När ett däck utvecklas är det ett 50-tal olika egenskaper som tillverkaren ska få ihop till en bra kompromiss. En handfull av dessa är riktigt viktiga, sådant som du bör titta extra noga på.
För att få lång livslängd och minimal bränsleförbrukning gäller det att hålla koll på rullmotståndet – vilket du själv kan göra på två sätt. För att hitta de bästa egenskaperna gäller det att kunna läsa tidningarnas däcktester på rätt sätt – vi guidar dig hur de ska värdera de olika kategorierna.
Du läser en exklusiv premiumartikel, bara öppen för våra prenumeranter!
De som behöver byta till nya sommardäck har ett viktigt val framför sig. I stort sett alla viktiga egenskaper hos bilen styrs av vilka däck som sitter på fälgarna. Ett bra grepp under alla förhållande höjer säkerhetsnivån men även ekonomin påverkas, liksom buller och komfort.
För att hjälpa dig till ett välinformerat och klokt val av sommardäck har vi delat upp artikeln i följande avdelningar:
• Tänk på säkerheten först
• God ekonomi handlar inte om pris
• Välj rätt typ av däck
• Lär dig tolka däckdimension och mått
• Så läser du däcktesterna
• Håll koll på däcktrycket
• Slitage påverkas av däcktryck och körstil
Tänk på säkerheten först
Bra däck kan vara skillnaden mellan en trafikolycka och en ”nära-ögat-situation”. Skillnaderna i bromssträcka kan vara stor mellan olika däckmodeller, precis som våtegenskaperna.
Därför ska man alltid inleda sitt däckval med att leta upp några seriösa tidningar som testat däck. Jämför bromssträcka och våtegenskaper mellan däcken, för det är dessa som hjälper dig att undvika en olycka.
När du hittat däck som presterar bland de bästa är det dags att titta på övriga egenskaper. Hur lättrullat är däcket (sparar bränsle och pengar), hur komfortabelt är det och hur bullrar det? Lita inte enbart på din däckhandlares påstående utan läs däcktesterna, där finns opartiska fakta.
God ekonomi handlar inte om pris
”Välj premiumdäck” brukar vi skriva i våra däcktester och det rådet kommer av att just dessa däck presterar bra, i test efter test. Premiumdäck kostar lite mer än de som har mindre kända varumärken, men man ska inte enbart titta på prislappen.
Den viktigaste faktorn för att göra en bra affär – sett till däckens hela livslängd – är rullmotståndet. De seriösa däcktesterna brukar innehålla en mätning av rullmotstånd och man kan även titta på ”EU-klisterlappen” som visar hur lättrullat däcket är.
Alla däck som säljs inom EU måste ha en ”betygslapp” som anger tre egenskaper: rullmotstånd, våtegenskaper och buller. Som konsument är det därför lätt att se vilka däck som har lägst rullmotstånd. Att gå upp från något av de lägre betygen till A eller B kan ge en förbättring på upp till 0,5 l/100 km i bränsleförbrukning. Skillnaden mellan betygsklasserna är cirka två–tre procent i rullmotstånd. Som alla inser finns det mycket pengar att spara på lättrullade däck.
Lågt rullmotstånd är en egenskap som ”står i konflikt” till bra våtgrepp. Ett däck med riktigt bra rullmotstånd kan alltså ha sämre våtgrepp, och vice versa. En seriös däcktillverkare vill förstås inte försämra det viktiga våtgreppet, men allt handlar om en kompromiss. Och det finns ingen ”naturlag” som säger att däck inte både kan ha lågt rullmotstånd och bra våtgrepp – det kan ju bli resultatet om däcktillverkaren exempelvis väljer bättre och dyrare material.
En prisskillnad på några hundralappar mellan bra däck och ”rätt-så-bra-däck” ska inte få avgöra beslutet. De pengarna tjänar du in på lägre bränsleförbrukning, i långa loppet. Även om premiumdäck är lite dyrare blir de billiga i längden. Att gå från budgetdäck till premiumdäck kan innebära upp till 1.500 kronor i bränslebesparing, utslaget på 3.000 mil.
