I korthet
• Handtvätt är mest skonsamt.
• Maskintvätt är ett bekvämt komplement.
• Tvätta på spolplatta och skona miljön.
Visst vore det bekvämt att dela upp världen i onda och goda. Men så enkelt är det inte, inte heller om vi begränsar oss till biltvätt. En maskintvätt är inte alltid ”ond” och en handtvätt är heller inte alltid ”god”.
Båda sätten att tvätta bil har sina inbyggda faror. Som alltid gäller det att använda rätt metod och rätt verktyg, samt bra bilvårdsmedel.
När vi handtvättar gäller det att till varje pris undvika att gruskorn hamnar mellan tvättsvamp och lacken. Speciellt vintertid kan gruskorn gömma sig bakom lister, i karosskarvar och bakom registreringsskyltarna. Därför bör man alltid inleda handtvätt med att noga skölja bilen med rikligt med vatten. Bästa verktyget är givetvis en högtryckstvätt och lämpligen står man på en spolplatta, som samlar upp smuts och avfettningsmedel.
Står man på gårdsplan hemma och tvättar bilen rinner all smuts ut i dagvattenbrunnen, ett system som i de flesta fall inte är anslutet till den kommunala reningsanläggningen. Många kommuner har lokala ordningsregler för hur man får tvätta bilar hemma.
För att undvika smuts i tvättsvampen bör man doppa och skölja den ofta i tvätthinken. Bästa tvätthinkarna är de med ett galler i botten, då undviker man att svamp och smuts får förnyad kontakt i hinken. Använd inte den sista mängden vatten i tvätthinken, utan häll ut den. Tittar man efter så brukar det ofta finnas gruskorn i botten.
Ett annat knep är att använda två tvätthinkar. En som man doppar svampen i efter att man tvättat ett parti på bilen och rengör noga. Sedan doppar man tvättsvampen i tvätthink nummer två (där vattnet förblir rent) för att fylla på med nytt schampo.
När man tvättat hela bilen med svamp sköljs återigen bilen med rikligt med vatten. Nu behöver inte vattenstrålen vara så nära lacken, mängden vatten är viktigare. Sista momentet är att torka lacken, för att undvika kalkfläckar. Bästa verktygen vid torkning är syntetiska sämskskinn eller en stor och tjock mikrofiberduk.
Ett smart tips som man kan använda vid torkning är att spruta på snabbvax på den blöta lacken. Därefter torkar man torrt med en mikrofiberduk och får en blank yta. Att torka bilen med snabbvax går ungefär lika snabbt som utan, ibland snabbare. Snabbvax är inte lika långlivat som vanligt bilvax, men det ger ändå ett skydd tills nästa gång det är dags att tvätta bilen.
En rätt utförd handtvätt är det mest skonsamma och noggranna sättet att tvätta sin bil. Risken för lackskador – och därmed sämre andrahandsvärde – minimeras med handtvätt.
Men nu är det ju inte alltid så väl att man hinner eller kan handtvätta sin bil. Ska man känna sig som en dålig människa i automattvätten? Nejdå, en rätt utförd maskintvätt i en väl underhållen anläggning är inte skadligt för lacken.
Tvärtemot vad många tror är det inte borsten i tvättanläggningen som repar lacken. På branschmässor, där biltvättar säljs, brukar borsten stå och gnugga torrt på en demobil timme efter timme. Och det blir inga repor i lacken.
Däremot kan tjärfläckar och fet smuts fastna i tvättborstarna, och där fastnar i sin tur smutskorn och grus. Då kan de karakteristiska, längsgående reporna skapas (från front till akter). De små cirkelformade reporna kommer från de som handtvättat, radien är samma som armen når.
De kemikalier som används i en maskintvätt syftar dels till att få bort smutsen på bilen, men framför allt att hålla borstarna rena. Om en mackägare snålar på kemprodukterna kan det resultera i repor. Men i de flesta fall sköts servicen av tvättanläggningen av ett fristående företag, eller tillverkarens representanter.
