Test-guide: Välj de bästa dubbade eller odubbade vinterdäcken för din bil – alla testvinnarna

Premium Nu är det höst. I den här stora guiden sammanfattar vi de senaste årens tester av vinterdäck för att du snabbt och enkelt ska göra rätt val. Köp inte grisen i säcken – gör ett säkert val!

Test-guide: Välj de bästa dubbade eller odubbade vinterdäcken för din bil – alla testvinnarna
Den mörka årstiden är snart här och körningen blir ett nöje med bra vinterdäck. Läs våra tester för att välja rätt!

Tro det eller ej, men det kommer en vinter även i år. Då behövs – och krävs – bra vinterdäck. Vi sammanfattar de senaste årens vinterdäcktester i den här guiden för att du ska kunna göra ett tryggt, bra val.

Den här vintersäsongen är den första med Transportstyrelsens nya regler för vilka däck som ska definieras som godkända vinterdäck. Från 2019/2020 är märkningen "alptopp+snöflinga" – kallas också för 3PMSF – definitionen för vinterdäck. Symbolerna finns på däcksidan och innebär att vinterdäcket uppfyller visa krav när det gäller grepp på snö.

Den lista över godkända vinterdäck som däckbranschen STRO gjort i nästan 20 år gäller alltså inte längre.

Regeländringen innebär att många så kallade "året-runt-däck" (all-season tyres) är godkända i Sverige som vinterdäck. Eftersom vi inte har någon sommardäckslag, på samma sätt som vi har en vinterdäckslag, så är dessa däck även godkända på sommaren.

Vi rekommenderar dock inte året-runt-däck, de presterar oftast halvbra på både vintern och sommaren. Tryggast och bäst är att köra med sommardäck på sommaren och riktiga vinterdäck på vintern.

Med riktiga vinterdäck menar vi då dubbdäck, odubbade nordiska vinterdäck samt odubbade mellaneuropeiska vinterdäck – kallas även för kontinentaldäck. Notera alltså att det finns tre typer av vinterdäck, med delvis olika styrkor och svagheter.

Dubbdäck är vanligast i Sverige och de har precis som odubbade nordiska däck bra egenskaper på snö. Skillnaden mellan de två är att dubbdäck biter bättre på isiga vägbanor. Dubbdäck bullrar dock mer och måste skiftas senast 15 april (undantaget är om det råder vinterväglag). Båda dessa nordiska däck är konstruerade för lägre hastighetsklasser och har sämre egenskaper på våta vägar, jämfört med dubbfria mellaneuropeiska vinterdäck.

Europeiska vinterdäck är utvecklade för körning i den norra delen av europeiska kontinenten. Det innebär blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. Tyskland är den stora marknaden och därför konstrueras också europeiska friktionsdäck för att prestera bra i höga hastigheter. Europeiska friktionsdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (med kort bromssträcka på vått) men är som regel inte så bra på is och något sämre på snö jämfört med de nordiska däcken.

Beskrivningen ovan av de tre olika vinterdäcken är generell, en beskrivning målad med breda penseldrag. Varje däckmodell är nämligen en unik sammansättning av olika egenskaper. En del av dessa egenskaper är motstridiga, förbättrar man till exempel greppet på snö så brukar våtegenskaperna bli lidande – och vice versa.

Ytterligare ett generellt faktum att hålla i minnet är att vinterdäck utvecklas i snabb takt. Varje ny generation av vinterdäck överträffar sin föregångare med förbättrade prestanda och finslipade egenskaper.

Om vi tar finska Nokian Hakkapeliitta 9 som exempel är det förbättrat på många områden jämfört med föregångaren Hakkapeliitta 8, som i sin tur är väsentligt bättre än Hakkapeliitta 7, och så vidare. Det brukar vara ungefär fyra år mellan de olika däckmodellerna. Vårt råd är att alltid välja de senaste, nyaste däcken.

Eftersom utvecklingen är snabb och egenskaperna varierar mycket mellan vinterdäckan är det viktigt att vara påläst innan man som bilägare bestämmer sig för vad som är bästa val. Den mest neutrala, sakliga informationen får man hos motortidningarnas vinterdäcktester.

Resultaten och betygen kan skilja sig mellan motortidningarna, i ett test är kanske vinterdäck A på första plats och i ett annat test hamnar det först på tredje plats. Det beror på att däcktesterna sker på olika platser, med olika däckdimensioner, olika bilmodeller och framför allt för att betygspoängen är viktade olika. Typexemplet är tyska motortidningar som inte brukar vikta isegenskaper speciellt högt, jämfört med tidningar i Norden som alltid betonar egenskaperna på snö och is.