Välj rätt typ av däck
Alla däck är förvisso runda och svarta, men de skiljer sig åt och ibland är skillnaderna stora. En motorstark bilmodell med sportiga egenskaper har förmodligen utrustats med ett så kallat ”sportdäck”. Att ersätta dessa originaldäck med ett budgetalternativ – eller ett komfortdäck – förändrar hela bilens karaktär.
Av ovan nämnda anledning ska man därför använda originaldäcken som en vägledning. Man måste inte köpa samma däckmodell men något motsvarande, med liknande eller ännu bättre egenskaper.
När biltillverkarna konstruerar en bilmodell testas denna med däck från en eller flera leverantörer. För att få precis rätt egenskaper kan biltillverkaren kräva ändringar på däcken. Sannolikt inte så stora ändringar men dessa originaldäck, som sitter på bilen när den är ny, får ett tillägg i sitt modellnamn. BMW använder exempelvis en stjärna som tillägg, Mercedes har MB, Volkswagen VW, och så vidare. Däcken kallas även för OE-däck (Original Equipment) och däcktillverkaren för OEM (Original Equipment Manufacturer).
OE-däcken hittar man sannolikt inte på hyllan hos en däckhandlare, men de kan beställas. Eller så vänder man sig till en märkesverkstad för att köpa exakt rätt däck för bilmodellen.
En ny kategori av däck som tillkommit är de så kallade suv-däcken. Suvmodellerna är högbyggda och relativt tunga, vilket kräver däck med en stabil uppbyggnad för att tåla både fordonstyngd och minska krängningen. Därför har flera däcktillverkare gjort ”suv-däck” och det brukar anges i modellnamnet. Att sätta fel däck på en suv kan ge direkt farliga vägegenskaper, därför gäller det att välja noga.
Vinterdäck och sommardäck kan de flesta skilja på men tyvärr väljer en del fel även mellan dessa däck. Dubbfria vinterdäck är i juridisk mening inte förbjudna att använda på sommaren men det är direkt olämpligt. Både på blöta och torra vägar blir bromssträckan mycket längre med dubbfria vinterdäck, jämfört med bra sommardäck. ”Året-runt-däck” (all season) är ett begrepp som är direkt felaktigt då de är rätt usla både på sommaren och vintern.
Lär dig tolka däckdimension och mått
Ska man köpa nya däck är det förstås helt grundläggande att de är i rätt dimension. Att tolka all information på däcksidan är inte lätt och är man det minsta osäker är det bästa att söka hjälp hos experterna hos däckverkstaden eller bilverkstaden.
De som ska shoppa nya däck på nätet gör klokast i att använda mobilkameran och hjälpa minnet med några tydliga foton på bilens däck. Det finns ingen anledning att välja en annan däckdimension än vad som sitter på bilen från början.
Om vi tar en vanlig dimension som 205/55R16 så går det förmodligen att lista ut det mesta. 205 står för bredden på däcket (i millimeter), 55 är profilhöjden (som en funktion av slitbanans bredd och höjden på däcksidan), R står för radialdäck och 16 är fälgdimensionen (som av tradition mäts i tum).
Förutom dimensionen 205/55R16 finns det fler uppgifter som berättar hur däcket är konstruerat. Det kan till exempel stå ”92 V” efter dimensionssiffrorna och då står 92 för ett belastningsindex (eller loadindex) samtidigt som V anger vilket maximal hastighet som däcket är konstruerat till. Bokstaven V står för 240 km/h och indexsiffran 92 står för 630 kilo.
I båda fallen ovan är det viktigt att belastningsindex och maximal hastighet blir rätt. Att välja högre index och maxfart är inte ”farligt” på något sätt men som regel finns det alternativ som prickar rätt. Det viktiga i sammanhanget är att inte välja ett lägre belastningsindex eller en lägre hastighetsklass, då utsätter man däcket för ansträngningar som det inte är konstruerat för.
Bilar som säljs inom EU har ett helfordonsgodkännande, vilket innebär att bilmodellen är godkänd för att användas inom hela EU. I detta helfordonsgodkännande ingår även att man listar vilka fälg- och däckdimensioner som är godkända för bilmodellen. I Sverige har vi dock ett nationellt undantag när det gäller däckdimensioner, en anpassning till de vinterdäck som används här.
