Dags för vinterdäcken – tio tips som gör bytet lättare

Från och med 1 december gäller lagen om vinterdäck. Dubbat, odubbat eller europeiska friktionsdäck – det är upp till dig. Men här har vi samlat tio tips som gör bytet till vinterdäck både lättare och säkrare. Dessutom samlar vi värdefulla fakta inför vinterkörningen och ger de bästa ekonomiska tipsen. Kort sagt – allt du vill veta om vinterdäck!

Dags för vinterdäcken – tio tips som gör bytet lättare
Vintern och körning på snö och is har sin charm, förutsatt förstås att man har bra vinterdäck på bilen. Läs våra tester för att välja rätt däck!

Även om hösten varit mild i stora delar av landet gäller lagen om vinterdäck, från och med 1 december och fyra månader framåt. Strax här nedanför har du tio viktiga tips som du bör ha i bakhuvudet när det är dags att skifta till vinterhjul.

Lite längre ned på sidan har vi grundläggande information om olika typer av vinterdäck – sådant som gör det lättare för dig att välja rätt. Att välja fel däck kan nämligen bli dyrt, till och med orsaka en olycka. Men först:

Tio tips när du ska välja vinterdäck

1) Välj bra vinterdäck. Läs de däcktester som finns här hos auto motor & sport och i andra biltidningar. Leta efter de egenskaper som du tycker är viktigast och gör ett klokt val.

2) Var inte dumsnål. I normalstora dimensioner skiljer det inte mer än kanske 500 kronor mellan en testvinnare och ett "halvbra" däck. Investera i säkerhet för dig och din familj – det kan aldrig vara fel.

3) Lita på din vänliga däckhandlare. Där finns fackkunskapen och den långa erfarenheten.

4) Lita inte riktigt alltid på din däckhandlare. Jämför priserna och titta efter datummärkning. Låt dig inte "luras" att välja något annat än det du bestämt dig för innan du går in i butiken. Risken är då att du köper de däck som däckhandlaren tjänar mest på.

5) Kontrollera mönsterdjup och slitage, ifall det är begagnade däck. Den lagliga gränsen för vinterdäck går vid tre millimeter men du bör byta vid fem millimeter (eller tidigare) för att inte tappa allt för mycket av de vinteregenskaper man vill ha.

6) Kontrollera däcktrycket, både vid montering och sedan regelbundet – gärna en gång i månaden. Flest nackdelar har man vid för lågt däcktryck, vilket tyvärr inte är alls ovanligt i trafiken. Bilens egenskaper försämras och däcket rullar tyngre med för lågt däcktryck. Men för högt däcktryck är inte heller bra – följ biltillverkarens rekommendationer.

Ska du skifta hjul själv? Klicka på bilden för att lära dig 10-stegsmetoden.

7) Tänk på säkerheten när du skiftar hjul. Om du inte är helt övertygad om rätt metod för hjulbyte så lämna det jobbet till en yrkesperson (klicka på länken för att lära dig mer om hjulbyte).

8) Däck försämras inte nämnvärt av ålder, tvärt emot vad många tror. Men moderna däck har som regel bättre egenskaper än däck som är fyra–fem år gamla och det kan vara en oerhörd skillnad om du jämför med däck som är sju år eller äldre. Den tekniska utvecklingen går snabbt, välj de senaste däckmodellerna.

9) Datum att komma ihåg: du måste ha vinterdäck under de fyra vintermånaderna december–mars (1 december till 31 mars) om det råder vinterväglag, dubbdäck får användas mellan 1 oktober till 15 april. När är det "vinterväglag"? Det avgör polis på plats – inte du.

10) Dubb eller odubbat? En fråga som bara du kan besvara. Bra dubbdäck är generellt sett det tryggaste valet för de flesta bilförare. Odubbade, nordiska friktionsdäck är tystare, sliter inte lika mycket på vägarna och kan också ge trygga vägegenskaper – speciellt ihop med antisladdsystemen som nästan alla nyare bilar har. Men på isiga vägar är dubbdäck klart bäst.

