Alrik: ”En korkad bensinprissänkning”

Sänkningen av bensinpriset med 1,64 per liter är inget annat än röstfiske, skriver chefredaktören. Det samma gäller den nya skrotningspremien.
Annons

Detta är en kommenterande krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

Vad betyder 1,64 kr/liter? Kör man 1 500 mil per år och bilen i snitt drar 0,8 l/mil betyder det 164 kronor per månad.

Jag vet att väldigt många har hårt pressad ekonomi och att varje krona kan räknas. Men har man sex miljarder att leka med i sin budget skulle jag absolut inte lägga dessa på att sänka bensinpriset och dieselpriset. Inte bara är effekten för vanligt folk väldigt liten, för omställningen till elektrifierat är det kontraproduktivt och för Sveriges klimatarbete rent dumt.

Vore min ekonomi pressad till sista kronan – där 164 kronor per månad verkligen känns – är det inte troligt att jag hade råd med bil. Vi talar om strax under sex kronor om dagen. Är den skillnaden tydligt märkbar är en bil förmodligen långt utom räckhåll. Det är alltså inte de med sämst ekonomi i landet som vinner på skattesänkningen utan vanliga Svenssons och höginkomsttagare som kör stora fina bilar.

Mitt antagande är att den absoluta majoriteten av Sveriges bilägare inte kommer att se någon märkbar skillnad på bankkontot efter skattesänkningen – som alltså kommer att kosta sex miljarder. Kör man 3 000 mil per år blir skillnaden per månad 328 kronor, men med en så lång körsträcka blir elbilar mer och mer intressant.

Signalen från regeringen är att behålla sin bensinbil, man minskar elbilarnas övertag när det gäller drivmedelskostnad.

I fjol kostade elbilsbonusen drygt sju miljarder och under 2022 års åtta första månader köpte 86 000 privatpersoner en ny bil. I år har 60 000 privatpersoner köpt ny bil under samma period. En stor del av förklaringen till den sänkta köpkraften är att slopad elbilsbonus har gjort privatleasing av elbilar omöjlig att räkna hem för väldigt många.

Som ett litet plåster på såret föreslår regeringen en skrotningspremie för de som skrotar sin gamla bil och köper en elbil. Men ingen med extremt pressad ekonomi kommer skrota sin bil som kanske är värd 10 000 kronor och sedan köpa en ny elbil för 400 000–500 0000 kronor.

Historiskt har skrotningspremier varit slag i luften som fördelningspolitisk åtgärd. De med lite mer pengar kan köpa sig en ”skrotbil” och sedan få ut en bonus på den nya. Och i en extremt pressad ekonomi, är det vettigt att ge bidrag för att skrota de billigaste bilarna? Vem vinner på det?

Jag skulle i stället för sänkt bensinpris och skrotningspremie föreslå en rabatt på privatleasade elbilar – till personer under en viss inkomstnivå. Då skulle fler kunna gå över till elbilar, och spara väldigt många bensinkronor. Kräv tre års avtal, så försvinner inte bilarna ut ur landet.

Men visst ja, då får staten inte in sin bensinskatt … Bättre för statens finanser att behålla folk i bensinbilar, även om man sänker skatten, än att folk kör elbil och knappt skattar alls.

För övrigt: SD utlovade en skattesänkning på bensin på tio kronor per liter. Om en skattesänkning på 1,64 kostar 6 miljarder, skulle 10 kronors sänkning kosta 36 miljarder i sänkt skatt. Ställ det i relation till att Polisen 2022 kostade 33 miljarder. Ska vi sänka bensinskatt eller öka anslagen till Polisen? För 2024 beräknas de få 40 miljarder.

Ja, jag vet att bensinskatt och anslag till polisen inte är direkt sammankopplade, men budgeten måste gå ihop, och satsning på polisen är angeläget för oss alla. Försvinner 36 miljarder från bensinskatten, måste det snålas in på många ställen.

Vad hade du gjort om du hade sex miljarder i budgeten?

Annons
Annons
Rulla till toppen