Staten betalar ut mer i klimatbonus än vad de får in i fordonsskatt från ”malusbilar”. Bonus-malus-systemet är tänkt att vara självfinansierande och därför planeras en höjning av fordonsskatten för att staten inte ska gå back.
Anledningen till förlusten är att försäljningen av bonusberättigade miljöbilar är större än vad staten förutsatt.
Sajten DagensPS har räknat på statens förlust och har kommit fram till staten går back med 674 miljoner på två år.
Expertmyndigheten Konjunkturinstitutet har skrivit till regeringen och föreslagit att bonus/malus-systemet ska skrotas.
– Systemet bör fasas ut, det är inte träffsäkert ur miljösynpunkt, säger Anna Dahlqvist, forskare och miljöekonom på Konjunkturinstitutet.
Hon menar att bonus-malus-systemet inte fungerar som avsett i och med att det går back ekonomiskt, men också att det är det inte är så bra konstruerat.
– Systemet ska minska utsläppen, men kräver en viss mängd bilar med utsläpp för att gå ihop. Staten kanske inte har något emot att systemet går back ekonomiskt, eftersom det finns en miljövinst, men då ska man vara tydlig med det.
Fokuserar på inköp istället för användning
Anna Dahlqvist pekar också på ett annat problem med systemet, att det riktar in sig på inköp istället för användning. De låga driftskostnaderna för elbilar i kombination med bonus kan ge en oönskad stimulans.
– Inget motverkar att man kör mycket. Det finns en rekyleffekt, det vill säga att om det blir billigare så kör man mer. Man måste tänka på att all körning leder till vägslitage och ökad risk för olyckor och trängsel.
Staten behöver finansiera sitt vägnät och en minskad försäljning av drivmedel behöver kompenseras på något sätt. Anna Dahlqvist och hennes kollegor på Konjunkturinstitutet förordar kilometerskatt istället för fordonsskatt och menar att det blir mer träffsäkert.
– Som miljöekonomer vill vi nå så nära problemet som möjligt – och det är mer användandet än inköpet som är problemet.
Höjd fordonsskatt 1 april
Under våren kommer klimatbonusen att höjas med 10.000 kronor till maximalt 70.000 kronor. I kombination med en fortsatt ökad andel bonusbilar innebär det att bonus-malus-systemet kommer att gå back ännu mer.
Lösningen är att höja fordonskatten på nya bilar och samtidigt öka kraven på vilka bilar som ska få bonus.
– Vi kommer få ökade utgifter för bonusen, vilket gör att vi kommer smalna av den och samtidigt höja malusen, säger Lorentz Tovatt (MP), som sitter i riksdagens trafikutskott, till Dagens Industri.
Höjningen av fordonsskatten ska se långsiktigt och stegvis, enligt Lorentz Tovatt.
Här kan du läsa mer om höjningen av bonus och malus som inträder den 1 april i år.
auto motor & sport kommenterar
Det är dags att skrota bonus/malus-systemet och införa kilometerskatt. Det finns två anledningar till att detta måste ske:
1. Om vi fortsätter med bonus-malus kommer vi att få löjligt hög fordonsskatt på bilar som inte är tänkta att köras så mycket, exempelvis sportbilar och andra entusiastbilar.
Anna Dahlqvist på Konjunkturinstitutet har helt rätt i att det är fel i att straffskatta inköpen när det är den skadliga användningen man vill åt.
Det kommer att kännas mer rättvist att betala mer skatt om man kör mer.
2. I dag drar staten in stora summor från drivmedelsskatter, men ägarna av elbilar behöver knappt vara med och betala för vägslitage och trafiksäkerhetsarbete. När intäkterna från drivmedel sjunker måste staten hitta nya vägar att få in pengar.
Jag ser framför mig en kilometerskatt där man årligen betalar för hur lång man kör i en viss sorts bil. Rent konkret så multipliceras antalet kilometrar med en faktor som beror på hur mycket bilen släpper ut.
Det finns inga perfekta system, och jag kan se att kilometerskatt kan leda till ökat mätarfusk och en känsla av ökad övervakning. Men kilometerskatt är ändå bättre än bonus-malus.
Jag vet att Miljöpartiet betraktar bonus/malus-systemet som en stor framgång, och visst har det lett till en tydlig förändring av fordonsflottan. Men nu när omställningen till elektrisk framfart är i full fart är det hög tid att tänka på nästa steg – att tänka på HUR vi kör mer än VAD vi kör.