Risken för tvättrepor i en maskintvätt får alltså sägas vara liten. Men det kan finnas andra skillnader mellan tvättanläggningarna, då varje tvätt programmerats individuellt och underhålls annorlunda. En god idé är att testa flera mackar i grannskapet. Även prisnivån kan skilja en hel del och många mackar har ”happy hours” under kvällar och nätter med prisrabatter.
Varje år utförs cirka 30 miljoner biltvättar, varav en tredjedel sker i automattvättar. Trots det sker det väldigt sällan skador, även om det förekommer i enstaka fall. Upptäcker man en misstänkt lackskada ska personalen kontaktas direkt. Mindre lackrepor går att polera bort, större skador kräver omlackering.
Rent juridiskt är det bilföraren som ”hyr” tvättanläggningen av mackägaren. Skulle en skada uppstå kan det vara svårt att får ersättning, om man inte kan bevisa att anläggningen varit trasig eller dåligt underhållen. Vill man ha en extra säkerhetsmarginal kan man välja borstfri automattvätt. Då används enbart högtrycksvatten. Tyvärr brukar det då bli kvar en tunn smutshinna, speciellt på vintersmutsade bilar.
När bilen rullar ut ur tvätthallen kan man stanna till vid en parkeringsplats och använda torkpapper för att göra rent glasytor. Men använd inte papper på billacken, det kan bli repor.
En god idé är att ha en tjock, stor mikrofiberduk i bilen. Den kan användas för att torka bort enstaka vattendroppar på lacken. Har man använt en borstlös tvätt kan det vara frestande att torka bort trafikfilmen men då är risken stor att det blir repor.
Vid all typ av biltvätt är det miljömässigt bäst att det sker på en spolplatta. Vatten, rengöringsmedel och smutsen som rinner av passerar behållare där oljeprodukter (avfettningsmedel, till exempel) skiljs bort tillsammans med smutsen (olje- och slamavskijare). Står man hemma på garageuppfarten och tvättar rinner allt ut i dagvattenbrunnen, där det som regel inte sker någon rening alls.
I Sverige har vi traditionellt inte haft några problem alls med vattenbrist. Men de senaste årens dåliga regnande på höstarna har sänkt grundvattennivån i många regioner, vilket tvingat fram ett nytt förhållningssätt till hur vatten används.
Sedan 15–20 år tillbaka har de flesta automattvättar en recirkulering och rening av vattnet i tvätthallen. En majoritet av det spolvatten som behövs för att tvätta en bil är alltså ”återanvänt”. De bilägare som inte vill slösa med vatten i onödan har alltså ytterligare ett argument för att välja automattvätt istället för handtvätt.
Vad är då mest ekonomiskt? Att stå hemma på garageuppfarten kostar inte mer än lite vaxschampo och vatten, men som vi lärt oss finns det flera nackdelar med detta sätt att tvätta bilen.
Att hyra en gör-det-själv tvättplats är mera miljöskonsamt och då får man tillgång till högtryckstvätt, vilket är en klar fördel. Ofta hinner man tvätta bilen för en hundralapp i hyra, ännu mindre om man är snabb.
En automattvätt under 139 kronor är svår att hitta. Vill man ha något av de mera påkostade tvättprogrammen med hjultvätt, avfettning, vaxpolering och så vidare springer priset snabbt upp mot 300 kronor. Automattvätt blir alltså dyrare, men lite kan det vara värt att slippa grovjobbet. Samtidigt finns det många som älskar att varsamt ”smeka” sin bil med svampen i en ömsint handtvätt.
Oavsett vilken metod man föredrar så är maskintvätt att betrakta som en ”snabbtvätt” där resultatet blir bra, men inte perfekt. Då och då bör man göra en rejäl handtvätt och få rent dörrtrösklar falsarna, där en automattvätt aldrig kommer åt. Och sen är det givetvis viktigt att man då och då gör en lackrengöring och vaxar bilen. En blank bil är inte bara snygg, den är också mycket lättare att hålla ren.