Förutom att redovisa de senaste årens vinterdäcktester – som hjälper dig att välja rätt – så informerar vi även om följande områden:

  1. I Norden har vi tre typer av vinterdäck – välj rätt
  2. Datum och regler för vinterdäck – polisen tipsar
  3. Transportstyrelsen regler – krav och undantag
  4. Därför ska du absolut inte köra med dubbfria vinterdäck på sommaren
  5. Välj rätt vinterdäck och spara pengar
  6. Slitna vinterdäck är dåliga och osäkra – byt i tid
  7. Ha koll på däcktrycket och spara pengar

I det här testet jämförde vi suvdäck för större modeller, dimensionen 275/45 R20 XL.

Test 2018: Här är bästa vinterdäcket till din suv – 8 friktionsdäck och 6 dubbdäck

Hösten 2018 publicerade vi ett vinterdäcktest för större suvar i dimensionen 275/45 R20 XL. I testet ingick sex nordiska dubbfria vinterdäck, två mellaneuropeiska dubbfriadäck och sex dubbdäck. Betygspoängen visas inom (parantes).

Kort sammanfattat kan man säga att det blev full pott för finska Nokian. Deras Hakkapeliitta R3 SUV (9,5) var bäst bland de dubbfria vinterdäcken och uppvisade jämna egenskaper med mycket få svaga punkter. Bästa dubbdäck blev Nokian Hakkapeliitta 9 SUV (9,7), även det med genomgående mycket goda resultat.

Som tvåa bland dubbdäcken placerade vi Continental IceContact 2 SUV (9,2), som också uppvisade jämna egenskaper men var något sämre än Nokian på snö och is. Strax efter Conti-däcket kom Michelin Latitude X-Ice North 2 (9,1) med högsta betyg på snö och även höga betyg på torr och våt väg. Michelindäcken var dock något mer tungrullade.

Bland de dubbfria däcken var det återigen Continental som placerade sig bra med sitt Conti-VikingContact 6 SUV (9,3), strax efter Nokian. På is var faktiskt Conti-däcket bättre än Nokian.

På tredje plats bland de dubbfria placerade vi Yokohama Iceguard IG 51V (9,1), som dock var lynnigt och inte helt lätt att kontrollera vid sladd. Sämst bland de dubbfria var Vredestein Wintrac Xttreme S (7,1), som inte alls var bra på snö och is – däremot presterade däcket bra på torra och våta vägar. Förväntade egenskaper för ett mellaneuropeiskt dubbfritt däck.

Läs hela vinterdäcktestet här (klicka på länken).

Samtliga däck i det här testet från 2018 är så kallade mellaneuropeiska, dubbfria vinterdäck för motorstarka bilmodeller.

Test 2018: 7 dubbfria sportvinterdäck 

Hösten 2018 publicerade vi även ett vinterdäcktest för de mera kraftfulla bilmodellerna. Däckdimensionerna var 235/40R18 fram, 255/35R18 bak och även 235/40R18 runt om. Testbilen vi använde var en bakhjulsdriven BMW M2 och vintertesterna kördes i finska Ivalo, norr om Polcirkeln.

Samtliga däck i det här testet är så kallade mellaneuropeiska, dubbfria vinterdäck – eller continentaldäck som de också kallas. Det innebär en hög hastighetsklass, bra styrrespons och i allmänhet mycket goda egenskaper på våta och torra vägar. Men i gengäld är de sämre på snö och is, jämfört med nordiska vinterdäck. Eftersom dessa sportiga vinterdäck är konstruerade för att användas nere på kontinenten har de inte dubbar.

Breda bakdäck kan låta lite udda på vintern, men det visade sig att det var precis vad M2:an behövde. Med de smalare bakdäcken blev överstyrningen allt för stor och kör du med sladd tappar man tid – även om det är roligt att gå på tvärs i snön. Betygspoängen visas inom (parantes).

Bäst betygspoäng i det här vinterdäcktestet fick Continental TS 850 P (9,4). Det blev full pott (10p) i inte mindre än sju delbetyg, däribland det för svenskar så viktiga drivgreppet på snö. På delad andraplats kom Hankook I'Cept Evo2 och Goodyear Ultragrip Performance Gen-1, båda med 8,6 i betygspoäng. Goodyear fick högsta betyg för rullmotstånd men Hankook var i gengäld genomgående bra på snö – faktiskt det däck som fick högsta "snöbetyg" i hela testet.

