Från och med 1 december är det lag på att använda vinterdäck. Hösten har varit ovanligt mild utan något snöfall alls på många ställen i södra Sverige. Men det är ändå 1 december som gäller, så länge det råder ”vinterväglag”. Vad som är vinterväglag vid just det tillfället som du blir stoppad av lagens långa arm beror på den enskilda polisen.

Lite längre ned på sidan har vi samlat tio tips för dig som är i färd med att lägga på vinterhjulen. Läs gärna också vår ”tio-stegs-metod” för att skifta hjul, om du nu vill göra jobbet själv. Är man det minsta osäker på hur hjulskiftet ska ske är det alltid bäst att ta hjälp av en yrkesman.

Begreppet ”vinterdäck” är viktigt och tvärtemot vad många tror räcker det inte att däcksidan har märkningen ”M+S”, ”M&S”, ”Mud and Snow” eller något liknande. I USA finns det vissa regioner där bilarna måste ha märkningen ”M+S” och det har lett till att det finns en del däck på marknaden som inte alls uppfyller de krav som man kan ställa på vinterdäck. Enligt Transportstyrelsen definieras vinterdäck som ”Däck särskilt framtaget för vinterkörning och som är märkt ’M+S’, ’M&S’, ’Mud and Snow’ eller motsvarande”.

Om du är tveksam bör du gå in på branschsidan STRO (där det för övrigt finns mycket matnyttig information) och klicka på STRO-länken för vinterdäck (klicka för att hoppa dit). Den senaste listan för godkända vinterdäck uppdaterades 16 november i år. Hos STRO hittar du också ”Dubbdäcksregler i Europa”, en ”Däckskola”, information om vinterdäck, hur ålder påverkar däck, med mera.

De som läst våra däcktester vet att vi brukar framhålla skillnaderna mellan vinterdäcken och dela upp dem i tre huvudgrupper: dubbdäck, nordiska friktionsdäck och europeiska friktionsdäck.

Om man inte vill ha dubbdäck står alltså valet mellan nordiska friktionsdäck och europeiska friktionsdäck. Precis som valet mellan dubbdäck och odubbat finns det inga enkla ”rätt” eller ”fel” när det gäller valet av friktionsdäck. Men genom att titta på egenskaperna hos då två typer av dubbfria däck går det att välja rätt, för just din bil och din typ vinterkörning.

Europeiska vinterdäck är utvecklade för körning i norra delen av vår kontinent. Det innebär blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. Tyskland är den stora marknaden och därför konstrueras också europeiska friktionsdäck (kallas även för mellaneuropeiska friktionsdäck) för att prestera bra i höga hastigheter. Europeiska friktionsdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (kort bromssträcka på vått) och mindre bra på is.

Nordiska friktionsdäck har lägre hastighetsklasser än de europeiska friktionsdäcken. I allmänhet är nordiska friktionsdäck sämre på blöta vägar, men ger i gengäld ett betydligt bättre grepp på snö/is än de europeiska friktionsdäcken.

Generellt kan man säga att de nordiska friktionsdäcken haft en positiv utveckling och blivit bättre på våta vägar, liksom mera stabila i högre hastigheter. För 10–15 år sedan var nordiska friktionsdäck som regel ganska svajiga och inte alls stabila vid undanmanöver – men så är det inte längre.

Om vi håller oss till små och medelstora personbilar finns det alltså allt färre skäl att välja europeiska friktionsdäck, de senaste nordiska friktionsdäcken från premiumtillverkarna ger mycket goda prestanda.

Men större bilar, suvar, familjebussar eller motorstarka modeller kan utnyttja de bättre högfartsegenskaperna hos europeiska friktionsdäck. En del av dessa bilmodeller har en ovanlig däckdimension där det finns få eller kanske inga tillverkare av nordiska friktionsdäck. Då måste man välja europeiska friktionsdäck och vara medveten om att det behövs extra försiktighet på frusna vägbanor.