En del bilhandlare hävdar att ”det är lag på fälgar och däckdimensionerna annars gäller inte helfordonsgodkännandet!” men så är det alltså inte. Givetvis är de dimensioner som finns angivna i helfordonsgodkännandet ett bra riktmärke. Det som är viktigt är att rullomkretsen är korrekt, den får inte avvika från original mer än plus/minus fem procent.
Så läser du däcktesterna
Att testa däck är det mest kostsamma som en biltidning kan ge sig in på. Det kräver massor av tid, många personer som jobbar, flera bilar, veckor på testbanor och naturligtvis en hel del däck.
Allt detta slit leder fram till en (1) artikel. I de flesta fall den mest värdefulla för läsarna och definitivt den som får chefredaktören att sätta kaffet i vrångstrupen efter att ha sett fakturan.
Testa däck är oerhört dyrt. Och det är bara de största tidningarna som har råd med den verksamheten. För att få ner kostnaderna är det flera tidningar som samarbetar, samma däcktest kan alltså dyka upp i olika publikationer.
Som aktiv konsument vill du förstås veta hur däcken presterar och det finns egentligen bara ett sätt: läs däcktesterna hos de seriösa tidningarna.
Läser man flera däcktester så blir det snart uppenbart att resultaten inte är identiska. Testvinnaren kan skifta och betygen är olika. Det är naturligt och beror framför allt på två saker: val av testbana och subjektiva betyg.
De som jobbar inom däckbranschen brukar skoja ibland och hävda att de kan veta vilken testbana som använts bara genom att läsa de inbördes betygen. För att testa däck behövs en testbana och de finns hos de olika däcktillverkarna, tidningarna ”lånar” helt enkelt en anläggning. Asfalt, klimat och andra faktorer styr till viss del hur testresultaten ser ut. En testbana i Sydkorea ger sannolikt inte alls samma resultat som en bana i Sydafrika eller i södra Frankrike.
De subjektiva betygen är också naturliga då det handlar om hur en person upplever skillnaderna mellan olika däck. De stora tidningarna har flera testförare och kan därför mixa intrycken.
En annan orsak till skillnader är att tidningarna viktar betygen olika. Den sammanlagda bedömningen beror på hur betygen värderas. Vissa tidningar kanske värderar våtegenskaperna högt, andra sätter fokus på rullmotstånd.
Som läsare är det därför viktigt att du själv bestämmer vilka betyg som är viktiga för dig och din bil. Titta inte enbart på slutsumman, utan dra ut de olika delbetygen och gör din egen sammanvägning.
Siffrorna i däcktesterna kan visa små skillnader. Som läsare kanske man kan tycka att det inte spelar någon roll om bromssträckan från 100–0 km/h är 35 meter eller 40 meter. Men i verkligheten är det en stor skillnad i hastighet, vilket kan vara helt avgörande för exempelvis en fotgängare.
Samma sak gäller för varvtider, små tidsskillnader upplevs i praktiken som väldigt stora när man sitter bakom ratten. För en vanlig bilist spelar det ingen roll att man kan köra några sekunder snabbare per varv på en bana, men ett däck som går att köra snabbt med är lättare att kontrollera och har bra grepp – vilket är viktiga egenskaper.
Håll koll på däcktrycket
Med korrekt inställt däcktryck får bilen trygga egenskaper och rätt komfortnivå. Men framför allt sparar man mycket bränsle, jämfört med att köra med allt för lågt däcktryck.
Lufttrycket sjunker naturligt eftersom ett däck inte är perfekt lufttätt. Ibland kan fälgen eller däcket vara skadat, då pyser luften ut ännu snabbare. För att inte tala om när man kört på en spik eller skruv, då kan luften läcka ut snabbt.
För lågt däcktryck är mycket vanligt. Genom åren har det gjorts flera undersökningar och de visar att upp till var femte bilist kör med farligt lågt däcktryck, oftast helt ovetande.
Biltillverkaren har testat sig fram till korrekt däcktryck och den uppgiften finns i handboken. Däcktrycket brukar också finnas på en dekal som kan sitta i exempelvis dörröppningen på förarsidan eller på insidan av tanklocket. Som regel anges två däcktryck, normal och ”full last”. Har man passagerare och packning är det siffran för full last som gäller.
