Vi svarar på läsarnas vanligaste frågor om Teslagranskningen

Efter kommentarsstormen: Här är frågorna som läsarna vill ha svar på.
Annons

Förmånsvärde och jämkning är vanligtvis inga ord som brukar leda till kommentarsstormar och ett bombardemang av frågor på sociala medier. Men så blev det efter vår granskning om Tesla Model 3 som tjänstebil.

I den här artikeln tänkte vi en gång för alla försöka räta ut de frågetecken som har dykt upp, och bemöta de missuppfattningar som finns om vad som gäller kring uträkningen av förmånsvärde och effekt för elbilar.

Vad handlar den här granskningen om egentligen?

Vi svarar på läsarnas vanligaste frågor om Teslagranskningen
John Eriksson svarar på läsarnas frågor.

Den handlar om hur Skatteverket tillämpar gällande lagstiftning när myndigheten sätter förmånsvärden på elbilar. I samband med att vi nyligen testade Tesla Model 3 Long Range Dual Motor började vi gräva i hur det kommer sig att vissa av Teslas modeller, bland annat vår testbil, har så låga förmånsvärden trots höga prislappar. Vi undersökte då hur den processen går till.

Varför gör ni den här granskningen?

Tvärt emot vad många kanske tror har vi ingen dold agenda med de här artiklarna. Vi försöker inte få tjänstebilisterna att betala mer skatt eller streta emot omställningen till elbilar i Sverige. Många läsare tycker inte det gör så mycket om Skatteverket jämför Tesla med fel bilar i samband med nedsättning av de förmånsgrundande priserna eftersom det gör att fler väljer en elbil som tjänstebil – och så kan man tycka.

Efter att ha satt oss in i processen framstår dagens lagstiftning som både otydlig och dålig. Den leder till inkonsekventa och godtyckliga bedömningar från myndighetens sida. Så borde det inte vara. Felet ligger ytterst sett hos Finansdepartementet som är ansvarigt för propositionen som ligger till grund för dagens lagstiftning.

Det vore betydligt enklare om alla elbilar hade ett generellt avdrag utifrån bilen pris, så det blir lika för alla. Då slipper man diskussioner kring jämförbar modell och hästkrafter eller prestanda.

Vår granskning visar att Skatteverket inte har ifrågasatt Teslas förslag på jämförelsemodeller, som alltså är mycket förmånligt (speciellt för vår testbil Model 3 Long Range Dual Motor) eftersom bilen jämförs med mycket svagare modeller med klart sämre prestanda.

Ni koncentrerar er väldigt mycket på bara effekt. Vad är det egentligen som ska ligga till grund för jämkningen av förmånsvärdet?

Förarbetena till lagen (proposition 1999/2000:6, som man använder för att tolka lagtexten) säger att förmånsvärdet för miljöbilar ska jämkas ner till en nivå som matchar förmånsvärdet för motsvarande vanlig bil utan den fördyrande miljötekniken.

• I första hand ska man jämföra med bilar av samma märke och årsmodell.
• I andra hand kan man jämföra med nybilspriset för ”närmast jämförbara konventionella bil i samma storleksklass eller ett genomsnittligt nybilspris för storleksklassen”.

Propositionen ger inte mer vägledning än så. Lagrådet påpekade redan 1999 att detta kunde skapa problem när det gäller bedömning av vad som är ”närmast jämförbara konventionella bil”.

Men texten talar om två saker:
• Dels ”samma storleksklass”,
• och dels ”närmast jämförbara konventionella bil”.

I bilbranschen i stort positionerar och jämför man konkurrenter inom samma storleksklass med hjälp av motorversion, alltså effekt och prestanda. Det är praxis och därför är det naturligt att använda det som jämförelsegrund även nu.

Återigen, även i vårt kalkylförslag med starkare och snabbare jämförelsemodeller blir Model 3 LR AWD ändå väldigt billig som tjänstebil i förhållande till sitt nybilspris. Den får alltså fortfarande en kraftig rabatt som kompenserar den fördyrande miljötekniken.

Varför attackerar ni bara Tesla? Det måste ju handla om avundsjuka?

Det är fel. Anledningen till att vi i den här artikeln koncentrerar oss på Tesla är att det här problemet inte finns i samma utsträckning hos andra märken. Tesla är nämligen enda märket som inte har några egna förbränningsmotorbilar med diesel- eller bensinmotor att jämföra med. Då måste Skatteverket gå ”utanför” Teslas märke och titta hos konkurrenterna.

Vi kommer göra en uppföljning och gå igenom hur det ser ut för andra elbilar, jämförelserna haltar nämligen även där och förmånsvärdena spretar en del på grund av den i dagsläget väldigt otydliga lagstiftningen. Det blir helt enkelt inte lika för alla elbilar. Vissa får orimligt låga förmånsvärden och andra får orättvist höga.

Vi kommer även lägga fram ett förslag för en uppdatering av lagstiftningen, för att komma bort från de idag godtyckliga bedömningarna som görs.

Ni har ju fel om hur effekten räknas ut i en Tesla?

Transportstyrelsen säger att man ska slå ihop nettoeffekten för hela fordonet enligt EU-direktivet 2007/46/EG som styr bilens COC-dokument (Certificate of Conformity), som i sin tur används för registrering av uppgifter i Vägtrafikregistret. COC-dokumentet för Tesla Model 3 Long Range Dual Motor anger att bilen har 204 + 258 hästkrafter i maxeffekt, vilket blir 462 när man slår ihop. Det pratas ibland om systemeffekt som ett mer rättvisande mått, men det finns över huvud taget inte som begrepp i EU-direktivet eller COC-dokumentet.

När man har mätt effekt hos Model 3 LR AWD på rullande landsväg har den totala maxeffekten (systemeffekten) legat strax över 350 hästkrafter, vilket är helt rimligt med tanke på bilens accelerationsprestanda. Det är på samma nivå, både vad gäller maxeffekt och prestanda, som de konventionella bilar vi tycker att den borde jämföras med utifrån dagens lagstiftning.

Du som vill fördjupa dig i hur vi räknat och vad Skatteverket har svarat, använd länkarna nedan.

Annons
Annons
Rulla till toppen