Elektronik utgör allt större del av bilens pris

Vid millennieskiftet stod elektronik för ungefär 18 procent av bilens kostnad. Sedan dess har mängden elektronik mer än fördubblats. Vi har undersökt hur det har påverkat bilpriserna de senaste 20 åren.

Elektronik utgör allt större del av bilens pris

Mängden elektroniska funktioner har ökar drastiskt i bilarna de senaste 20 åren, både när det gäller funktioner för komfort och säkerhet. Exempelvis blev antisladdsystem de facto-standard med 2005 års modeller. Utvecklingen mot ökad elektrifieringen och mer självkörande system ökar ytterligare på mängden elektronik.

 

Under 1980-talet började Bosch utveckla antisladdsystem. I det här testet från 1994 är nästan hela kupén fylld med datorer och elektronik.

1995 var Mercedes S-klass först ut med antisladdsystem (ESP). Efter det berömda misslyckade älgtestet med A-klass 1997 fick även den serien ESP. Modellåret 2005 blev antisladdsystem de facto-standard på den svenska marknaden.

Konsultfirman Deloitte har undersökt hur stor del av bilens nyvärde som utgörs av kostnader för elektronik. 

Vid millennieskiftet utgjorde elektroniken cirka 18 procent av bilens pris. År 2010 var samma siffra 27 procent och idag är kostnaden för elektronik cirka 40 procent av priset. Det är en ökning med 122 procent under 20 år.

Deloitte beräknar att om 10 år så kommer elektronikkostnaden ligga på 45 procent av nybilspriset.

Säkerhetssystemen blir allt fler i bilarna.

Har elektroniken gjort bilarna dyrare?

Den naturliga följdfrågan är om den ökade mängden elektronik har påverkat priserna. För att få svar på det vände vi oss till analysföretaget Jato som är specialiserade på bilbranschen.

Vi bad Jatos analytiker att ta fram snittpriser för nya bilar åren 2000, 2010 och 2020 och sedan kompensera för inflationen.

År 2000 kostade genomsnittsbilen 260.985 kronor. 2010 hade snittpriset ökat till 325.956 kronor. Det är en ökning på 24,9 procent, men tar man hänsyn till inflationen blir ökningen 16,4 procent. 

I april i år är snittpriset 463.368 kronor. Det är en ökning med 42,2 procent jämfört med 2010, men bara en ökning på 9,9 procent om vi hänsyn till inflationen.

Under hela tjugoårsperioden ökade snittpriset med 28 procent medan andelen elektronik ökade med 122 procent.

 
 

Kommentar:

Inte bara elektronik som kostar extra

Det finns fler skäl till prisökningen än bara ökad andel elektronik. Under den här tidsperioden har bilmodet förändrats och suvar har blivit populära. Det har drivit upp snittpriset. På senare tid har laddhybriderna ytterligare drivit upp snittpriserna.

En del av elektroniken som tillkommit ersätter mekanik, till exempel när det gäller pedaler, ratt och handbroms. Det kan ibland innebära en besparing.

Slutsatsen är att snittpriserna inte alls har stigit på samma sätt som andelen elektronik. Långt ifrån. Samtidigt har bilarna blivit bekvämare, men framförallt säkrare och mindre miljöskadliga. Det kan ju vara värt några extra kronor.

MAGNUS FRÖDERBERG
reporter

 
 
 
 
Mer elektronik gör bilarna bättre!
37
40