Elbilar är inte längre något som bara lockar insatta entusiaster, som hållit igång sin eldrivna Renault Clio sedan början av 1990-talet. Elbilar är på väg att slå igenom hos den breda massan. Det är snart elbilar överallt – de är på väg att infiltrera din vardag, från att du läser nyheter om Tesla på morgonen till att du åker elbilstaxi hem från krogen på kvällen.
Eller blir det verkligen så?
Det är lätt att tro att elbilar är ett nytt påhitt men det stämmer inte. Elbilar är i själva verket en gammal företeelse som har kämpat för sin överlevnad i många hårda fajter. Mot bensinbilar, mot stora bilkoncerner och mot klimatskeptiker.
Så vad är det egentligen som gör att elbilarna faktiskt skulle kunna slå igenom den här gången? För att titta framåt måste vi först titta bakåt.
Första försöket: ”Kvinnliga” elbilar och kort räckvidd
Bilden här ovan visar en av många elbilar som byggdes i USA under det tidiga 1900-talet. De marknadsfördes inte sällan som ”kvinnovänliga” bilar eftersom de var enklare att köra än bensinbilar.
”Elbilen som möter behoven hos societetsdamen! Du kan lära dig att köra en Baker på 20 minuter”, skröt en elbilstillverkare.
De allra första – och extremt simpla – elfordonen i liten skala byggdes under 1830-talet men det var inte förrän flera årtionden senare som de började bli praktiska och populära. Under början av 1900-talet var en stor del av alla bilar i USA eldrivna.
Många insåg att elbilarna var tysta, lättkörda och inte luktade lika illa som bilar med förbränningsmotorer. Allt fler fick elektricitet och kunde på så sätt ladda elbilen. Räckvidden kunde vara mellan 10 och 16 mil och de flesta bilar toppade omkring 30 km/h, vilket räckte bra för stadskörning.
Men sedan kom flera stora motgångar för elbilarna.
”Du kan lära dig att köra en Baker på 20 minuter”
Den första riktigt stora utmaningen för elbilarna var när Henry Ford lanserade Model T. Plötsligt hade bensinbilarna blivit prismässigt överkomliga och uppfinningar som elektrisk startmotor gjorde det smidigare att köra bensinbil.
Kombinationen lågt bensinpris och bättre vägar var riktigt giftig för elbilarna. Vägbyggandet nådde rekordnivåer och plötsligt dök det upp bensinmackar i varje gathörn. Den korta räckvidden i elbilarna och den stora börskraschen 1929 hjälpte inte heller. Försäljningen av elbilar fick en liten skjuts uppåt tack vare de höga bensinpriserna under första världskriget men efter det sjönk intresset.
Biltillverkarna hade förstås själva ett finger med i spelet. Milburn Electric, som sålde elbilar under 1910- och 1920-talet, hade en flotta av taxibilar i New York och bilarna hade till och med utbytbara batteripaket för att förarna snabbt skulle kunna komma vidare utan att behöva ladda. President Woodrow Wilson var själv elbilsentusiast och körde omkring i sin Milburn på Vita Husets område.
Men Milburn köptes upp av General Motors 1924 – som valde att lägga ned hela företaget. Fabriken monterades ned och så försvann Milburn i bensindimman.
Spiken i kistan var när västländerna påbörjade en massiv utbyggnad av vägnätet, från leriga grusvägar till breda och asfalterade motorvägar mellan städer, med bensinmackar och höga hastighetsgränser.
Läs mer om Milburns elbilar med utbytbart batteripaket.
Att eldrift var ”helt ute” enligt biltillverkarna själva bevisades av hur General Motors i princip köpte upp all kollektivtrafik i Los Angeles och bytte ut de eldrivna spårvagnarna mot dieselbussar.
Problemen som dödade elbilarna första gången:
• Billig bensin och överkomliga bensinbilar.
• Bättre vägnät gav högre efterfrågan på lång räckvidd och högre toppfart.
Andra försöket: Oljekrisen ställde till det för bensinbilsägarna
När elbilarna från början av 1900-talet var bortglömda och begravda dröjde det ända till 1970-talet innan de började dyka upp i tidningarna igen. Orsaken var oljekrisen, som ledde till höga bensinpriser och gjorde att många började bli nyfikna på annat än bensinbilar.
En genomsnittlig amerikansk familjebil kunde utan problem dra mellan 15 och 20 l/100 km vid blandad körning. Snittet 1975 var 17,1 l/100 km, en siffra som skulle sänkas ordentligt till 8,6 l/100 km tio år senare med CAFE-utsläppsreglerna.