Billigaste och sämsta vinterdäcket (1.300 kronor) i det här testet var sydkoreanska Nexen Winguard Sport 2 (7,4). Dock bara några hundralappar billigare än merparten av övriga däck. Det bevisar det vi alltid sagt: investera i säkerhet och välj premiumdäck. Lite dyrare i inköp, men som regel har de lång livslängd och lågt rullmotstånd – vilket totalt sett ger en bättre ekonomi.

Läs hela vinterdäcktestet här (klicka på länken).

I testet ingick 16 vinterdäck av nordisk typ (8 dubbade och 8 odubbade) samt 2 kontinentala, mellaneuropeiska dubbfria däck. Däckdimension 205/55R16.

Test 2017: 18 nordiska vinterdäck – dubb och dubbfritt 

På hösten 2017 bjöd vi på ett stort vinterdäcktest med inte mindre än 18 däck. I testet ingick 16 vinterdäck av nordisk typ (8 dubbade och 8 odubbade) samt två kontinentala, mellaneuropeiska dubbfria däck.

Däckdimensionen den här gången var den mycket vanligt förekommande 205/55R16. Testbilen var Volkswagen Golf, men däckdimensionen förekommer både på större och mindre bilmodeller. Vintertesterna skedde i Ivalo, långt upp i finska Lappland. Men vi testade även egenskaperna på torra och våta vägar.

Det intressanta med det här vinterdäcktestet är att vi kan jämföra nordiska och europeiska vinterdäck. Det nordiska kalla klimatet ställer helt andra krav på däck än i centrala Europa. Därför har däcktillverkarna utvecklat speciella vinterdäck som klarar våra vinterväglag. De betecknas "nordiska vinterdäck" och skiljer sig från de så kallade "kontinentala vinterdäcken" bland annat genom att de förstnämnda har skarpare skuldror (övergången mellan däcksidan och slitbanan) för att bita bättre på is och snö.

Kontinentala däck av CE-typ har oftast mjukt rundade skuldror, gummiblandningar som passar för våt vägbana och mildare klimat samt tätare mönster eftersom de i regel körs i högre hastigheter än i Norden. Därmed använder däcktillverkarna mer av sommardäckets egenskaper för dessa "vinterdäck".

Bland dubbdäcken blev det återigen finskt i toppen: Nokian Hakkapeliitta 9 fick klart högst betygspoäng med 9,8. Det innebär förstås full pott i stort sett alla grenar. Nokias nykomling fick till exempel maxpoäng både på snö och is, men gick även tryggt och säkert på torra/blöta vägar.

Tvåan bland dubbdäcken blev Continental IceContact 2 (9,2). Lite lägre betyg än Nokian genomgående, men ändå ett säkert och bra vinterdäck. Strax därefter kom Bridgestone Noranza 001 och Hankook Winter I'Pike RS, båda med betygspoängen 8,9. Mellan dessa kan man konstatera att Bridgestone byggt ett betydligt bättre däck på torr väg, i övrigt var de två ganska lika.

Bland de dubbfria däcken fanns det alltså åtta nordiska däck plus två mellaneuropeiska, dubbfria däck. De två kontinentaldäcken Nokian WR D4 (8,0) och Goodyear Ultragrip 9 (7,5) hamnade på plats åtta och nio, sista däck med lägst betygspoäng blev Nankang Ice Activa (7,2), som tillverkas i Taiwan. Nankang var klart billigast med ett pris på 670 kronor men också klart sämst med halvdåliga egenskaper på alla områden – dessutom tungrullat, viket blir dyrt i längden. Som väntat var de två kontinentaldäcken bäst på våt och torr asfalt, men sämre på snö och is.

Tittar vi istället på de bästa dubbfria vinterdäcken blev det ännu en seger för Nokian. Deras Hakkapeliitta R2 (9,5) tog segern och visade förbättrade egenskaper på våt/torr asfalt, samtidigt som däcket är mycket bra på snö och is. Inte långt därefter hamnade Bridgestone Blizzak WS80 (9,2) och det är kanske inte så konstigt då vi vet att Nokian och Bridgestone samarbetar. Bridgestone var genomgående lite bättre på is, medan Nokian var lite bättre på snö.

