Allt fler svenskar känner suget efter att äga en husbil. Som det mest husvagnstäta landet i Europa skulle en enkel förklaring vara att husbilarna helt enkelt ersätter det klassiska ekipaget – men så är inte fallet. Enligt Husvagnsbranschens Riksförbund är köparna snarare de som har tröttnat på båtliv och sommarstugor.
Under 2017 nyregistrerades 6.405 husbilar, mot 5.321 föregående år. Det är en ökning med omkring 20 procent – men hur årets resultat kommer se ut är oklart, för husbilsköparna har råkat ut för en rejäl skattesmäll i form av bonus/malus.
Husbilar har inget deklarerat koldioxidutsläpp. Istället används en rad parametrar för att räkna ut ett uppskattat snitt som alla får betala.
Skatten ökade med nästan 8.000 – om året
En husbil som väger över 3,5 ton (vilket i princip alla gör) med en 110 kW-motor anses släppa ut 203 gram koldioxid per kilometer. Tidigare låg skatten på 5.900 kronor per år – men efter halvårsskiftet steg den summan med ytterligare 7.886 kronor till en årlig skatt på 13.786 kronor. Summan ska betalas under tre år vilket innebär att bonus/malus har medfört en extrakostnad på 23.658 kronor.
Många återförsäljare löste problemet med den nya skatten genom att ställa på de husbilar man hade i lager innan den 1 juli. Därmed började också garantierna förbrukas, och de fortsätter ticka oavsett om fordonet ställs av.
”Man får hoppas att bilarna håller, att de inte drabbas av haverier och behöver utnyttja garantin”, säger Lars Erik Paulsson på Husvagnsbranschens Riksförbund.
Han anser att politikerna och Skatteverket har skjutit sig själva i foten ekonomiskt. För ett enkelt sätt att undvika bonus/malus är genom att köpa en lätt begagnad husbil i Tyskland. Då går den svenska staten miste om ansenliga intäkter i form av moms.
Fler importerar från Tyskland?
Snittpriset för en husbil ligger på 700.000 kronor. Om bilen säljs i Sverige hamnar 140.000 kronor av summan som moms i statens skattkista.
Lars Erik Paulsson leker med tanken på att hälften av de 6.000 husbilar som årligen säljs i Sverige istället plockas in från Tyskland. Det skulle innebära att staten går miste om 420 miljoner kronor i utebliven moms. Den summan ska ställas mot de 71 miljoner kronor extra som samma antal husbilar kommer betala in i och med att bonus/malus infördes.
Avsikten med den nya straffsskatten är att ge bilköparna ett incitament att välja ett mer miljövänligt alternativ. Enligt HRF är problemet med husbilar att det inte finns några alternativ, för alla tillverkare erbjuder liknande storlekar och prestanda. Efter halvårsskiftet har nyregistreringarna gått ned rejält, och på HRF är man frustrerade över att husbilarna inte undantogs från bonus/malus.
”I ett tidigare underlag föreslog Transportstyrelsen att husbilar skulle undantas av samma skäl som motorcyklar undantas i dag. Varken husbilar eller motorcyklar har några angivna koldioxidutsläpp. Båda anses vara fritidfordon med en begränsad körsträcka. Ändå bestämde man att husbilar skulle omfattas av bonus/malus medan motorcyklar inte berördes”, säger Lars Erik Paulsson.