I korthet
• När Skatteverket räknar ut förmånsvärdet för Tesla Model 3 jämförs den med svaga dieselbilar med så lite som 150 hästkrafter – trots att Teslan har över 460 hästkrafter och fyrhjulsdrift.
• Missen innebär att svenska staten förlorar miljoner i skatteintäkter och subventionerar dyra förmånsbilar, enligt vår redaktör.
• Skatteverkets svar går ut på att myndigheten tittar mer på bilens storlek än effekt när jämförelsen görs.
Hur kommer det sig egentligen att Teslor har så låga förmånsvärden – trots att de är så dyra att köpa? Frågan blev aktuell när vi nyligen testade Tesla Model 3 Long Range Dual Motor.
För miljöbilar, exempelvis laddhybrider och elbilar, ska förmånsvärdet jämkas ned till samma nivå som förmånsvärdet hos motsvarande konventionella bil. Sänkningen gör man eftersom miljöbilar är dyrare att tillverka och köpa, på grund av att till exempel en laddhybrid har fördyrande teknik i form av både elmotor och batteri utöver själva förbränningsmotorn. Genom att jämka förmånsvärdet blir den dyra miljötekniken billigare, vilket är ett sätt att hjälpa omställningen till bilar med lägre utsläpp.
Men vår granskning visar att Skatteverket inte följer regelverket, utan istället jämför Teslor med konventionella modeller som har mycket lägre effekt och klart sämre prestanda. Det gör att förmånsvärdet blir betydligt lägre än det borde vara.
Jämför med betydligt klenare konkurrenter
Jämkningen av förmånsvärdet sker i två steg, dels med en justering av det förmånsgrundande priset och dels med en reducering av själva förmånsvärdet.
Missen är själva justeringen av det förmånsgrundande priset. Regelverket säger att prisjusteringen ska göras ner till ”närmast jämförbara konventionella bil i samma storleksklass”, vanligtvis av samma märke.
Vår granskning visar dock att jämförelsemodellerna avviker kraftigt när det gäller effekt och prestanda.
Skatteverkets underlag för jämförelse av vår testbil, Tesla Model 3 Long Range Dual Motor:
| Skatteverket | Maxeffekt | 0–100 km/h | Toppfart |
| Tesla Model 3 LR AWD | 462 hk* | 4,6 sek | 233 km/h |
| Audi A4 2,0 TDI 190 quattro | 190 hk | 7,4 sek | 235 km/h |
| BMW 320d xDrive | 190 hk | 6,9 sek | 233 km/h |
| Mercedes C 200 4Matic | 184 hk | 8,1 sek | 234 km/h |
| Volvo V60 D3 AWD aut Momentum | 150 hk | 9,6 sek | 205 km/h |
| Snitt jämförelsebilar | 179 hk | 8 sek | 227 km/h |
*) 204+258 hästkrafter
Vårt förslag till jämförelse:
| Vårt förslag | Maxeffekt | 0–100 km/h | Toppfart |
| Tesla Model 3 LR AWD | 462 hk* | 4,6 sek | 233 km/h |
| Audi S4 Sedan 3,0 TFSI | 354 hk | 4,7 sek | 250 km/h |
| BMW 340i xDrive | 326 hk | 4,9 sek | 250 km/h |
| Mercedes C 400 4Matic | 333 hk | 4,9 sek | 250 km/h |
| Volvo V60 T6 AWD Momentum | 310 hk | 5,8 sek | 250 km/h |
| Snitt jämförelsebilar | 331 hk | 5,1 sek | 250 km/h |
*) 204+258 hästkrafter
Notera skillnaden, speciellt vad gäller maxeffekt och acceleration 0–100 km/h. Skatteverket jämförelsebilar har inte ens hälften så mycket effekt i snitt som Teslan, och de är nästan dubbelt så långsamma 0–100 km/h. Kan man verkligen kalla det för ”närmast jämförbara konventionella bil”? Med bilarna i vårt förslag får man mer likvärdiga effekt- och accelerationssiffror.
Läs också: Se hela uträkningen – därför är Tesla så billig som tjänstebil
Resultetet: Förmånsvärdet borde vara 1.700 kronor högre i månaden
Vad betyder det ekonomiskt? I Skatteverkets jämförelse justerar man ner det förmånsgrundande priset med nästan 300.000 kronor. Förmånsvärdet blir därför låga 45.503 kronor per år (3.792 kronor i månaden).
Med vårt förslag blir nedsättningen strax under 200.000 kronor, vilket skulle ge ett förmånsvärde på 66.079 kronor per år (5.507 kronor i månaden).
Skillnaden i förmånsvärde på drygt 20 000 kronor om året betyder att statskassan förlorar minst tio miljoner kronor i utebliven inkomstskatt – bara i år. Därutöver tillkommer även förlorade arbetsgivaravgifter.
”Ett känt problem”
Tjänstebilsexperten Ronny Svensson på företaget Ynnor säger i en kommentar: ”För oss är bristerna i Skatteverkets värdering av bilförmån ett sedan länge känt problem. Hela skattesystemet kring förmånsbilar och drivmedel är över 20 år gammalt.”