På delad betygspoäng bland de dubbfria vinterdäcken hittar vi Goodyear Ultragrip Ice 2 och Michelin X-Ice 3 – båda med 8,8 poäng. De här två däcken var lite sämre på is (jämfört med Nokian och Bridgestone), men presterade i övrigt bra.

Läs hela vinterdäcktestet här (klicka på länken).

Nordiska däck, 8 dubbade och 8 dubbfria, testade vi 2016. Däckdimension 205/55R16. Betygstabellerna finns nedanför artikeln.

Test 2016: Vinterdäcktest med 8 friktion och 8 dubb 

Går vi ytterligare ett år tillbaka testade vi nordiska vinterdäck även 2016, åtta dubbfria och åtta dubbade. Det här testet finns inte publicerat som separat premiumartikel men är man inloggad prenumerant går det att läsa testet i auto motor & sport 21/2016, med början på sidan 75.

Eftersom utbudet av vinterdäck var ungefär samma 2016 som 2017 – och vi valde de viktigaste däcken båda åren – är testerna mycket lika. Det gäller även valet av däckdimension, 205/55R16.

Även 2016 var det Nokian Hakkapeliitta R2 (9,6) som blev bästa dubbfria däck. Det året kom Continental ContiVikingContact 6 (9,2) på andra plats och Michelin X-Ice 3 (9,0) på tredjeplats.

Bland dubbdäcken var det Nokian Hakkapeliitta 8 (9,6) som presterade bäst, skuggad av Continental IceContact 2 (9,3). På tredjeplatsen hittar vi det här året Hankook Winter I'pike (8,8).

Betygstabellerna för vinterdäcktestet från 2016 visas i de två bilderna nedan.

Bland dubbdäcken var det Nokian Hakkapeliitta 8 (9,6) som presterade bäst 2016, skuggad av Continental IceContact 2 (9,3). På tredjeplatsen hittar vi det här året Hankook Winter I'pike (8,8).

Även 2016 var det Nokian Hakkapeliitta R2 (9,6) som blev bästa dubbfria däck. Det året kom Continental ContiVikingContact 6 (9,2) på andra plats och Michelin X-Ice 3 (9,0) på tredjeplats.

Samtliga däck i testet från 2016 var de så kallade kontinentaldäcken, dubbfria, dimension 215/60R17.

Test 2016: 10 dubbfria suvdäck för mindre och mellanstora bilar 

De mindre suvmodellerna är populära och på hösten 2016 publicerade vi ett vinterdäcktest i den populära dimensionen 215/60R17. Samtliga däck var de så kallade kontinentaldäcken, dubbfria mellaneuropeiska vinterdäck.

Den här typen av däck har högre hastighetsklass än nordiska vinterdäck, fungerar i allmänhet mycket bra på våta och torra vägar – men aningen sämre på snö och framför allt is.

Bäst totalbetyg fick Continental TS 850 P SUV (9,1), en utmärkt kompromiss av alla viktiga egenskaper. Men tittar vi i tabellen med nordiska ögon är det egenskaperna på snö som är viktigast, och där var Bridgestone Blizzak LM-80 Evo det bästa däcket med snöbetyget 9,5. Hela betygstabellen med alla siffror finns att upptäcka i bilden nedan.

Samtliga däck i tabellen så kallade kontinentaldäck, dubbfria mellaneuropeiska vinterdäck. Dimension 215/60R17

I Norden har vi tre typer av vinterdäck: dubbdäck dubbfria nordiska friktionsdäck och dubbfria europeiska kontinentaldäck.

1) I Norden har vi tre typer av vinterdäck – välj rätt

De som läst våra däcktester vet att vi brukar framhålla skillnaderna mellan vinterdäcken och dela upp dem i tre huvudgrupper: dubbdäck, nordiska friktionsdäck och europeiska friktionsdäck. Benämningen "friktionsdäck" lever kvar av gammal hävd för dubbfria däck, men egentligen är alla vinterdäck en typ av friktionsdäck där man använder samma metoder för att öka greppet på snö och is – oavsett om däcket har dubb eller inte.

Om man inte vill ha dubbdäck står alltså valet mellan dubbfria nordiska friktionsdäck och dubbfria europeiska friktionsdäck. Precis som valet mellan dubbdäck och odubbat finns det inga enkla "rätt" eller "fel" när det gäller valet av friktionsdäck. Men genom att titta på egenskaperna hos de två typerna av dubbfria däck går det att välja rätt, för just din bil och din typ av vinterkörning.