 

Klicka för att läsa mer:

• Tre typer av vinterdäck. Vilket ska du välja

• Däcken du absolut inte ska välja

• Slitna däck är dåliga däck. Så vet du när det är dags att byta.

• Därför ska du ha koll på däcktrycket

• Bra att veta: Undantag från vinterdäckslagen

Vinterkörning kräver ett stort mått av koncentration och vaksamhet. Grepp, eller inte grepp? Is eller bara vått? Är det en älg där borta? Tänk på att ta paus ibland, sträck på benen, ta en kopp kaffe. Det är bra att stanna till, få lite frisk luft och dessutom kunna torka av strålkastarna och se till att lamporna bak är rena från snö.

 

Tre typer av vinterdäck

De som läst våra däcktester vet att vi brukar framhålla skillnaderna mellan vinterdäcken och dela upp dem i tre huvudgrupper: dubbdäck, nordiska friktionsdäck och europeiska friktionsdäck. Benämningen "friktionsdäck" lever kvar av gammal hävd för dubbfria däck, men egentligen är alla vinterdäck en typ av friktionsdäck där man använder samma metoder för att öka greppet på snö och is – oavsett om däcket har dubb eller inte.

Om man inte vill ha dubbdäck står alltså valet mellan dubbfria nordiska friktionsdäck och dubbfria europeiska friktionsdäck. Precis som valet mellan dubbdäck och odubbat finns det inga enkla "rätt" eller "fel" när det gäller valet av friktionsdäck. Men genom att titta på egenskaperna hos de två typerna av dubbfria däck går det att välja rätt, för just din bil och din typ av vinterkörning.

Europeiska vinterdäck är utvecklade för körning i norra delen av europeiska kontinenten. Det innebär blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. Tyskland är den stora marknaden och därför konstrueras också europeiska friktionsdäck (kallas även för mellaneuropeiska friktionsdäck) för att prestera bra i höga hastigheter. Europeiska friktionsdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (kort bromssträcka på vått) men är mindre bra på is.

Nordiska friktionsdäck är precis som det låter utvecklade för nordiskt klimat. Det innebär lägre hastighetsklasser än de europeiska friktionsdäcken (eftersom vi har lägre hastighetsgräns). I allmänhet är nordiska friktionsdäck sämre på blöta vägar, men ger i gengäld ett betydligt bättre grepp på snö och is än de europeiska friktionsdäcken.

slaskplaning vinterdäck tio tips

När snö och salt blandas på vintervägar bildas snöslask. Precis som man kan vattenplana på sommaren finns samma risk på vintern - "slaskplaning". Har du slitna vinterdäck ökar risken för den farliga slaskplaningen. Vinterdäck bör bytas ut när de nått ett mönsterdjup fyra–fem millimeter. KLICKA PÅ BILDEN FÖR STÖRRE VERSION

Generellt kan man säga att de nordiska friktionsdäcken haft en positiv utveckling och blivit bättre på våta vägar, liksom mera stabila i högre hastigheter. För 10–15 år sedan var nordiska friktionsdäck som regel ganska svajiga och inte alls stabila vid undanmanöver – men så är det inte längre.

Om vi håller oss till små och medelstora personbilar finns det alltså allt färre skäl att välja europeiska friktionsdäck, de senaste nordiska friktionsdäcken från premiumtillverkarna ger mycket goda prestanda.

Större bilar, suvar, familjebussar eller motorstarka modeller kan utnyttja de bättre högfartsegenskaperna hos europeiska friktionsdäck. En del av dessa bilmodeller har kanske en ovanlig däckdimension där det finns få eller inga tillverkare av nordiska friktionsdäck. Då måste man välja europeiska friktionsdäck och komma ihåg att det behövs extra försiktighet på frusna vägbanor.

Väljer man europeiska friktionsdäck ska man också vara medveten om att de är som sämst kring nollstrecket – jämfört med nordiska friktionsdäck. När det är rejält kallt, från minus 10–15 grader och nedåt, är friktionen hyggligt bra och bromssträckan skiljer sig inte så mycket mellan europeiska och nordiska friktionsdäck.  Men runt nollstrecket bildas en oljig sörja av vatten och is som kan vara riktigt förrädisk. I sådan väglek kan europeiska friktionsdäck ha dubbelt så lång bromssträcka som bra nordiska friktionsdäck.

