Varje år förvandlas Östersjön till en kletig gegga tack vare cyanobakterierna – organismer som populärt kallas blågröna alger. Men cyanobakterierna har nu blivit KTH-forskarnas nya favorit.
En forskargrupp har genmodifierat bakterierna för att framställa butanol, ett kolväte som kan användas som fordonsbränsle. Fördelen jämfört med bensin är att råvarorna finns i överflöd. Jämfört med etanol från majs och sockerrör kan framställningen bli 20 gånger effektivare.
”Vi har framgångsrikt visat att cyanobakterier kan producera butanol. Genom att relevanta gener integreras på rätt ställe i cyanobakteriens arvsmassa har vi lurat cellerna att producera butanol istället för att de fyller sin normala funktion”, säger Paul Hudson, som är forskare på Skolan för bioteknologi vid KTH och leder forskningsarbetet.
När kan vi förvänta oss att det finns butanol i pumparna på den lokala macken?
”Vi är mycket upprymda att vi nu lyckats framställa biobränsle från cyanobakterier. Samtidigt ska vi komma ihåg att framställningsprocessen skiljer sig markant från dagens biobränslen och vi behöver förbättra framställningen hundrafaldigt innan den blir kommersiellt gångbar. Jag uppskattar att det lär dröja ungefär tio år innan vi är där”, säger Paul Hudson.
Ett av problemen med dagens biobränslen, alltså majsetanol, är att priset på majs sakta stiger men samtidigt är oförutsägbart. Bränsle baserat på cyanobakterier kräver inte särskilt mycket markutrymme för att framställas och tillgången på råvarorna – solljus, koldioxid och saltvatten – är i princip oändlig.
Nästa steg i forskningen är att se till att cyanobakterierna producerar butanol i större mängder utan att de dör av utmatning. Processen ska ut från labbet och skalas upp för att fungera industriellt. Det finns dessutom planer på att utveckla bränsle ur cyanobakterier som är mer energirik och därmed särskilt lämpad för flygplansmotorer.