Europeiska vinterdäck är utvecklade för körning i norra delen av europeiska kontinenten. Det innebär blöta vägar, ibland snö och mera sällan is. Tyskland är den stora marknaden och därför konstrueras också europeiska friktionsdäck (kallas även för mellaneuropeiska friktionsdäck) för att prestera bra i höga hastigheter. Europeiska friktionsdäck är i allmänhet högfartsstabila, mycket bra på våta vägar (kort bromssträcka på vått) men är mindre bra på is.

Nordiska friktionsdäck är precis som det låter utvecklade för nordiskt klimat. Det innebär lägre hastighetsklasser än de europeiska friktionsdäcken (eftersom vi har lägre hastighetsgräns). I allmänhet är nordiska friktionsdäck sämre på blöta vägar, men ger i gengäld ett betydligt bättre grepp på snö och is än de europeiska friktionsdäcken.

Generellt kan man säga att de nordiska friktionsdäcken haft en positiv utveckling och blivit bättre på våta vägar, liksom mera stabila i högre hastigheter. För 10–15 år sedan var nordiska friktionsdäck som regel ganska svajiga och inte alls stabila vid undanmanöver – men så är det inte längre.

Om vi håller oss till små och medelstora personbilar finns det alltså allt färre skäl att välja europeiska friktionsdäck, de senaste nordiska friktionsdäcken från premiumtillverkarna ger mycket goda prestanda.

Större bilar, suvar, familjebussar eller motorstarka modeller kan utnyttja de bättre högfartsegenskaperna hos europeiska friktionsdäck. En del av dessa bilmodeller har kanske en ovanlig däckdimension där det finns få eller inga tillverkare av nordiska friktionsdäck. Då måste man välja europeiska friktionsdäck och komma ihåg att det behövs extra försiktighet på frusna vägbanor.

Väljer man europeiska friktionsdäck ska man också vara medveten om att de är som sämst kring nollstrecket – jämfört med nordiska friktionsdäck. När det är rejält kallt, från minus 10–15 grader och nedåt, är friktionen hyggligt bra och bromssträckan skiljer sig inte så mycket mellan europeiska och nordiska friktionsdäck.  Men runt nollstrecket bildas en oljig sörja av vatten och is som kan vara riktigt förrädisk. I sådan väglek kan europeiska friktionsdäck ha dubbelt så lång bromssträcka som bra nordiska friktionsdäck.

Hur vet man då som lekman vilka däck som är nordiska friktionsdäck och vilka som är europeiska friktionsdäck? Tyvärr finns det ingen enkel, tydlig markering av dessa två grupper av däck. Många konsumenter blir "lurade" att välja europeiska friktionsdäck, speciellt när de handlar på nätet och inte tar hjälp av sin lokala däckhandlare.

Generellt kan man säga att nordiska, dubbfria friktionsdäck är konstruerade för lägre hastighetsindex. Det markeras med en bokstav i dimensionen, till exempel 205/55-R16 H, där den sista bokstaven "H" står för hastighetsindex 210 km/h. Europeiska friktionsdäck brukar vara byggda för H, V (240 km/h) och W (270 km/h). Nordiska friktionsdäck är däremot konstruerade för lägre hastigheter som hastighetsindex Q (160 km/h), R (170 km/h), S (180 km/h) och T (190 km/h). Hastighetsindex indikerar ett område som däcket fungerar bra i, tillfälliga överträdelser innebär inte att däcket förstörs eller presterar dåligt.

Vi repeterar: det är vid nollstrecket som väglaget är som farligast, speciellt för de dubbfria europeiska friktionsdäcken. Fem plusgrader är inte farligt, inte heller tio minusgrader eller mer. Men vid nollan måste du vara extra försiktig!

Det är polisen som bestämmer vad som är vinterväglag, inte du. Läs på nedan.

2) Datum och regler för vinterdäck – polisen tipsar

Ibland blir det lite förvirrat, vilka regler som egentligen gäller för vinterdäcken. Därför lutar vi oss mot lagens långa arm och publicerar ett inlägg från polisens Facebook-sida. Detta gäller:

VINTERDÄCK

Mellan den 1 december och den 31 mars är det lag på att använda vinterdäck OM det är vinterväglag ute.

Är det strålande sol, varmt i luften, och inte en tillstymmelse till vinterväglag så kan du på självaste julafton köra med sommardäck.

