Som vi berättat tidigare var det ingen billig räddningsoperation som Barack Obama fick genomföra när han tillträtt som president i början av 2009. Både General Motors och Chrysler skulle ha gått i konkurs om de inte fått statliga lån och rekonstruerats.
Finansdepartementet i USA har räknat ut att det kostade drygt tio miljarder dollar rädda General Motors från konkurs 2009 (65 miljarder kronor). Förlusten uppstod efter att amerikanska regeringens sålt sina sista GM-aktier.
Men en ny rapport, ”The Effect on the U.S. Economy of the Successful Restructuring of General Motors”, visar att stödpaketet egentligen räddade mycket större värden.
Enligt rapporten skulle en konkurs för GM och Chrysler resulterat i att 2,6 miljoner arbetstillfällen försvunnit under 2009. En viss återställning hade skett under 2010 men det skulle ändå varit 1,5 miljoner färre personer i sysselsättning. Det låter smått otroligt då ”bara” en kvarts miljon av dessa arbeten fanns hos GM och Chrysler men effekten blir mångfalt större då bilindustrin sysselsätter väldigt många personer som arbetar bland leverantörer och underleverantörer.
En stor andel av dessa förlorade jobb inom industrin hade inte gått att kompensera i andra delar av arbetsmarknaden. Arbetslösa människor kostar pengar och de betalar dessutom ingen skatt. Enligt ”The Effect on the U.S. Economy of the Successful Restructuring of General Motors” skulle skatteförlusterna för amerikanska staten under 2009 och 2010 uppgått till 39,4 miljarder dollar (cirka 270 miljarder kronor).
Lite förenklat skulle man kunna säga att stödet till den amerikanska bilindustrin kostade en dollar men gav fyra tillbaka, enbart genom att undvika skatteförluster från de som förlorat sina jobb. Totalt sett hade dock konsekvenserna blivit ännu mycket större då många leverantörer tvingats i konkurs och då hade även Ford fått problem med sina leveranser.
En annan sidoeffekt av konkurser inom bilindustrin vore att 600.000 pensionärer från GM och Chrysler skulle fått lägre pension och ingen sjukförsäkring. För många äldre skulle det inneburit en ekonomisk katastrof.
Forskarna Sean P. McAlinden och Debra Maranger Menk skriver i slutet på sin rapport att amerikanska regeringens ingripande 2009 blev väldigt framgångsrik. Längre fram, i historiens backspegel, kan räddningsaktionen av GM och Chrysler mycket väl bli betraktad som den mest lyckade någonsin i USA:s historia.
Med detta sagt är det inte svårt att ta på sig de svenska glasögonen och jämföra med vad som händer Saab Automobile mellan 2009–2011. Skulle svenska staten gått in och gett Saab ett tillfälligt stöd för att överleva de tuffa åren och sen, kanske, gå en positivare framtid till mötes när konjunkturen tog fart igen? Skulle det blivit ett positivt, ekonomiskt utfall på liknande sätt som exemplet i USA visar?
Källa: ”The Effect on the U.S. Economy of the Successful Restructuring of General Motors”