Hur vet man då som lekman vilka däck som är nordiska friktionsdäck och vilka som är europeiska friktionsdäck? Tyvärr finns det ingen enkel, tydlig markering av dessa två grupper av däck. Många konsumenter blir "lurade" att välja europeiska friktionsdäck, speciellt när de handlar på nätet och inte tar hjälp av sin lokala däckhandlare.

Generellt kan man säga att nordiska, dubbfria friktionsdäck är konstruerade för lägre hastighetsindex. Det markeras med en bokstav i dimensionen, till exempel 205/55-R16 H, där den sista bokstaven "H" står för hastighetsindex 210 km/h. Europeiska friktionsdäck brukar vara byggda för H, V (240 km/h) och W (270 km/h). Nordiska friktionsdäck är däremot konstruerade för lägre hastigheter som hastighetsindex Q (160 km/h), R (170 km/h), S (180 km/h) och T (190 km/h). Hastighetsindex indikerar ett område som däcket fungerar bra i, tillfälliga överträdelser innebär inte att däcket förstörs eller presterar dåligt.

Vi repeterar: det är vid nollstrecket som väglaget är som farligast, speciellt för de dubbfria europeiska friktionsdäcken. Fem plusgrader är inte farligt, inte heller tio minusgrader eller mer. Men vid nollan måste du vara extra försiktig!

"Mud and Snow", det vill säga lera och snö. Men M+S är inte detsamma som att däcken är godkända som vinterdäck

På vinterdäck, liksom så kallade "all season-däck" brukar det finnas en symbol som innehåller bokstäverna M+S. Det står för "Mud and Snow", det vill säga lera och snö. Men M+S är inte detsamma som att däcken är godkända som vinterdäck i Sverige och det säger ingenting om hur bra de är vid skandinaviska förhållanden.

 

All season-däck kan du glömma

Visst vore det skönt att slippa skifta hjul på våren och hösten? Köra med samma däck året runt. De som tycker att denna tanke är lockande har förmodligen redan hittat "all season-däck". Ibland kallas de för allvädersdäck, allrounddäck eller åretruntdäck. Dessa däck utlovar bra egenskaper på både sommaren och vintern – vilket lett till ett ökat intresse de senaste åren. Vissa företag ser sin chans att spara en krona eller två på att slippa skifta hjul två gånger per år och låter firmabilarna rulla på all season-däck.

För det första kan vi konstatera att historiskt sett har åretruntdäck varit riktigt, riktigt usla en svensk vinter. Ungefär som sommardäck med lite grövre däckmönster. De flesta har sitt ursprung i USA där lång livslängd är den absolut viktigaste egenskapen hos däck och därmed har de också varit stenhårda i slitbanans gummiblandning.

Men de senaste tio åren har det varit en snabb utveckling hos de europeiska åretruntdäcken. Kunskaperna från allt bättre sommar- och vinterdäck har blandats ihop till en mix som funnit många nöjda användare nere i Europa. I länder som exempelvis Storbritannien har man som regel bara rikligt med snö vart femte år och då endast under några veckor. I övrigt är det mest vått och en del snöslask under "vintern". Då kan all season-däck vara ett bra val.

De bästa all season-däcken närmar sig de egenskaper vi hittar hos bra europeiska, dubbfria däck. Våtgreppet är bra, bullret lite högre än hos sommardäck eftersom däckmönstret är rätt öppet och de rullar inte lika lätt som de bästa sommardäcken. Vinteregenskaperna är dock inte alls lika bra som hos nordiska friktionsdäck eller dubbdäck.

