Polisens "hastighetsrabatt": Så väljer fartkameran ut sina offer

Premium Tvärt emot vad många kanske tror är 7 av 10 svenskar positiva till fartkameror. Redan i år sätts 250 nya "plåtpoliser" upp längs svenska vägar. Här berättar polisens sektionschef hur landets fartkameror väljer ut sina "byten".


Polisens "hastighetsrabatt": Så väljer fartkameran ut sina offer

Är du en av alla bilförare som alltid bromsar in för sent när fartkamerorna dyker upp? Om övervakningen får ditt blod att koka hör du till undantagen – en majoritet av bilisterna är nämligen positivt inställda till "automatiserad trafiksäkerhetskontroll", som fartkamerorna heter.

"Vi gör en del undersökningar, och drygt 70 procent av svenskarna är positiva till ATK-systemet. Internationellt sett är det mycket bra", säger Anders Drugge, sektionschef på polisens ATK-sektion.

Varje år hämtar hans enhet in ungefär 300.000 bilder på ATK-sträckor, fördelade jämnt över Sverige. Sedan väljer polisen ut ett planerat antal bilder utifrån de behov de ser för stunden.

Kameran inte alltid igång

Tiden när det inte satt någon kamera i vissa fartkameror verkar vara över. "Kameror som flyttas runt" har inte varit en sanning sedan 2006 då det analoga systemet övergavs. Idag är själva radarn och systemet alltid aktivt.

"Det ger oss hela tiden en bild av tillståndet på sträckorna. Däremot är kameran inte alltid aktiv. Vi väljer att aktivera den efter ett visst mönster, och om det går lite för fort på en sträcka kommer det blixtra lite mer. Men tekniskt sett kan man hålla kameran aktiv dygnet runt – och varje ATK-sträcka är aktiverad under någon del av dygnet. Så risken för att åka fast är lika stor oavsett årstid eller tid på dygnet, säger han.

"Om det går lite för fort på en sträcka kommer det blixtra lite mer"

Kamerorna har ett stort genomslag i snitthastigheten på sträckorna. Det visar de omkring 1,5 miljarder passager som registreras via systemets radar.

"När vi loggar överträdelser utgör de mindre än fem procent. Det innebär att över 95 procent av bilisterna ligger under den angivna hastigheten på ATK-sträckor, och det är fantastiskt", säger Anders Drugge.

Det kan jämföras med anarkin på vägsträckor utan kameror. Där ligger 30–40 procent av bilarna över hastighetsgränsen.

Minst 250 nya kameror på gång 

I år ska ytterligare 250 kameror sättas upp längs svenska vägar. 19 av dem placeras i tunnlar. Det finns planer på att bygga ut med ytterligare 150–200 nya fartkameror fram till 2020 men den utbyggnaden är inte beslutad än.

Det har riktats kritik mot polisen för att de inte väljer att bötfälla fler fartsyndare, men Anders Drugge tycker att ATK-enheten ligger på en bra nivå – det visar ju den förhållandevis låga andelen fartsyndare på sträckorna.

"Av 300.000 ärenden leder 35 procent till böter. Man kan fråga sig om det är tillräckligt? Ja – för merparten följer gränserna. Vårt mål är inte att berika statskassan utan att minska antalet döda och skadade. Vi sätter ju exempelvis upp en skylt om kameraövervakningen som ska vara till hjälp."

"Rabatt" om du kör lite för fort

Anders Drugge berättar att polisen har en liten rabatt där hastigheten mäts från 76 km/h på 70-väg och 86 km/h på 80-väg.

Visst händer det att bilister blåser på i 200 km/h, men enligt Anders Drugge är de mest extrema överträdelserna ovanliga. De flesta ser skyltarna som visar att det är kameraövervakning och hinner bromsa in. Vanligtvis handlar överträdelserna om hastigheter mellan 1 och 15 km/h.

Att fartkamerorna ger en liten "rabatt" mot vissa förare som bara kör lite för fort går tvärt emot hur trafikpolisen jobbar numera. Därmed kan "plåtpoliserna" och de mänskliga trafikpoliserna komplettera varandra. Vi har tidigare skrivit om hur polisen prioriterar att jaga fartsyndare som kör mellan 6 och 9 km/h för fort – inte förare som kör 30–40 km/h för fort.

Generellt sett är det få som nekar, för då går fortkörningen vidare till åklagare och behandlas som ett brott. Men det finns fortfarande en liten grupp människor som till varje pris ska "lura systemet".

"Dummaste bortförklaringen hittills är att det var min tvillingbror som körde

"Då och då ser vi personer som håller upp en hand för ansiktet eller kör med solskyddet nere. Den dummaste bortförklaringen hittills är att 'det var min tvillingbror som körde'. Vi skickar en förfrågan till bilägaren, men vi har ett föraransvar i Sverige så det finns ingen lagstadgad plikt att uppge vem som körde bilen. Man behöver faktiskt inte svara på det. Men svarsfrekvensen är hög, cirka 80 procent av alla förfrågningar leder till ett svar. När en förfrågan skickas ut handlar det oftast om juridiskt ägda fordon och företag är angelägna om att leva upp till sin miljö- och trafiksäkerhetspolicy", säger Anders Drugge.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Jag tycker fartkamerorna fyller en bra funktion längs vägarna.
36
90