VINTERVÄGLAG

Det är vinterväglag om det är snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägbanan. Tänk på att även vägrenen räknas till vägbanan. Vägrenen = del av väg vid sidan av körbanan.

DUBBDÄCK

Får användas mellan den 1 oktober och den 15 april, men får också användas innan och efter nämnda datum om det ÄR eller BEFARAS bli vinterväglag.

Väntas snöstorm på midsommar så får alltså dubbdäck användas.

DUBBAT ELLER ODUBBAT

Med vinterdäck menas dubbade däck eller så kallade odubbade friktionsdäck. Det får inte förekomma både dubbade och odubbade däck på samma fordon. Observera att det är tillåtet att använda odubbade friktionsdäck året runt, det finns ingen restriktion mot dem.

I Sverige har vi en vinterdäckslag, men det finns undantag. Transportstyrelsen listar nedan vad som gäller.

3) Transportstyrelsen regler – krav och undantag

Till polisens tips kan vi också lägga till de regler kring vinterdäck som Transportstyrelsen satt upp.

Krav för personbilar och lätta fordon

Kravet på vinterdäck eller likvärdig utrustning gäller:

  • personbil klass l
  • personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton
  • lätt lastbil
  • lätt buss
  • släpfordon som dras av dessa fordon.

Om bilen har dubbdäck måste släpvagnen också ha dubbdäck vid vinterväglag. Mönsterdjupet för vinterdäck ska vara minst 3 millimeter.

 

Undantag från krav på vinterdäck

Trots kravet på vinterdäck får ett fordon köras i följande fall, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten: 

  • Vid provkörning eller bogsering av fordonet i samband med reparation eller liknande ändamål.
  • Vid färd den kortaste, lämpligaste vägen till och från närmaste besiktningsföretag.
  • Om du kör med stöd av saluvagnslicens (grön registreringsskylt) den kortaste, lämpligaste vägen från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till en annan sådan plats, lokal eller garage. Med saluvagnslicens får fordon även köras vid demonstration eller försäljning.
  • Om däcken har en fälgdiameter som är 10 tum eller mindre, enligt uppgift i vägtrafikregistret.
  • För anläggningsarbete eller liknande, vid körning med tung lastbil
  • Om fordonet brukas av försvaret, det vill säga Försvarsmakten, Försvarets Materielverk eller Försvarets radioanstalt.

Ett fordon får också köras trots kravet på vinterdäck om fordonet enligt vägtrafikregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre.

Det är inte olagligt att köra med dubbfria vinterdäck på sommaren – men det är inget vi rekommenderar. Speciellt på blöta vägar blir det stor skillnad.

4) Därför ska du absolut inte köra med dubbfria vinterdäck på sommaren

Enligt flera rapporter kör oroväckande många bilister på dubbfria vinterdäck även under sommaren. Siffror från Däckrazzian, en årlig kampanj som bland annat Polisen, Däckbranschens Informationsråd och NTF står bakom, visade att 3,6 procent av de kontrollerade bilarna 2013 hade vinterdäck. Motsvarande siffra år 2016 var fem procent. En klar ökning som innebär att det rullar cirka 240.000 bilar med dubbfria vinterdäck – på sommaren.

Här är de fyra viktigaste skälen till att inte köra med dubbfria vinterdäck på sommaren:

1. Dubbfria vinterdäck börjar vattenplana tidigare än sommardäck.

Häftiga åsk- och regnskurar är vanliga på sommaren. Spåren på asfaltvägarna fylls med vatten, vilket ökar risken för vattenplaning.

Som auto motor & sports test visar börjar det bästa sommardäcket vattenplana vid 84 km/h, medan det odubbade vinterdäcket börjar vattenplana redan vid 69 km/h.

2. Dubbfria vinterdäck har längre bromssträcka än sommardäck på våt asfalt

Även vinterdäckens bromssträcka försämras kraftigt på sommarvägar. Tänk dig att en älg eller rådjur springer över den våta vägen. Du har en hastighet på cirka 80 km/h, bromsar för fullt och hoppas att bilen stannar i tid. Det beror i högsta grad på dina däck.

Ett bra sommardäck kan stoppa bilen på vått underlag efter 25 meter medan bilen med dubbfria vinterdäck fortsätter att rulla i ytterligare 14,8 meter enligt auto motor & sports test.