Vår granskning visar även att Skatteverket har gjort liknande bedömningar i underlaget till nedsättningen av de förmånsgrundande priserna för Tesla Model S och X. Sannolikt rör det sig därför om långt större belopp som staten förlorar – varje år.
I slutändan handlar det om att skattebetalarna subventionerar dyra förmånsbilar – mycket mer än de skulle behöva göra.
Läs också: Skatteverkets svar: Vi tar mer hänsyn till storlek än effekt
Så funkar nedsättningen av förmånsvärdet för laddbilar
Bristande kompetens och riktlinjer öppnar för godtyckliga bedömningar hos Skatteverket.
Proposition 1999/2000:6 (förarbete till lagen, red. anm.) säger att förmånsvärdet för miljöbilar ska jämkas ner till en nivå som matchar förmånsvärdet för motsvarande vanlig bil. I första hand bör man göra jämförelsen med bilar av samma märke och årsmodell. I andra hand kan man jämföra med nybilspriset för ”närmast jämförbara konventionella bil i samma storleksklass eller ett genomsnittligt nybilspris för storleksklassen”.
Enligt Skatteverkets lista har Model 3 Long Range Dual Motor ett grundpris på 685.000 kronor. Om den hade varit en konventionell förbränningsmotorbil skulle den ha haft ett förmånsvärde på 114.742 kronor per år, ej inräknat fordonsskatt (9.562 kronor i månaden). Men efter jämkning blir det bara 45.503 kronor per år (3.792 kronor i månaden).
Det är hela 60 procent i ”förmånsrabatt” tack vare att det är en miljöbil.
Anledningen till att det blir så stor skillnad beror på justeringen av det förmånsgrundande priset.
Skatteverket uppger att de begär in prisuppgifter från generalagenterna och ber dem samtidigt att redovisa sin syn på vilken bil med konventionellt drivmedel som är jämförbar med respektive miljöbil som de lanserat. Myndigheten säger att detta är ett komplement till deras egen bedömning. Utgående generation av laddhybriden BMW 330e jämför man exempelvis med bensindrivna 320i. Inga konstigheter. 330e har nämligen samma förbränningsmotor som i en 320i, plus elmotor och batteri, som är den fördyrande miljötekniken. Man justerar alltså ner det förmånsgrundande priset på den dyra laddhybriden till priset på den billigare bensinversionen.
Problemet uppstår med elbilar som inte har någon konventionell motsvarighet – speciellt när det är ett märke som bara tillverkar elbilar. Till exempel Tesla.
Tesla skickar in egna förslag
Skatteverket har valt att använda ett snittpris för vad de anser är jämförbara modeller i storleksklassen.
Enligt Robert Lövgren, handläggare på Skatteverket, har myndigheten och Tesla gemensamt först kommit fram till att Audi, BMW, Mercedes och Volvo är jämförbara märken. Därefter har Tesla skickat in förslag på modeller som ska ligga till grund för genomsnittsberäkningen för sina respektive modeller.
”Skatteverket har inte sett anledning att ifrågasätta föreslagna jämförelser”, säger Robert Lövgren till Recharge.
Tesla Model 3 Long Range Dual Motor jämför man med:
Audi A4 2,0 TDI 190 hk quattro
BMW 320d xDrive
Mercedes C 200 4Matic
Volvo V60 D3 AWD
Det är bilar i samma storleksklass som Model 3, men modellversionerna har mycket lägre maxeffekt och klart sämre prestanda.
Vi har pratat med en källa i bilbranschen som har insyn i processen och frågat om det verkligen kan gå till på det här sättet. ”Tesla har dragit en rövare och kommit undan med det”, säger källan som vill vara anonym.
Vår källa: Skatteverket har inte kompetens
Skatteverket har varken tillräcklig kompetens eller tydliga riktlinjer för att kunna göra egna bedömningar, utan det kan lätt bli lite godtyckligt, enligt vår källa. Personen menar också att Skatteverket behöver åtgärda det här problemet eftersom det annars blir ett mycket större problem de närmaste åren när fler tillverkare dyker upp som bara producerar elbilar.
Tjänstebilsexperten Ronny Svensson på Ynnor AB har också synpunkter på hur processen går till: ”En sak som är förvånande är hur stort inflytande Skatteverket ger billeverantörerna, som naturligtvis vill att deras bilar ska få så låga förmånsvärden som möjligt. Det behövs en översyn av regelverket. Samtidigt finns det utrymme redan idag för Skatteverket att agera mer självständigt och att granska leverantörerna istället för att sätta sig i deras knä.”
Tesla vill inte kommentera
Vi har sökt Tesla för en kommentar eftersom det är deras förslag till jämförelse som ligger till grund för Skatteverkets bedömning. Företagets skandinaviska kommunikationschef, Maria Lantz, svarar: “Hur Skatteverkets rutiner, processer och fastställande av förmånsvärdena går till kan vi inte kommentera då det gäller samtliga bilmärken i Sverige.”