EU:s däckmärkning blev en flopp

Den obligatoriska märkningen av personbilsdäck har funnits i ett år och en första utvärdering visar mycket klena resultat. Endast tre procent av däckköparna använder EU-märkningen när de väljer däck. Våra tester visar också att märkningen ger motstridig information – bra och dåliga däck kan ha samma märkning.

EU:s obligatoriska däckmärkning

EU:s obligatoriska däckmärkning har funnits ute hos däckhandlarna sedan 1 november 2012. Nu, ett år efter, visar det sig att ytterst få konsumenter brytt sig om informationen.

Syftet var det allra bästa, men första årets EU-märkning av däck har passerat obemärkt för det stora flertalet. Ni som besökt en däckhandlare senaste tiden har nog noterat de "klisterlappar" som sitt på eller intill varje däck. Där betygsätts rullmotstånd, våtgrepp och buller i olika färger från grönt (bra) till rött (dåligt).

Reglerna för däckmärkning klubbades av EU 2009 och började gälla 1 november 2012. Betygsättningen i de tre kategorierna ska ge bilägarna ett underlag som underlättar valet av däck. Genom att till exempel välja lättrullade däck kan bilägaren minska bränsleförbrukningen, spara pengar och samtidigt minska miljöpåverkan. Svenska Energimyndigheten kallar EU-etiketten för "energimärkning av däck".

Trots att märkningen av däck är obligatorisk, både i den fysiska butiken och vid näthandel, verkar EU-medborgarna missat informationen fullständigt. Flera undersökningar har gjorts, till exempel av sajten rezulteo.com som fann att mindre än hälften av alla däckköpare ens kände till existensen av en däckmärkning.

Det internationella marknadsundersökningsföretaget Ipsos frågade 3.400 bilister i Storbritannien, Tyskland, Italien och Spanien som köpt däck och bland dessa var det bara tre procent som använt EU-etiketten som ett verktyg i valet av däck. 17 procent berättade att de valde däck efter pris och lika många sa att de köpte samma däck som de brukade göra.

Några större svenska undersökningar av EU-märkningen har inte gjorts men Michelin Nordic har frågat en grupp konsumenter som fanns i däckhandeln och cirka en fjärdedel av dessa kände till etiketterna.

Svenska konsumenter ska också vara medvetna om att testförfarandet sker på en typisk mellaneuropeisk, "finkornig" asfalt. I Sverige har vi en betydligt grövre typ av sten i asfalten vilket påtagligt ökar bullernivån men även påverkar våtgrepp och rullmotstånd.

I auto motor & sport nummer 7/2013 testade vi sommardäck. Klicka på bilden för att hoppa dit – och läsa gratis om du är prenumerant.

I vårt stora sommardäcktest i nummer 7/2013 hade vi med tretton sommardäck, flera av dem lättrullade "energidäck". Testvinnare blev Dunlop Sport BluResponse med 179 (av 200 möjliga) poäng. Näst sämst placerade sig Michelin Energy Saver Plus med 139 poäng. Båda dessa däck har en EU-etikett där man kan utläsa betygen B för rullmotstånd och A för våtgrepp. Enda skillnaden är betygen för buller där Michelin anges till 70 dB och Dunlop-däcket har siffran 71 dB.

Trots att de båda däcken har samma betyg är det alltså en dramatisk skillnad i prestanda, totalt sett. Det beror på att vi bedömer många egenskaper, i det här fallet elva kategorier. Ett däck kan inte bedömas enbart efter två prestandauppgifter och en siffra för buller – den som grundar sina köpbeslut på sådana bristfälliga fakta lurar ingen annan än sig själv.

Går man in i detalj på testresultaten från sommardäcktestet i nummer 7/2013 ser vi att rullmotståndet för Dunlop Sport BluResponse (7,17 kg/t, 20 poäng) och Michelin Energy Saver Plus (7,25 kg/t, 19 poäng) verkar stämma rätt väl med EU-etiketten (betyg "A").

Men när man kommer till bromssträcka på våt asfalt stämmer EU-märkningen inte alls med vad vi uppmätte. Bromssträckan från 100 km/h till noll blev 48 meter för Dunlop-däcket och 53,3 meter för Michelin (näst sämst). Trots det har alltså båda betyget B för våtgrepp. I de övriga momenten på våt asfalt (handling, sidgrepp och vattenplaning) placerar sig Michelin-däcket sämst varje gång.

EU:s obligatoriska däckmärkning

EU:s däckmärkning är obligatorisk och består oftast av ett "klistermärke" som sitter direkt på slitbanan. När man betalar sina däck ska EU-märkningen följa med på fakturan, för att kunden ska se vad hen köpt. Även näthandeln ska märka sina däck med dessa EU-betyg.

Om några år, 2016, blir däckmärkningen strängare. Då blir det säljförbud för "röda" däck (sämsta betygskategorin) inom EU och även bullerkraven skärps. På sikt kan det tillkomma andra betygskategorier på EU-etiketten, flera tillverkare skulle till exempel gärna se ett betyg för livslängd – en nog så viktig information till konsumenten. Men först måste man enas om en testmetod och det kan vara en process på minst fem år.

Däckmärkningen gäller inte för dubbdäck, ännu så länge. För att få en vettig information till konsumenterna behöver EU-märkningen kompletteras med vinteregenskaper, men hur dessa tester ska gå till är inte bestämt ännu. Någon "deadline" för när dubbdäcken kan få sin märkning, och jämföras med dubbfria friktionsdäck, finns inte. Men även detta är sannolikt en process som kan ta ett antal år.

För att summera det hela har ytterst få konsumenter brytt sig om informationen på däcken under det första år som EU-reglerna gällt. Och det har sannolikt inte varit en stor förlust, våra däcktester visar att EU-betygen är både tveksamma och bristfälliga. Enda sättet att göra ett aktivt – och bra – val av däck är att läsa tidningarnas tester.

Jag tycker att EU-märkningen av däck är en bra vägledning för oss konsumenter.
119
215