”Aftonbladet eller Expressen” heter en klassisk humorsketch där en allt mera förtvivlad Gösta Ekman inte kan välja kvällstidning (klicka för att se den på YouTube). I en liknande situation är många bilägare just nu då de måste välja vinterdäck – dubbat eller dubbfritt? Vilket är bäst?
Valet blir ännu mera komplicerat av att många bilister är helt omedvetna om att det finns tre grupper av vinterdäck på den svenska marknaden. Vi väljer alltså inte mellan två typer av vinterdäck, utan tre: nordiska dubbfria däck, europeiska dubbfria däck och dubbdäck.
För att försöka bringa lite mer klarhet i ämnet ”val av vinterdäck” har vi ställt samman de vanligaste frågorna till vår däckexpert Pär Brandt. Några av frågorna har vi hämtat från mejl och telefonsamtal från er läsare och en del kommer från redaktionen.
* Vi kör igång direkt med den överlägset vanligaste frågan från läsarna, vad ska jag välja – dubbfritt eller dubbat?
Pär Brandt, PB: Om en person är väldigt osäker då är förmodligen dubbdäck det bästa valet. Bra dubbdäck ger trygga, förutsägbara egenskaper och de är som bäst när det behövs som mest – alltså när det är is på asfalten. Men det finns nackdelar med dubbdäck, de bullrar mer och man måste lägga på och av inom vissa dubbdäck. Dubbfria däck, eller friktionsdäck som de kallas ibland, är tystare och rullar som regel lätt vilket sparar bränsle. Med dubbfria däck är du också friare att lägga på dem relativt tidigt på hösten och kan skifta till sommarhjulen när det passar på våren.
* Du brukar alltid tjata i dina artiklar om att det är viktigt med hög kvalitet, så kallade premiumdäck.
PB: Det är ett mycket viktigare beslut för konsumenten, jämfört med att välja mellan dubb eller dubbfritt. Våra däcktester visar på mycket stora skillnader i prestanda mellan de olika tillverkarna. Vi har en grupp på fem–sex däcktillverkare som alltid ligger i topp, den inbördes ordningen kan skifta lite mellan testerna men de gör alltid bra däck – utan tvekan. Välj vinterdäck från någon av dessa. Läs biltidningarnas däcktester och gör sen ett klokt val.
* Men priset måste få spela en roll också? Om jag har en äldre, begagnad bil behöver jag väl inte köpa de dyraste däcken?
PB: Tvärtom, skulle jag vilja påstå! Moderna bilar har avancerade system för antisladd, låsningsfria bromsar och numera är många nya bilar också fyrhjulsdrivna. Äldre bilar har ingen ESP-lampa som blinkar när greppet blir dåligt, då riskerar du att bli överraskad av halkan och få sladd. Äldre bilar utan antisladdsystem, ESP, ska absolut använda dubbdäck av bra kvalitet.
* Men det finns ju roligare saker att lägga pengar på än däck?
PB: Sant. Men du investerar i säkerhet för dig och din familj. Finns det något bättre sätt att använda pengarna? Dessutom är det inga dramatiska prisskillnader mellan de bästa däcken och de som är halvbra. Det finns många prissajter på nätet där man lätt kan jämföra priserna och hitta en bra affär. Kolla med din lokala däckhandlare, de har kanske ett bra erbjudande också. Det riktigt billiga skräpet presterar uruselt och sådana vinterdäck ska ingen köpa.
* Finns det någon nackdel med att köpa sina vinterdäck på nätet?
PB: Största risken är att du fattar ditt köpbeslut enbart efter priset, då riskerar du att köpa dåliga vinterdäck. Läs tidningarnas däcktester och prata med fackmannen på däckverkstaden, där finns erfarenheten och kunskapen. När man köper däck måste man inte enbart få rätt dimension, det gäller även att ha rätt hastighetsklass och däcket måste vara dimensionerat efter din bils vikt, så kallat loadindex.
* Dubbfria vinterdäck har EU-märkning med betyg för våtgrepp, rullmotstånd och buller. Det är väl en god vägledning när man köper däck på nätet?
PB: I flera år har våra däcktester visat att EU-märkningen inte har ett dugg att göra med hur bra däcket är. En däcktillverkare tar kanske hänsyn till 30 olika egenskaper när de konstruerar ett däck. I våra däcktester redovisar vi siffror för ett 20-tal av dessa. EU-märkningen ger tre betyg varav ett – buller – inte går att använda i Sverige då vi har en annan typ av asfalt. Man behöver inte vara hjärnkirurg för att räkna ut att två betyg inte ger en heltäckande bild – läs biltidningarnas tester istället.
* Inledningsvis nämnde vi de tre typerna av vinterdäck. Hur skiljer sig europeiska dubbfria vinterdäck och de nordiska, dubbfria vinterdäcken?
