Peder: Har jag hamnat i en sekt?

”Jag har trott att det är någon som känner igen mig men jag har insett att det vore orimligt att just alla i en Alfa känner igen mig och ingen annan.” 
Annons

Peder Karlsson krönika
Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

Jag har haft min Alfa Romeo med det långa namnet Stelvio Quadrifoglio i snart ett halvår nu. Jag tycker verkligen om den.

Den är snygg, den är snabb som tusan, den låter bra och den är tillräckligt rymlig för hundar och ungar. Den har också tillräckligt med egenheter för att vara så charmig som jag tycker italienska bilar ska vara. 

När en bil har charm och själ väljs den ibland av sina ägare av andra skäl än praktiska eller förnuftiga, och är bilarna tillräckligt knasiga börjar ägarna av någon anledning känna samhörighet med varandra.

Titta exempelvis på motorcyklister. Allt som oftast hälsar de på varandra när de möts på vägarna. Detsamma händer om två Mazda Miata råkar stöta på varandra. Man ska heja på den som valt en likadan bil för att man på något sätt är likadana. Det blir lite som en sekt. 

Jag börjar tro att jag har hamnat i en. En sekt som jag så tydligt ogillar, ni vet Teslasekten till exempel, kan jag ju ha sagt något negativt om vid något tillfälle. Men när jag har mött andra Alfor har det vinkats glatt, ibland blinkas det med helljusen.

Jag har trott att det är någon som känner igen mig men jag har insett på senare tid, efter alltför lång betänketid, att det vore orimligt att just alla i en Alfa känner igen mig och ingen annan. 

Så nu är jag med i en sekt. Jag vet inte om jag vill vara det. Vill jag automatiskt anses vara någons kompis bara för att vi har samma märke på våra bilar? Vill jag hamna i glada diskussioner med någon på systembolagsparkeringen bara för att vi båda gillar småknäppa fordon?

Ja, varför inte. Det är kul med människor som är passionerade. Jag älskar att det finns ett genuint bilintresse och en djupt rotad bilkultur i det här landet. Jag tror kanske att de som gillar det nya eventuellt är mer intresserade av teknik än bilar men skit samma.

Så länge man är passionerad och lycklig över sitt fordon kommer jag från och med nu tycka att det är bra.  

Jag ska också börja hälsa tillbaka på alla Alfor jag möter som så glatt vinkar åt mig. Jag tror till och med de heter någonting. Alfaiter? Alfoiter? Jag vet inte. Jag tänker inte ta reda på det heller.

Tänker att jag håller mig lite i utkanten av sekten, har som sagt haft bilen i ett halvår nu, och känner jag mig själv rätt står det kanske något nytt på uppfarten snart, och jag har sett på tv att det inte är helt problemfritt att lämna en sekt hur som helst.

Annons
Annons
Rulla till toppen