Du som hängt med i bilvärlden de senaste åren vet att förbrukningen som biltillverkarna själva testar sig fram till i en körcykel sällan stämmer överens med verkligheten.
Under vissa förhållanden kan bilen hålla sig till den uppgivna förbrukningen, eller till och med strax under, men för de flesta bilägare hamnar förbrukningssiffran i verklig trafik oftast ordentligt mycket högre.
”Gapet” mellan verklig och uppgiven förbrukning har ökat de senaste åren, enligt de årliga rapporterna som organisationen ICCT publicerar. Där hämtas förbrukningssiffror från en mängd olika tidningar och undersökningar, bland annat testsiffror från svenska och tyska auto motor & sport. Siffrorna jämförs sedan med biltillverkarnas uppgivna siffror.
Skillnaden minskar – men Volvo ligger illa till
Sedan 2015 verkar dock något ha hänt. Gapet mellan verklig och uppgiven förbrukning ökar inte lika fort längre, utan det har planat ut, enligt den senaste rapporten. Men gapet är fortfarande stort, vilket bland annat får till följd att bilägaren betalar mer än biltillverkarna uppger för bränslet, att miljön tar skada och att alla beräkningssystem för till exempel fordonsskatt och utsläpp som utgår från uppgivna siffror blir fel.
Om vi tittar närmare på siffrorna från tyska sajten Spritmonitor, där bilägarna själva uppger sin förbrukning, visar det sig att bilar i övre mellanklassen har en betydligt större skillnad mellan uppgiven och verklig förbrukning än alla andra bilklasser.
Siffrorna från Spritmonitor visar dessutom att europeiska premiumtillverkare som Audi, BMW och Mercedes har störst skillnad. Även Volvo tas upp som ett negativt exempel med stort ”förbrukningsgap”.
Spel för gallerierna
Intressant nog var det ungefär samtidigt som bilbranschen började fokusera på att pressa ned koldioxidutsläppen som förbrukningsgapet började öka rejält.
”BMW och Daimler fick en ordentlig ökning i ’förbrukningsgapet’ vid modellåren 2008 och 2009, när de bränslebesparande teknologierna som kallades Efficient Dynamics hos BMW och Blue Efficiency hos BMW lanserades”, skriver ICCT.
Paketen innehöll bland annat viktbesparande åtgärder, lättrullande däck och stopp/start-system. Men det hade alltså störst skillnad i labbet och inte på vanlig väg – ett slags spel för gallerierna.
Volvos svar: Vi följer reglerna
Så här uttalar sig Volvo om resultatet:
”Alla Volvobilar sålda i Europa är certifierade och följer till fullo existerande utsläppslagstiftning. Det är svårt för oss att kommentera specifika testresultat utan att veta detaljerna kring hur bilarna testades. Volvo Cars välkomnar industrins övergång till testproceduren WLTP i Europa som ger mer verklighetsnära jämförelsevärden.”
Toyota ligger väldigt bra till i undersökningen om vi bara tittar på bensin- och dieselbilar. Men om vi även tar med hybridbilarna, som ju är extremt viktiga i Toyotas modellprogram, har märket plötsligt en av de största förbrukningsskillnaderna. Hybridtekniken är alltså inte alltid snål till vardags, men då ska vi också komma ihåg att Spritmonitors siffror är hämtade från tyska bilägare som kör en del på autobahn med höga hastigheter.
Honda, Mazda och Hyundai ligger alla bra till i undersökningen. För Mazdas del är det intressant eftersom märket inte har några ”downsizade” turbomotorer eller någon hybridteknik i programmet – på bensinsidan finns bara större sugmotorer utan överladdning, något som annars brukar avskrivas som ineffektiv teknik.