PB: Förenklat kan man säga att europeiska, dubbfria vinterdäck är byggda för ”tyska förhållande”. Ibland benämns de som mellaneuropeiska friktionsdäck, just för att markera att de passar inte i norra Europa. Europeiska dubbfria vinterdäck har hög hastighetsklass och presterar bra på våta vägar. Men de är inte lika bra på snö och is som de nordiska, dubbfria däcken. Man skulle också kunna säga att de europeiska friktionsdäcken är gjorda för höst och vår. En del av våra läsare kör faktiskt med tre uppsättningar hjul, europeiska friktionsdäck på vår och höst och sedan dubbdäck när det är som kallast under december–februari.
* Borde man undvika dubbdäck i städerna, med tanke på hälsofarliga partiklar i luften och liknande skäl?
PB: Det finns ju tokstollar som påstått att tio gånger så många människor dör av luftföroreningar, jämfört med de liv som dubbdäcken sparar i trafiken. Dålig luftkvalitet i storstäderna är ett växande problem i Europa, med återkommande smog i både Paris och London. Den huvudstad som har sämst luftkvalitet i Europa är Warszawa men det är ändå bara en västanfläkt jämfört med problemen de har i Beijing, Kina. Gemensamt för alla dessa städer är att där kör man inte med dubbdäck. Visst kan politikerna förbjuda dubbdäck i svenska städer, men det löser inte i ett slag alla problem med luftkvaliteten. Den insikten verkar ha spridit sig, de senaste åren har ”antidubbdäckstalibanerna” varit ganska tysta.
* Men andelen dubbdäck har väl sjunkit i Sverige, beror inte det på ökade hänsyn till hälsa och miljö?
PB: Nej, andelen dubbdäck har ökat från 2011, då trenden vände. Men det berodde på den stränga vintern. Snöar det mycket väljer bilägarna dubbdäck istället för dubbfritt. Grovt kan man säga att ungefär två tredjedelar väljer dubb när det ska köpas nya vinterdäck.
* Sliter inte dubbdäcken på vägarna?
PB: Moderna dubbdäck sliter mycket mindre, de senaste 20 åren har det varit en enorm teknikutveckling. Sen ska man komma ihåg att dubbarna behövs för att rugga upp ytan för de bilar som har dubbfria däck. Om alla körde dubbfritt skulle det bli väldigt halt, speciellt i korsningar där man spinner med däcken vid acceleration och därmed polerar vägbanan.
* Hur ska man förbereda sig inför vintern, tycker du?
PB: Lägg på vinterhjulen i god tid, innan första halkan. Behöver du hjälp med att skifta hjul är det ett elände att få verkstadstid när alla blir desperata samtidigt. Det är också bra att slita av det yttersta skiktet på slitbanan innan halkan kommer, gummit har en tendens att bli hårdast på ytan. Sen bör man ha med sig reflexväst, en lagom stor snöskyffel, bogserlina och gärna också en påse med grus så att man kan sanda vid drivhjulen. Världens äldsta partytrick i snövallen, men det funkar verkligen för att komma loss.
* Och när är det dags att skifta tillbaka till sommarhjul igen?
PB: Det är mera klurigt. Det brukar alltid bli ett eller två snöfall rätt sent på våren. Att lägga på sommarhjulen för tidigt kan bli en chansning.
* Då är väl dubbfria däck bäst, de kan ju ligga på året runt?
PB: I juridisk mening är det inte olagligt att köra med dubbfria däck på sommaren. Men slitna friktionsdäck kan på blöta vägar ge 50–100 procent längre bromssträcka, jämfört med bra sommardäck. Vi borde ha en ”sommardäckslag”, det skulle eliminera en del helt onödiga olyckor som sker på sommaren.
* Stämmer det att moderna, dubbfria däck idag är lika bra eller bättre än dubbdäck?
PB: Nej. Teknikutvecklingen är gemensam på de båda typerna av däck, dubben undantagna. De fördelar som uppnåtts på dubbfria däck går som regel utmärkt att använda på dubbdäck också, och vice versa. Dubbdäcken har ett övertag på is och det brukar avgöra till deras fördel när vi räknar ihop betygspoängen.
* Hur slitna kan vinterdäcken vara innan man måste byta till nya?
PB: Lagkravet är tre millimeter, på vinterdäcken. Men jag skulle byta dubbfria vinterdäck vid fem millimeters mönsterdjup och dubbdäck skulle jag ersätta vid fyra millimeter. På vintern försämras alla egenskaper snabbt när däcken blir slitna under fem millimeters spårdjup.
* Vad kör du själv på, dubb eller dubbfritt?
PB: Tittar vi tillbaka några vintrar hade jag dubbfritt på båda bilarna i familjen. Sen bytte vi först på den ena bilen och förra vintern blev det dubbdäck på båda bilarna. Jag kör gärna med dubbdäck men gillar bra, dubbfria nordiska däck också. Hade jag haft en bil med hög motoreffekt och lågprofildäck skulle det bilivit mellaneuropeiska vinterdäck.
Missa inte denna läsning:
Slitna däck är farliga däck – byt i god tid