3. Dubbfria vinterdäck ger sämre komfort och styrkänsla på sommaren

Sommardäck är testade och tillverkade så att de ska ge säkra och komfortabla köregenskaper på sommaren, när solen skiner eller när det regnar och blåser. Dubbfria vinterdäck däremot presterar bäst på isiga och snöiga vägar.

4. Dubbfria vinterdäck slits fortare på sommaren

Gummiblandningen på dubbfria vinterdäck är mjuk för att ge bra grepp på vintern. På varma och grova asfaltvägar på sommaren slits de betydligt snabbare än sommardäck som har hårdare gummiblandning.

 

Premiumdäck kostar lite mer i inköp men lönar sig i längden.

5) Välj rätt vinterdäck och spara pengar

Det har sagts många gånger men vi skriver det igen: köp kvalitet – det lönar sig i längden. Premiumdäck ger inte bara goda och trygga vägegenskaper, de är också ekonomiska i längden.

Budgetdäck må vara billigare i inköp än de bästa premiumdäcken, men de rullar i många fall betydligt tyngre vilket ger högre bränsleförbrukning. Och livslängden är inte sällan sämre än hos påkostade premiumdäck.

Nokian Tyres gjorde ett överslag på kostnaderna och jämförde två däck från ett vinterdäcktest. Om man tänker sig att premiumdäcket rullar 5.000 mil och jämför det med testets mest tungrullade budgetdäck skulle enbart bränslebesparingen bli 3.500 kronor.

Skillnaden i pris mellan premiumdäck och budgetdäck är som regel inte så väldigt stor, sällan mer än några hundralappar per däck. Och väger man in ökat rullmotstånd och kortare livslängd är det "dyra" premiumdäcket i praktiken bäst för plånboken – samtidigt som man får ökad säkerhet och roligare köregenskaper på köpet.

Köp gärna dina vinterdäck hos din lokala däckhandlare, men var väl förberedd. Läs biltidningarnas däcktester och välj det däck som passar din körning bäst. Gör en prisjämförelse på nätet, till exempel hos någon av de stora handlarna eller prisjämförelsesajter. När du frågar efter pris med montering hos din däckhandlare kan du säga att "På Däckonline.se kan jag få samma däck för 1.500 kronor, kan du matcha det?" Är handlaren ovillig att gå ner i pris är det bara att gå till nästa däckverkstad.

Mäta mönsterdjupet kan man göra med olika verktyg. Längst till vänster en tumstock, mindre bra. I mitten ett skjutmått, exakt men lite klumpigt. Till höger en digital mönsterdjupsmätare för proffsbruk, kostar cirka 300 kronor. Den hittade vi hos Toolstrading.se. En gammal femkrona kan duga, till nöds. Den övre, horisontella delen på femman markerar djupet tre millimeter. Det andra, horisontella strecket på siffran fem finns vid 5,6 millimeter.

6) Slitna vinterdäck är dåliga och osäkra – byt i tid

Bra däck är alltid bra däck, tänker kanske du? Nja, inte riktigt. När bra däck slits försämras de och vissa egenskaper kan bli dramatiskt mycket sämre. Det måste du ha koll på, annars kan det bli farligt! För att ett däck ska få kontakt med underlaget måste vatten eller snöslask transporteras bort, utåt sidorna och rakt bakåt. Det sker genom "kanalerna" i däckmönstret och man behöver inte vara hjärnkirurg för att inse hur slitna däck försämras i vätan.

Om hastigheten ökar – eller mönsterdjupet är lågt – kommer en punkt när däcket tappar kontakten med underlaget. Det kan ske ganska plötsligt och som förare känner man sig fullständigt maktlös. Det enda man kan göra är att hålla ratten rakt och vänta på att hastigheten sjunker och däcken återfår kontakten. De som är religiöst lagda hinner som regel be en bön innan vattenplaningen (eller slaskplaningen) upphör. Ateister brukar bli blixtreligiösa och be en bön de också.

Hur mycket slitna däck försämras när det gäller vatten/slaskplaning beror förstås på slitaget. Minsta tillåtna slitaget på vinterdäck är tre millimeter. Men redan vid fem millimeters spårdjup är förmågan att stå emot slaskplaning märkbart försämrad. Därför rekommenderas däckbyte senast vid fyra millimeters spårdjup. Helst tidigare. Mönsterdjupet kontrollerar du med lämpligt verktyg, som en tumstock eller skjutmått.

