som borde göra att texterna skriver sig själva. Men varför känns det inte så?
Nya E-klassen har förmodligen aldrig varit så lyxig, snabb, bekväm och tyst men lämnar mig ändå blasé. M3:an lämnar ingen opåverkad (bara att ta sig i och ur skalstolarna kräver en ballerinas grace) men det är ändå något motstånd i skrivandet.
Jag känner mig inte helt hemma och delaktig bakom ratten i någon bil nuförtiden när jag tänker efter. Det känns som att dagens bilar ”kan allting själva”. De kan växla, parera sladdar, se om det är rött vid trafikljuset, byta fil, köra om och parkera åt mig. Jag känner mig överflödig bakom ratten.
Herregud vad illa detta låter, har jag tappat bilintresset? Samtidigt skriver kvällstidningarna om så kallad post semester blues. Alltså någon form av minikris som uppstår när man ska tillbaka till jobbet efter att man fått smaka på friheten under semestern. Objektivt så vet jag att det inte finns någon bättre nutida än E-klassen för den som älskar komfort och att M3 Touring är den absolut ballaste familjebilen som finns, just nu.
Jag frågar mina föräldrar om jag förlagt bilintresset på nattduksbordet på landet. Letar igenom resväskorna. Ringer SJ:s hittegodsavdelning. Återfås mot beskrivning säger telefonisten. Ja, okej … Det intresset uppstod i tidig ålder, var omättligt och nyfiket på alla bilar, helst manuellt växlade, utan turbo, gärna med sportavgassystem, svag för låga sportiga saker men även flotta sedaner med axelavstånd på tre meter och luftfjädring. Alla former av V8:or, V12:or, boxer, raka sexor. Ja och ju äldre årgångar desto bättre …
Telefonisten svarar att det inte finns något som stämmer in på beskrivningen. De borttappade bilintressena de fått in på hittegodsavdelningen gillar induktionsmotorer och batteribyten. Hmm … låter som Tesla fanboys och Nio fangirls.
Jag får en förfrågan om att köra nya Porsche GT3 RS på Mantorp. I vanliga fall hade jag svimmat och trillat av skrivbordsstolen. Nu rycker det till i mungipan, som en fisks sista livstecken innan den dör av syrebrist.
Några dagar senare beskriver jag mina symptom för en vän som är läkare: Jag är mer tystlåten än vanligt, har ingen skrivlust, suckar och stönar när jag kliver ut och in ur bilarna, när laddhandsken har fastnat tappar jag tålamodet och blir rasande, har ingen ork att hitta nya laddplatser, känner mig likgiltig inför bilnyheter, himlar med ögonen åt diverse nya finesser, tar mig från A till B i nya bilar utan att knyta an. Tycker att de flesta bilarna är tråkiga att lyssna på.
Drömmer mig bort till dåtidens modeller, där det gällde att veta vad man gjorde när bilen tappade greppet, där man fick vrida ordentligt på nacken för att fickparkera, stöka med någon kinkig växellåda, öva upp biceps i bilar utan styrservo, där man rattade in rätt våglängd på FM-stereon och nöjde sig. Nu blir man uppslukad av skärmar, pipljud och ryck i ratten när man kör för nära vägmarkeringarna.
Det där är inte bildepression, säger min läkarkompis. Det här låter som tvättäkta nostalgi. Det låter som att det blivit för många elbilar för dig på sista tiden också, kan det stämma? Ja, jo det är en del av jobbet. Men vad säger du, har jag blivit en nostalgiker? Det är sådant som mina kollegor på tidningar som Klassiker och Nostalgia är (eller Classic Motor, den är ännu trevligare om ni frågar oss! /Red). När hände detta och vad är ens nostalgi?
Själva ordet härstammar från grekiskans nostos som betyder hemkomst och algos som betyder smärta. Det är alltså en sjuklig längtan efter att få komma hem. Länge betraktades nostalgi som en typisk manlig soldatsjukdom men har senare kommit att drabba andra människor som haft svårt att anpassa sig till förändringar. Det finns flera kända fall hos filippinska barnflickor och nu har sjukdomen även spritt sig till motorjournalister …
Jag har nu blivit ordinerad att bara köra bilar som är tillverkade innan 2000-talet. För snabbare läkningseffekt kan riktigt gamla fordon, tänk typ T-Ford och bilar med vevstart, ha god effekt. Under den akuta sjukdomsfasen kan elbilar göra att läget tillfälligt förvärras, enligt bildoktorn.