Under energikriserna på 1970-talet började det pratas om gasturbinbilar, wankelmotorer, dieseldrift – och elbilar.
En förbrukning på två liter milen var inte ovanligt bland 1970-talsbilarna i USA
Ett exempel är Volvo som byggde en eldriven konceptbil 1977. Siffrorna var inte särskilt imponerande: toppfart på 70 km/h, effekt på 13 hästkrafter och bara två timmars körtid efter att ha laddat hela natten. Men som statement blev Volvos elbil viktig.
Läs mer om konceptbilen EC och Volvos väg till eldrift.
Men även när bensinpriserna sänktes igen fanns ett visst intresse för elbilar. Inte som idag, men det skrevs en del om elbilar och BMW visade upp konceptbilen E1 i början av 1990-talet. Nu var det inte längre oljekrisen som höll intresset uppe utan teknikutvecklingen.
Biltillverkarna visade alltså upp några olika elbilar men det var till viss del bara ett spel för gallerierna. Biltillverkarna måste uppfylla de hårda utsläppsreglerna i USA och därför krävdes elbilar – men de var egentligen inte intresserade av att sälja elbilar och de försökte på olika sätt ”bevisa” att det inte fanns något köpsug efter elbilar från kunderna. Förmodligen eftersom bilarna var så dyra att utveckla.
General Motors hamnade i blåsväder när de vägrade sälja elbilen EV1. Den skulle leasas ut till kunderna och sedan lämnas tillbaka efter en viss period. Kunderna vädjade i ett öppet brev till GM om att få behålla elbilarna men det fungerade inte, och EV1-bilarna skrotades. Flera aktivister arresterades under EV1-fansens protester. Det var helt enkelt mycket mer lockande för GM att lansera Hummer för att tjäna pengar på kort sikt istället för att förbereda för framtiden.
Tidigare GM-chefen Rick Wagoner har sedan sagt att hans största misstag var att skrota EV1-programmet istället för att låta fler ingenjörer utveckla bilen.
GM-chefens största misstag var att skrota elbilsprojektet EV1
Läs mer om GM:s bortglömda elbil EV1.
Sedan kom suvarna och tog över hela bilvärlden. Biltillverkarna älskar suvar eftersom de är relativt billiga att utveckla – de baseras ofta på teknik som redan finns i andra modeller – samtidigt som de kan säljas dyrt. Den höga förbrukningen gjorde inget för kunderna eftersom bensinpriserna var låga.
Men det var inte bara törstiga suvar som dödade elbilarna den andra gången. Mot slutet av 1990-talet går det faktiskt att se hybridbilar som Honda Insight och Toyota Prius som ”elbilsdödare”: de hade lägre förbrukning än vanliga bensinbilar och var tillräckligt snåla för att ge lägre bensinräkningar för kunderna. De kunde tankas på ett sätt som alla redan kände till och bjöd alltså på lägre förbrukning utan någon större ”tröskel” för kunderna. De behövde inte ändra sitt beteende (till exempel genom att ladda en elbil) utan kunde köra vidare som förut.
Oljebolagen var rädda att förlora monopolet på drivmedel för bilar och biltillverkarna var oroliga för att elbilar inte alls genererar lika mycket vinst som en bensinbil i form av service och reparationer. Många hävdar också att räckvidden skulle vara ett problem, men faktum är att en stor majoritet skulle klara sig på räckvidden som en elbil kunde erbjuda.
Ska vi vara helt ärliga var 1990-talets elbilar inte alltid särskilt bra. Think och REVAi (mer känd som G-Wiz) rosades inte precis i pressen och det fanns gott om välutvecklade bensinbilar som var betydligt säkrare, bekvämare och roligare. Elbilarna gav ingen vill ha-känsla.
Problemen som dödade elbilarna andra gången:
• Låga bensinpriser.
• Lanseringen av hybridbilar och suvar.
Tredje försöket: Mer än någonsin pekar åt rätt håll
Under 2000-talet blev det återigen en finanskris som fick folk att bli intresserade av elbilar, och intresset blev ännu större när allt fler blev medvetna om klimatproblemen. Plötsligt sågs de törstiga suvarna som dinosaurier – och den här gången har trenden hållit i sig.
Varför det?