När våren kommer finns det en del som väntar med att lägga på sina sommardäck och istället ska "köra slut" på de dubbfria friktionsdäcken – vilket inte alls är bra. Europeiska friktionsdäck har hyggligt bra bromssträcka på våt asfalt men de nordiska friktionsdäcken har mycket längre bromssträcka på vått jämfört med bra sommardäck. Slitna, nordiska friktionsdäck är ännu sämre på vått och då kan det handla om 50–100 procent längre bromssträcka, jämfört med de sommardäck som står hemma i garaget.

Tyvärr har vi ingen "sommardäckslag" ännu som kan förbjuda farliga friktionsdäck, men det borde vi ha. Enda fördelen med vattenplaning är att den är en mycket påtaglig varning om att däcken försämrats. Men när man försöker bromsa på våta sommarvägar med nordiska friktionsdäck får man ingen varning förrän det är för sent och bilen helt enkelt inte går att få stopp på.

Att hålla koll på däcktrycket är ett av de smartaste sätt som du kan spara pengar, som bilägare. För lågt däcktryck ökar rullmotståndet och bilen drar mer bränsle. Dessutom bidrar lågt däcktryck till ett snabbare slitage av däcket.

7) Ha koll på däcktrycket och spara pengar

Att ha rätt däcktryck är viktig, först och främst av säkerhetsskäl. För lågt däcktryck försämrar väghållningen och kan i värsta fall bidra till att man inte klarar av en undanmanöver vid ett olyckstillfälle.

Men rätt däcktryck innebär också att däcken rullar med rätt kompromiss mellan säkerhet, komfort och bränsleåtgång. Inte sällan kör bilister med för lågt däcktryck, vilket leder till att däcken blir mer tungrullade och bilen drar mer bensin. I procent är skillnaden inte så stor, kanske två–fyra procent ökat rullmotstånd, men utslaget på några år blir det många sköna kronor som åker ut genom bilfönstret till ingen nytta.

Största fördelen med rätt däcktryck – förutom säkerheten – är dock att däcken slits jämnt. För lågt däcktryck leder till ökat och ojämnt däckslitage, vilket även det kostar pengar helt i onödan. Man brukar säga att en av de mest lönsamma åtgärder som en bilägare kan göra är att regelbundet kontrollera däcktrycket. Ett par minuter extra vid nästa besök på macken kan tjäna in flera tusenlappar i form av minskat däckslitage och lägre bränsleförbrukning.

Vad är då "rätt däcktryck"? Nästan undantagslöst är det biltillverkarens rekommendationer som man ska gå på. Där finns den bästa kompromissen mellan vägegenskaper, komfort och rullmotstånd. Däcktrycket finns angivet i bilens manual, eller tryckt på något klistermärke placerat på strategiskt ställe (inte sällan på insidan av tanklocket).

Att överdriva däcktrycket för att spara bränsle är en dålig idé. Förbättringen blir bara några enstaka procent, däremot försämras komforten märkbart. Inte ens om man tokhöjer med dubbla trycket blir förbättringen i rullmotstånd speciellt hög. För lågt däcktryck kan däremot göra ganska stor skillnad när det gäller rullmotståndet, dessutom slits däcken mycket fortare med för lågt däcktryck.

Det som är lurigt med däcktryck – och som väldigt många bilförare inte har en aning om – är att temperaturen spelar en stor roll. När däcksidan rör sig under färd skapas värme i gummit vilket värmer upp luften. Varm luft har ett högre tryck än kall luft och den siffra som biltillverkaren angett för däcktrycket är alltid "kall".

Som en enkel minnesregel brukar man säga att tre kilometers körning med bilen ger "arbetstemperatur" på däcken och en ungefärlig tryckökning med 0,3 bar. Om däcken till exempel hade 2,0 bar i däcktryck vid parkeringen och du sedan kör tre kilometer eller mer till bensinmacken för att fylla på luft så har däcktrycket ökat till 2,3 bar. Om dina framdäck ska ha 2,3 bar i däcktryck (kall luft) bör du alltså fylla på till 2,6 bar (2,3 + 0,3). Om det är på vintern och många minusgrader kan man fylla på ytterligare 0,1 bar över rekommenderat tryck.

Tänk på att köpa "färska" däck, tillverkade det här året eller möjligtvis förra året. Det finns en fyrsiffrig kod på däcksidan som visar vecka plus årtal (med två siffror vardera). Det här däcket är alltså tillverkat vecka 46 2009.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!

Missa ingenting! Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Jag väljer dubbdäck till min bil!
63
52