Väljer man europeiska friktionsdäck ska man också vara medveten om att de är som sämst kring nollstrecket – jämfört med nordiska friktionsdäck. När det är rejält kallt, från minus 10–15 grader och nedåt, är friktionen hyggligt bra och bromssträckan skiljer sig inte så mycket mellan europeiska och nordiska friktionsdäck.  Men runt nollstrecket bildas en oljig sörja av vatten och is som kan vara riktigt förrädisk. I sådan väglek kan europeiska friktionsdäck ha dubbelt så lång bromssträcka som bra nordiska friktionsdäck.

Filmen längst upp är hämtad från Nascar-serien och är åtminstone avlägset besläktad med det som vi upplever själva när vi byter hjul. Enligt Nascar-reglementet får hjulbytet bara utföras av en person per hjulaxel och fälgen är fembultad, som synes. Om ni undrar så är muttrarna limmade på plåtfälgen, med lagom mjukt lim som lossnar när man börjar peppra med mutterpickan.

Racemekanikern med filmkameran heter Chris Winchell och förutom att vara snabb bryr han sig inte ett dugg om att bromsklossarna börjar brinna när de inte får kylning från fartvinden. Men visst är det bra med lite arbetsbelysning?

Inom Formel 1 har man helt andra regler för hjulbyte. De bästa teamen har i år kommit ner under två sekunder för att byta samtliga fyra hjul och räknar vi rätt i Ferrari-filmen nedan är det 19 person som hjälps åt. I F1, precis som många andra motorsportgrenar, spar man tid genom att ha en centrummutter som låser fälgen mot bromsskivan. Hur det funkar kan vi se i inslaget från BBC, längst ner.

Tio tips vid byte till vinterdäck

1) Välj bra vinterdäck. Läs de däcktester som finns här hos auto motor & sport och i andra biltidningar. Leta efter de egenskaper som du tycker är viktigast och gör ett klokt val.

2) Var inte dumsnål. I normalstora dimensioner skiljer det inte mer än kanske 500 kronor mellan en testvinnare och ett ”halvbra” däck. Investera i säkerhet och kör tryggt.

3) Lita på din vänliga däckhandlare. Där finns fackkunskapen och den långa erfarenheten.

4) Lita inte riktigt alltid på din däckhandlare. Jämför priserna och titta efter datummärkning. Låt dig inte ”luras” att välja något annat än det du bestämt dig för. Risken är då att du köper de däck som däckhandlaren tjänar mest på.

5) Kontrollera mönsterdjup och slitage, ifall det är begagnade däck. Den lagliga gränsen för vinterdäck går vid tre millimeter men du bör byta vid fem millimeter (eller tidigare) för att inte tappa allt för mycket av de vinteregenskaper man vill ha.

6) Kontrollera däcktrycket, både vid montering och sedan regelbundet – gärna en gång i månaden. Flest nackdelar har man vid för lågt däcktryck, vilket tyvärr inte är alls ovanligt i trafiken. Bilens egenskaper försämras och däcket rullar tyngre med för lågt däcktryck. Men för högt däcktryck är inte heller bra – följ biltillverkarens rekommendationer.

7) Tänk på säkerheten när du skiftar hjul. Om du inte är helt övertygad om rätt metod för hjulbyte så lämna det jobbet till en yrkesperson (klicka på länken för att lära dig mer om hjulbyte).

8) Däck försämras inte nämnvärt av ålder. Men moderna däck har som regel mycket bättre egenskaper än däck som är fyra–fem år gamla. Utvecklingen går snabbt, välj de senaste däckmodellerna.

9) Datum att komma ihåg: du måste ha vinterdäck mellan under de fyra vintermånaderna december–mars (1 december och 31 mars) om det råder vinterväglag, dubbdäck får användas mellan 1 oktober till 15 april. När är det ”vinterväglag”? Det avgör polis på plats – inte du.

10) Dubb eller odubbat? En fråga som bara du kan besvara. Bra dubbdäck är generellt sett det tryggaste valet för de flesta bilförare. Odubbade, nordiska friktionsdäck är tystare, sliter inte lika mycket på vägarna och kan också ge trygga vägegenskaper – speciellt ihop med antisladdsystemen som nästan alla nyare bilar har. Men på isiga vägar är dubbdäck klart bäst.