”Kungen är död, länge leve kungen” brukar man säga när en era är slut och nästa inleds. I det här fallet är det Volvo XC90 som är ”kungen” och idag fredag 11 juli byggdes den sista bilen i Torslandafabriken. Totalt 636.143 Volvo XC90 producerades och det absolut sista exemplaret rullar raka vägen in i Volvo Museum.
Som vi alla vet är det bara första kapitlet i sagan Volvo XC90 som avslutats. Nästa generation XC90 står i startgroparna och den baseras på Volvos nya SPA-plattform som ska vara grunden för alla framtida stora och medelstora modeller.
Nya Volvo XC90 ska byggas i ”TA3” i Torslandaverken, den utbyggnad som ökar kapaciteten i fabriken från 200.000 till 300.000 bilar per år. Total investerar Volvo Cars över 70 miljarder kronor på den nya plattformen i form av utveckling, forskning, nya drivlinor, verktyg och modernisering av produktionen.
Volvo var lite sena på bollen när XC90 skulle tas fram, även om man faktiskt hade skissat på suvmodeller ihop med Renault i början av 90-talet – något som dock skrinlades när sammanslagningen inte blev av. Mercedes var först med att utveckla en europeisk suvmodell för den amerikanska marknaden och projektet startade under tidigt 90-tal. Produktionen i Alabama, USA, av Mercedes ML inleddes officiellt i februari 1997.
BMW hade fått en tidig förvarning och deras ML-konkurrent X5 – som också började byggdes i USA (Spartanburg) – kom två år senare, i september 1999 efter att modellen presenterats på våren.
Även Volvo förvånandes över Mercedes ML försäljning och under 1998 bestämde sig företagsledningen för att man skulle ta fram ett förslag på en egen suvmodell, skräddarsydd för den viktiga nordamerikanska marknaden. Hans Wikman utsågs till projektledare och bilen fick internkoden ”P28”.
Tekniskt baserade sig Volvo XC90 på samma P2-plattform som S80 men hade förlängt axelavstånd, bredare spårvidd, högre markfrigång (218 millimeter) samt en högre sittposition (165 millimeter högre än i V70). De amerikanska suvmodellerna hade en tråkig benägenhet att volta runt på grund av hög tyngdpunkt och Volvos ingenjörer förstod tidigt att de måste bygga marknadens säkraste suv med flera hjälpsystem och en mycket robust konstruktion.
Volvos designchef Peter Horbury hade en svår utmaning framför sig när XC90 skulle ritas. Modellen måste älskas av sina amerikanska kunder utan att kännas allt för mycket ”jänkarbil” i Europa. Dessutom hade Volvo gjort sin hemläxa och insett att åtta av tio suvbilar i USA körs av kvinnor – därför skapade man en speciell referensgrupp bestående av 24 amerikanska kvinnor, en av dessa var för övrigt ”bondbruden” och skådespelaren Maud Adams. XC90 måste uppfattas som maskulin och trygg, men utan att se aggressiv ut.
Tre av Volvos designer fick förtroendet att bygga fullskaliga lermodeller: Anders Gunnarsson, Tuve Jansson och amerikanen Doug Frasher, som var placerad vid Volvos designstudio i Kalifornien men innan dess hade en bakgrund som vindtunneldesigner för Nasa, USA:s federala myndighet för rymdfart.
Doug Frasher hade precis avslutat jobbet med Volvo S80 och ville egentligen inte hoppa på ett nytt, stort projekt. Men Frasher övertalades av Peter Horbury och projektledare Hans Wikman bestämde att designtävlingen skulle avgöras i USA, på Volvos dåvarande testbana i Arizona. I Sverige visste man knappt vad en suv var, ansåg Wikman, och besluten måste tas på plats i USA.
Konceptbilarna parkerades i den mördande ökensolen på testbanan och intill ställde man några av konkurrenterna. Företagsledningen fick promenera den sista biten fram till bitarna för att detaljerna skulle få växa fram.
Förslaget från Anders Gunnarsson i det svenska designteamet fick nobben, med motiveringen att bilen i vissa detaljer påminde om Lexus SUV-modell. Tuve Janssons förslag från designkontoret i Los Angeles ansågs lite för likt V70 och XC70. För mycket kombikänsla, helt enkelt.
Ganska snabbt fann man att Doug Frashers koncept var det som bäst uttryckte SUV-känslan, på omistligt Volvo-vis. Trots den brännande hettan från Arizonas sol spred sig en optimistisk stämning i gruppen. Man vandrade mellan konkurrentbilarna och Frashers bil, med allt bredare leenden.
”Det märktes att alla gillade konceptbilarna och att modellen var något som Volvo borde bygga” berättade Hans Wikman. ”Som jag ser det var det ett enkelt beslut att ta”.
Allt som allt tog XC90-projektet 27 månader, från första skisserna till dess att den första bilen var färdig (och senare premiärvisades i Detroit, januari 2002). Målet var att sälja 50.000 bilar per år men det överträffades med råge, toppnoteringen var 2005 när Volvo sålde 86.000 XC90. Framgången var så stor att XC90 blev Sveriges mest värdefulla exportprodukt under toppåren, värdet per år uppgick till över 40 miljarder kronor.
Läs chefredaktör Gunnar Dackevalls första provkörning av Volvo XC90, 2002.