Allvarliga klimatproblem som fler känner till
Utmaningarna som planeten står inför har varit kända länge men det är först på senare år som fler har börjat förstå hur allvarligt läget faktiskt är. Internet och dokumentärserier har bidragit till att fler inser att alla behöver bidra. Och energimixen blir allt grönare vilket gör det ännu bättre att ladda en elbil jämfört med att tanka en bensinbil. Det finns ett tydligt fokus i världen på att minska koldioxidutsläppen och ett brett politiskt stöd för elbilar i flera stora länder – men vissa länder går åt andra hållet. Donald Trump ska riva upp flera av USA:s klimatlagar och Danmark skrotar elbilsrabatterna vilket leder till att försäljningen av elbilar sjunker snabbt.
Disrupters som driver på utvecklingen
Alla gillar inte Tesla men som pådrivare för hela bilbranschen har Tesla gjort en extremt viktig insats. Vissa hävdar att Tesla är alldeles för tidigt ute med viss teknik och att det därmed kommer skada hela branschen. Men frågan är hur bilbranschen hade sett ut utan Tesla?
Teknikutvecklingen ger billigare batterier och smartare självkörande bilar
Elbilar går hand i hand med autonoma bilar som kör själva. Teknikutvecklingen gör att de självkörande bilarna blir allt bättre. En elbil är enklare att jobba med än en fossilbil för ingenjörerna som utvecklar autonoma bilar.
Teknikbranschen har snärjt in sig i bilbranschen och nu går det inte längre att skilja dem åt. Det har bland annat gjort att batteritekniken blir bättre och att batterikostnaden blir lägre. Litiumjonbatterier har ökat prestandan oerhört mycket och framtiden kan bjuda på fler spännande lösningar. Teknikutvecklingen gör också att produktionen av förnybar el blir billigare.
Ökat intresse för en bättre stadsbild
Hur kommer det sig att utrymmesineffektiva bilar får två filer i varje riktning, mitt i vägen, på en stor gata mitt i stan? Många börjar inse att det är läge att tänka om. Allt fler intresserar sig för hur staden ser ut och fungerar. Anledningen är att allt fler flyttar in till storstäderna.
En eldriven poolbil kan ersätta många fossildrivna privatbilar. Då kan utrymmet för bilar göras mindre. Tänk om fotgängarna och cyklisterna fick ta över det största utrymmet mitt i vägen, och bilarna fick samsas längre ut mot vägkanten? Många parkeringsplatser kanske skulle kunna tas bort eftersom de flesta bilar kan delas mellan flera personer, och därmed inte har samma parkeringsbehov.
I staden blir också utsläppen av kväveoxider viktiga och därför kommer dieselbilarna fasas ut.
Och tänk om staden plötsligt blev helt tyst, när förbränningsmotorerna ersätts av elmotorer?
Läs mer om ”superkvarteren” som ska ge lägre ljudnivå och sänkta utsläpp.
Tänk om staden plötsligt blev helt tyst, när förbränningsmotorerna ersätts av elmotorer?
Bättre bilar
Det som saknades i de flesta gamla elbilar var vill ha-känslan som är otroligt viktig när bilköpare väljer bil. Titta bara på suvarna. De har egentligen inte särskilt många fördelar jämfört med vanliga bilar men eftersom köparna verkligen vill ha en suv, medan de snarare ”måste-köper” en sedan eller kombi, ökar suv-försäljningen för varje år.
Det går verkligen inte att underskatta hur viktig övergången från ”elbil som transportmedel” till ”elbil som vill ha-pryl” är. När både grannen och superkändisen i Hollywood kör elbil ökar intresset och acceptansen. Och utan köpsug från konsumenterna blir det inga nya elbilar från biltillverkarna.
Ändrade beteenden
Vi ska heller inte underskatta bilköparnas vilja att faktiskt ändra sina beteenden. Att tanka bensin eller diesel kanske snart inte är lika normaliserat som idag – bensinmacken skulle kunna bli en slags ”skampåle”.
Så för att sammanfatta…
Om bilköparna idag tycker det i bästa fall är lite spännande att köpa en elbil, och i värsta fall känns farligt och läskigt, kommer det förmodligen bli tvärt om framöver. Då blir det istället osäkert att välja en fossilbil. Ingen vet vad som kommer hända med andrahandsvärdet. Ingen vet hur hög skatten kommer bli eller om den över huvud taget kommer tillåtas att köra in i stadskärnan. Då blir elbilarna istället det trygga valet.
Om bilköparna idag tycker det känns farligt och läskigt med elbilar blir det förmodligen tvärt om i framtiden
Att elbilarna faktiskt kommer slå igenom den här gången beror alltså inte bara på att de har mycket som talar för sig, utan främst för att bilköparna för första gången verkar lite mer öppna och villiga att kompromissa med det de haft tidigare.
Helt enkelt för att de vet att de måste.
