Från och med 1 december är det lag på att använda vinterdäck. Hösten har varit ovanligt mild men det är ändå 1 december som gäller, så länge det råder ”vinterväglag”. Vad som är vinterväglag vid just det tillfället som du blir stoppad av lagens långa arm beror på den enskilda polisen.
Lite längre ned på sidan har vi samlat tio tips för dig som är i färd med att lägga på vinterhjulen. Läs gärna också vår ”tio-stegs-metod” för att skifta hjul, om du nu vill göra jobbet själv. Är man det minsta osäker på hur hjulskiftet ska ske är det alltid bäst att ta hjälp av en yrkesman.
Begreppet ”vinterdäck” är viktigt och tvärtemot vad många tror räcker det inte att däcksidan har märkningen ”M+S”, ”M&S”, ”Mud and Snow” eller något liknande. I USA finns det vissa regioner där bilarna måste ha märkningen ”M+S” och det har lett till att det finns en del däck på marknaden som inte alls uppfyller de krav som man kan ställa på vinterdäck. Enligt Transportstyrelsen definieras vinterdäck som ”Däck särskilt framtaget för vinterkörning och som är märkt ’M+S’, ’M&S’, ’Mud and Snow’ eller motsvarande”. De flesta ”allseason-däck” är till exempel inte godkända som vinterdäck.
Om du är tveksam bör du gå in på branschsidan STRO (där det för övrigt finns mycket matnyttig information) och klicka på STRO-länken för vinterdäck (klicka för att hoppa dit). Den senaste listan för godkända vinterdäck uppdaterades 16 november i år. Hos STRO hittar du också ”Dubbdäcksregler i Europa”, en ”Däckskola”, information om vinterdäck, hur ålder påverkar däck, med mera.
De som läst våra däcktester vet att vi brukar framhålla skillnaderna mellan vinterdäcken och dela upp dem i tre huvudgrupper: dubbdäck, nordiska dubbfria däck och europeiska dubbfria vinterdäck.
Om man inte vill ha dubbdäck står alltså valet mellan nordiska dubbfria och europeiska dubbfria däck, eller friktionsdäck som de också kallas. Precis som valet mellan dubbdäck och odubbat finns det inga enkla ”rätt” eller ”fel” när det gäller valet av dubbfria vinterdäck. Men genom att titta på egenskaperna hos då två typer av dubbfria däck går det att välja rätt, för just din bil och din typ vinterkörning.
Europeiska vinterdäck är utvecklade för körning i norra delen av vår kontinent. Det innebär blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. Tyskland är den stora marknaden och därför konstrueras också europeiska friktionsdäck (kallas även för mellaneuropeiska friktionsdäck) för att prestera bra i höga hastigheter. Europeiska friktionsdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (kort bromssträcka på vått) och mindre bra på is.
Nordiska dubbfria däck har lägre hastighetsklasser än de europeiska friktionsdäcken. I allmänhet är nordiska dubbfria däcken sämre på blöta vägar, men ger i gengäld ett betydligt bättre grepp på snö/is än de europeiska friktionsdäcken.
Generellt kan man säga att de nordiska dubbfria däcken haft en positiv utveckling och blivit bättre på våta vägar, liksom mera stabila i högre hastigheter. För 10–15 år sedan var nordiska friktionsdäck som regel ganska svajiga och inte alls stabila vid undanmanöver – men så är det inte längre.
Om vi håller oss till små och medelstora personbilar finns det alltså allt färre skäl att välja europeiska friktionsdäck, de senaste nordiska friktionsdäcken från premiumtillverkarna ger mycket goda prestanda.
Men större bilar, suvar, familjebussar eller motorstarka modeller kan utnyttja de bättre högfartsegenskaperna hos europeiska friktionsdäck. En del av dessa bilmodeller har en ovanlig däckdimension där det finns få eller kanske inga tillverkare av nordiska friktionsdäck. Då måste man välja europeiska friktionsdäck och vara medveten om att det behövs extra försiktighet på frusna vägbanor.
