1 december – hög tid att byta till vinterdäck

Första advent har passerats och från och med 1 december råder vinterdäckslagen i Sverige. Hög tid att skifta till vinterhjulen och vi har samlat tio nyttiga tips som kan spara både tid och pengar.

1 december – hög tid att byta till vinterdäck
Under fyra månader råder vinterdäckslagen i Sverige. Även om temperatur och väderlek kan variera är det tryggast med vinterdäcken på.

Från och med 1 december är det lag på att använda vinterdäck. Hösten har varit ovanligt mild men det är ändå 1 december som gäller, så länge det råder "vinterväglag". Vad som är vinterväglag vid just det tillfället som du blir stoppad av lagens långa arm beror på den enskilda polisen.

Vill du ha tio handfasta tips på hur du skiftar hjul är det bara att klicka på bilden.

Lite längre ned på sidan har vi samlat tio tips för dig som är i färd med att lägga på vinterhjulen. Läs gärna också vår "tio-stegs-metod" för att skifta hjul, om du nu vill göra jobbet själv. Är man det minsta osäker på hur hjulskiftet ska ske är det alltid bäst att ta hjälp av en yrkesman.

Begreppet "vinterdäck" är viktigt och tvärtemot vad många tror räcker det inte att däcksidan har märkningen "M+S", "M&S", "Mud and Snow" eller något liknande. I USA finns det vissa regioner där bilarna måste ha märkningen "M+S" och det har lett till att det finns en del däck på marknaden som inte alls uppfyller de krav som man kan ställa på vinterdäck. Enligt Transportstyrelsen definieras vinterdäck som "Däck särskilt framtaget för vinterkörning och som är märkt 'M+S', 'M&S', 'Mud and Snow' eller motsvarande". De flesta "allseason-däck" är till exempel inte godkända som vinterdäck.

Om du är tveksam bör du gå in på branschsidan STRO (där det för övrigt finns mycket matnyttig information) och klicka på STRO-länken för vinterdäck (klicka för att hoppa dit). Den senaste listan för godkända vinterdäck uppdaterades 16 november i år. Hos STRO hittar du också "Dubbdäcksregler i Europa", en "Däckskola", information om vinterdäck, hur ålder påverkar däck, med mera.

De som läst våra däcktester vet att vi brukar framhålla skillnaderna mellan vinterdäcken och dela upp dem i tre huvudgrupper: dubbdäck, nordiska dubbfria däck och europeiska dubbfria vinterdäck.

Om man inte vill ha dubbdäck står alltså valet mellan nordiska dubbfria och europeiska dubbfria däck, eller friktionsdäck som de också kallas. Precis som valet mellan dubbdäck och odubbat finns det inga enkla "rätt" eller "fel" när det gäller valet av dubbfria vinterdäck. Men genom att titta på egenskaperna hos då två typer av dubbfria däck går det att välja rätt, för just din bil och din typ vinterkörning.

Europeiska vinterdäck är utvecklade för körning i norra delen av vår kontinent. Det innebär blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. Tyskland är den stora marknaden och därför konstrueras också europeiska friktionsdäck (kallas även för mellaneuropeiska friktionsdäck) för att prestera bra i höga hastigheter. Europeiska friktionsdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (kort bromssträcka på vått) och mindre bra på is.

Nordiska dubbfria däck har lägre hastighetsklasser än de europeiska friktionsdäcken. I allmänhet är nordiska dubbfria däcken sämre på blöta vägar, men ger i gengäld ett betydligt bättre grepp på snö/is än de europeiska friktionsdäcken.

Generellt kan man säga att de nordiska dubbfria däcken haft en positiv utveckling och blivit bättre på våta vägar, liksom mera stabila i högre hastigheter. För 10–15 år sedan var nordiska friktionsdäck som regel ganska svajiga och inte alls stabila vid undanmanöver – men så är det inte längre.

Om vi håller oss till små och medelstora personbilar finns det alltså allt färre skäl att välja europeiska friktionsdäck, de senaste nordiska friktionsdäcken från premiumtillverkarna ger mycket goda prestanda.

Men större bilar, suvar, familjebussar eller motorstarka modeller kan utnyttja de bättre högfartsegenskaperna hos europeiska friktionsdäck. En del av dessa bilmodeller har en ovanlig däckdimension där det finns få eller kanske inga tillverkare av nordiska friktionsdäck. Då måste man välja europeiska friktionsdäck och vara medveten om att det behövs extra försiktighet på frusna vägbanor.

Väljer man europeiska friktionsdäck ska man också vara medveten om att de är som sämst kring nollstrecket – jämfört med nordiska friktionsdäck. När det är rejält kallt, från minus 10–15 grader och nedåt, är friktionen hyggligt bra och bromssträckan skiljer sig inte så mycket mellan europeiska och nordiska friktionsdäck.  Men runt nollstrecket bildas en oljig sörja av vatten och is som kan vara riktigt förrädisk. I sådan väglek kan europeiska friktionsdäck ha dubbelt så lång bromssträcka som bra nordiska friktionsdäck.