 

Klicka för att läsa mer:

• Tio tips när du ska välja vinterdäck

• Slitna däck är dåliga däck. Så vet du när det är dags att byta

• Därför ska du ha koll på däcktrycket

• Bra att veta: Undantag från vinterdäckslagen

Mäta mönsterdjupet kan man göra med olika verktyg femkrona

Mäta mönsterdjupet kan man göra med olika verktyg. Längst till vänster en tumstock, mindre bra. I mitten ett skjutmått, exakt men lite klumpigt. Till höger en digital mönsterdjupsmätare för proffsbruk, kostar cirka 300 kronor. Den hittade vi hos Toolstrading.se. En femkrona kan duga, till nöds. Den övre, horisontella delen på femman markerar djupet tre millimeter. Det andra, horisontella strecket på siffran fem finns vid 5,6 millimeter. KLICKA PÅ BILDEN FÖR STÖRRE VERSION

 

Slitna däck är dåliga däck

Bra däck är alltid bra däck, tänker kanske du? Nja, inte riktigt. När bra däck slits försämras de och vissa egenskaper kan bli dramatiskt mycket sämre. Det måste du ha koll på, annars kan det bli farligt! För att ett däck ska få kontakt med underlaget måste vatten eller snöslask transporteras bort, utåt sidorna och rakt bakåt. Det sker genom "kanalerna" i däckmönstret och man behöver inte vara hjärnkirurg för att inse hur slitna däck försämras i vätan.

Om hastigheten ökar – eller mönsterdjupet är lågt – kommer en punkt när däcket tappar kontakten med underlaget. Det kan ske ganska plötsligt och som förare känner man sig fullständigt maktlös. Det enda man kan göra är att hålla ratten rakt och vänta på att hastigheten sjunker och däcken återfår kontakten. De som är religiöst lagda hinner som regel be en bön innan vattenplaningen (eller slaskplaningen) upphör. Ateister brukar bli blixtreligiösa och be en bön de också.

Hur mycket slitna däck försämras när det gäller vatten/slaskplaning beror förstås på slitaget. Minsta tillåtna slitaget på vinterdäck är tre millimeter. Men redan vid fem millimeters spårdjup är förmågan att stå emot slaskplaning märkbart försämrad. Därför rekommenderas däckbyte senast vid fyra millimeters spårdjup. Helst tidigare. Mönsterdjupet kontrollerar du med lämpligt verktyg, en digital mätare för mönsterdjup är allra bäst.

När våren kommer finns det en del som väntar med att lägga på sina sommardäck och istället ska "köra slut" på de dubbfria friktionsdäcken – vilket inte alls är bra. Europeiska friktionsdäck har hyggligt bra bromssträcka på våt asfalt men de nordiska friktionsdäcken har mycket längre bromssträcka på vått jämfört med bra sommardäck. Slitna, nordiska friktionsdäck är ännu sämre på vått och då kan det handla om 50–100 procent längre bromssträcka, jämfört med de sommardäck som står hemma i garaget.

Tyvärr har vi ingen "sommardäckslag" ännu som kan förbjuda farliga friktionsdäck, men det borde vi ha. Enda fördelen med vattenplaning är att den är en mycket påtaglig varning om att däcken försämrats. Men när man försöker bromsa på våta sommarvägar med nordiska friktionsdäck får man ingen varning förrän det är för sent och bilen helt enkelt inte går att få stopp på.

 

däcktryck vinterdäck

Att hålla koll på däcktrycket är ett av de smartaste sätt som du kan spara pengar, som bilägare. För lågt däcktryck ökar rullmotståndet och bilen drar mer bränsle. Dessutom bidrar lågt däcktryck till ett snabbare slitage av däcket. Med rätt däcktryck får du lättrullade däck, bra komfort och fina prestanda. Följ biltillverkarens rekommendation för korrekt däcktryck. KLICKA PÅ BILDEN FÖR STÖRRE VERSION

 

Ha koll på däcktrycket

Att ha rätt däcktryck är viktig, först och främst av säkerhetsskäl. För lågt däcktryck försämrar väghållningen och kan i värsta fall bidra till att man inte klarar av en undanmanöver vid ett olyckstillfälle.

Men rätt däcktryck innebär också att däcken rullar med rätt kompromiss mellan säkerhet, komfort och bränsleåtgång. Inte sällan kör bilister med för lågt däcktryck, vilket leder till att däcken blir mer tungrullade och bilen drar mer bensin. I procent är skillnaden inte så stor, kanske två–fyra procent ökat rullmotstånd, men utslaget på några år blir det många sköna kronor som åker ut genom bilfönstret till ingen nytta.