Väljer man europeiska friktionsdäck ska man också vara medveten om att de är som sämst kring nollstrecket – jämfört med nordiska friktionsdäck. När det är rejält kallt, från minus 10–15 grader och nedåt, är friktionen hyggligt bra och bromssträckan skiljer sig inte så mycket mellan europeiska och nordiska friktionsdäck. Men runt nollstrecket bildas en oljig sörja av vatten och is som kan vara riktigt förrädisk. I sådan väglek kan europeiska friktionsdäck ha dubbelt så lång bromssträcka som bra nordiska friktionsdäck.
Tio tips vid byte till vinterdäck
1) Välj bra vinterdäck. Läs de däcktester som finns här hos auto motor & sport och i andra biltidningar. Leta efter de egenskaper som du tycker är viktigast och gör ett klokt val.
2) Var inte dumsnål. I normalstora dimensioner skiljer det inte mer än kanske 500 kronor mellan en testvinnare och ett halvbra däck. Investera i säkerhet och kör tryggt.
3) Lita på din vänliga däckhandlare. Där finns fackkunskapen och den långa erfarenheten.
4) Lita inte riktigt alltid på din däckhandlare. Jämför priserna och titta efter datummärkning. Låt dig inte ”luras” att välja något annat än det du bestämt dig för. Risken är då att du köper de däck som däckhandlaren tjänar mest på.
5) Kontrollera mönsterdjup och slitage, ifall det är begagnade däck. Den lagliga gränsen för vinterdäck går vid tre millimeter men du bör byta vid fem millimeter (eller tidigare) för att inte tappa allt för mycket av de vinteregenskaper man vill ha.
6) Kontrollera däcktrycket, både vid montering och sedan regelbundet – gärna en gång i månaden. Flest nackdelar har man vid för lågt däcktryck, vilket tyvärr inte är alls ovanligt i trafiken. Bilens egenskaper försämras och däcket rullar tyngre med för lågt däcktryck. Men för högt däcktryck är inte heller bra – följ biltillverkarens rekommendationer.
7) Tänk på säkerheten när du skiftar hjul. Om du inte är helt övertygad om rätt metod för hjulbyte så lämna det jobbet till en yrkesperson (klicka på länken för att lära dig mer om hjulbyte).
8) Däck försämras inte nämnvärt av ålder. Men moderna däck har som regel mycket bättre egenskaper än däck som är fyra–fem år gamla. Utvecklingen går snabbt, välj de senaste däckmodellerna.
9) Datum att komma ihåg: du måste ha vinterdäck mellan under de fyra vintermånaderna december–mars (1 december och 31 mars) om det råder vinterväglag, dubbdäck får användas mellan 1 oktober till 15 april. När är det ”vinterväglag”? Det avgör polis på plats – inte du.
10) Dubb eller odubbat? En fråga som bara du kan besvara. Bra dubbdäck är generellt sett det tryggaste valet för de flesta bilförare. Odubbade, nordiska vinterdäck är tystare, sliter inte lika mycket på vägarna och kan också ge trygga vägegenskaper – speciellt ihop med antisladdsystemen som nästan alla nyare bilar har. Men på isiga vägar är dubbdäck klart bäst.
11) Tips elva? Varför inte lägga in ditt byte till vinterhjul på vår ”däckbytarkarta”? (klicka på länken) Då har du chans att vinna en prenumeration på auto motor & sport.
Undantag från vinterdäckslagen
Det finns några undantag från vinterdäckslagen, men de gäller enbart om ”färd kan ske utan fara för trafiksäkerheten”. Utlandsregisterade personbilar undantas inte från svenska regler för vinterdäck (så var det tidigare). Från 1 januari 2014 gäller även krav på vinterdäck på drivhjulen för lastbilar i Sverige, både svenska och utlandsregistrerade.
• Vid provkörning eller bogsering av fordonet i samband med reparation eller liknande.
• Vid färd den kortaste vägen till och från närmaste besiktningsorgan (Bilprovningen).
• Om fordonet enligt vägtrafikregistret är trettio år eller äldre (veteranbil).
• Om du kör med stöd av saluvagnslicens (grönskylt) den kortaste vägen från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till en annan sådan plats, lokal eller garage. Med saluvagnslicens får fordon även köras vid demonstration eller försäljning.
• Om fordonets däck enligt uppgift i vägtrafikregistret har en fälgdiameter som är 10 tum eller mindre.