Det som är lurigt med däcktryck – och som väldigt många bilförare inte har en aning om – är temperaturen spelar en stor roll. När däcksidan rör sig under färd skapas värme i gummit vilket värmer upp luften inuti däcket. Varm luft har ett högre tryck än kall luft och den siffra som biltillverkaren angett för däcktrycket är alltid ”kall”.
Hur sjutton vet man då hur varma däcken är? Som en enkel regel brukar man säga att tre kilometers körning med bilen ger ”arbetstemperatur” på däcken och en tryckökning med cirka 0,3 bar. Om däcken till exempel hade 2,2 bar i däcktryck vid parkeringen och du sedan kör tre kilometer eller mer till bensinmacken för att fylla på luft så har däcktrycket ökat till 2,5 bar. Om dina framdäck ska ha 2,2 bar i däcktryck (kall luft) bör du alltså fylla på till 2,5 bar (2,2 + 0,3).
Att fylla på för mycket luft i däcken är inte farligt men det minskar rörelsen i däcksidorna och bilen upplevs hårdare i fjädringen, komforten minskar. En del hävdar att man minskar bränsleförbrukningen med högt däcktryck men vinsten är mycket liten. Våra mätningar på auto motor & sport visar att en ökning med 0,5 bar över rekommenderat tryck gav måttliga 1,2 procent lägre bränsleförbrukning. Även en tokhöjning med 2,0 bar över rekommenderat tryck gav inte mer än 3,3 procent lägre förbrukning. Men då har också all komfort försvunnit.
En sänkning med 0,5 bar under rekommenderat tryck ger 3–4 procent ökad bränsleförbrukning. 1,0 bar under rätt däcktryck innebär en fördubbling, alltså 6–8 procent ökad förbrukning.
En god regel är att kolla däcktrycket minst en gång i månaden. För lågt däcktryck leder också till att däcken slits snabbare. I värsta fall kan livslängden halveras med lågt däcktryck.
Att höja däcktrycket över rekommenderad nivå ger inga stora förbättringar av rullmotståndet. Det finns en del ”experter” som hävdar detta, men det är alltså helt felaktigt. Vi provade för några år sedan att höja däcktrycket på en Volvo V70 från rekommenderade 2,2 bar till 4,2 bar – tokmycket, alltså. Det gav en besparing på 3,3 procent i bränsleförbrukning och då kändes bilen som en stenhård racingbil i fjädringen.
Slitage påverkas av däcktryck och körstil
Största ”boven” i jakten på lägre bränsleförbrukning och lång livslängd på däcken är sannolikt du själv. Körstil påverkar mer än många bilförare tror. Snabb acceleration och hårda inbromsningar sliter på däcken, så enkelt är det.
Mjuk körstil sparar på däcken och det märks omedelbart på bränsleförbrukningen. Planera körningen och släpp upp gasen i god tid när du är på väg mot en korsning eller ett stopp.
För lågt däcktryck ökar slitaget och långvarig körning långt under rekommenderat tryck kan i värsta fall halvera livslängden på däcket. Det absolut mest lönsamma man kan göra när det gäller däck är att regelbundet kontrollera däcktrycket.
Att köra med överdrivet högt däcktryck – för att förbättra rullmotståndet – ger inga större vinster. Använder man ett väsentligt högre däcktryck finns istället risk för att däcket får ett ojämnt slitage.
Att köra fort på en racingbana sliter hårt på standarddäck. Speciellt efter ett antal varv då temperaturen i däckbanan blivit riktigt hög, då går slitaget extremt fort. 10–15 varv i hårt racetempo kan räcka för att fullständigt göra slut på ett set standarddäck.
Ska man köra på bana är det bättre att satsa på en extra uppsättning fälgar med så kallade R-däck. De är godkända för gatbruk men har en gummiblandning och konstruktion som tål snabb körning och höga temperaturer. R-däcken är mindre på på våta vägar, då får man vara försiktig.
Däckslitage påverkas också av årstid. På våren är asfalten mer grovkornig efter dubbdäcken och det sliter mer. Har man möjlighet så är hösten bästa tiden för nya däck.