Största fördelen med rätt däcktryck – förutom säkerheten – är dock att däcken slits jämnt. För lågt däcktryck leder till ökat och ojämnt däckslitage, vilket även det kostar pengar helt i onödan. Man brukar säga att en av de mest lönsamma åtgärder som en bilägare kan göra är att regelbundet kontrollera däcktrycket. Ett par minuter extra vid nästa besök på macken kan tjäna in flera tusenlappar i form av minskat däckslitage och lägre bränsleförbrukning.

Vad är då "rätt däcktryck"? Nästan undantagslöst är det biltillverkarens rekommendationer som man ska gå på. Där finns den bästa kompromissen mellan vägegenskaper, komfort och rullmotstånd. Däcktrycket finns angivet i bilens manual, eller tryckt på något klistermärke placerat på strategiskt ställe (inte sällan på insidan av tanklocket).

Att överdriva däcktrycket för att spara bränsle är en dålig idé. Förbättringen blir bara några enstaka procent, däremot försämras komforten märkbart. Inte ens om man tokhöjer med dubbla trycket blir förbättringen i rullmotstånd speciellt hög. För lågt däcktryck kan däremot göra ganska stor skillnad när det gäller rullmotståndet, dessutom slits däcken mycket fortare med för lågt däcktryck.

 

EU klisterlapp märkning betyg

Enligt EU:s regler ska alla däck ha en "klisterlapp" där man ska kunna utläsa betyg för rullmotstånd, våtgrepp och buller. Undantaget är dubbdäck. Alla våra däcktester hittills visar att däckmärkningen har mycket lite eller inget alls att göra med hur bra däcken presterar. Att fatta ett köpbeslut utifrån EU-märkningen går alltså inte. Glöm den här dumma lappen – läs tidningarnas däcktester istället!

Undantag från vinterdäckslagen

Det finns några undantag från vinterdäckslagen, men de gäller enbart om "färd kan ske utan fara för trafiksäkerheten". Undantagen är:

* Vid provkörning eller bogsering av fordonet i samband med reparation eller liknande.
* Vid färd den kortaste vägen till och från närmaste besiktningsorgan (Bilprovningen).
* Om fordonet enligt vägtrafikregistret är trettio år eller äldre (veteranbil).
* Om du kör med stöd av saluvagnslicens (grönskylt) den kortaste vägen från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till en annan sådan plats, lokal eller garage. Med saluvagnslicens får fordon även köras vid demonstration eller försäljning.
* Om fordonets däck enligt uppgift i vägtrafikregistret har en fälgdiameter som är 10 tum eller mindre.

 

Utlandsregisterade personbilar undantas inte från svenska regler för vinterdäck (så var det tidigare). Från 1 januari 2014 gäller även krav på vinterdäck på drivhjulen för lastbilar i Sverige, både svenska och utlandsregistrerade.

 

Klicka för att läsa mer:

• Tio tips när du ska välja vinterdäck

• Däcken du absolut inte ska välja

vinterdäck dubbdäck dubbutstick

Ju mer slitna vinterdäcken blir, desto sämre presterar de. Det märks speciellt när vägen har mycket snöslask, eller när slitna friktionsdäck ska försöka få grepp på is och snö. För dubbdäck gäller det att dubbarna har kvar sitt "utstick", stryker man handen över däckmönstret ska det kännas tydligt att dubbarna sticker upp.

snö vinter vinterkörning översnöad bil

Vinterkörning innebär att man måste stanna ibland, borsta av snö och smuts från strålkastarna och se till att bakljusen verkligen syns. Moderna bilar använder LED-ljus i allt större utsträckning och även om de är energisnåla så ger de inte alls samma "spillvärme", den som smälter bort snön från lyktglaset. Som vi ser på bilden går det knappat att se blinkers eller bromsljus. KLICKA PÅ BILDEN FÖR STÖRRE VERSION

Jag föredrar dubbade vinterdäck framför odubbat.
106
78
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!

Missa ingenting! Prenumerera på vårt nyhetsbrev.