Sifo: Varannan svensk har lågt förtroende för bilpolitiken

Både bilister och icke-bilister ger tummen ner i en ny Sifo-undersökning.
Annons

Det har stormat en hel del kring bilpolitiken i Sverige de senaste åren. 2019 var bränsleskatten uppe på tavlan efter att literpriset på bensin klättrat över 16 kronor. 600.000 svenskar gick med i Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 och visade sitt missnöje.

Det har även stormat kring bonus/malus-systemet som innebär höjd skatt de första tre åren på förbränningsbilar samtidigt som köpare av elbilar- och laddhybrider får statlig bonus. Nyligen kom expertmyndigheten Konjunkturinstitutet med svidande kritik mot systemet. Det går back ekonomiskt och borde skrotas, enligt KI.

Så vad tycker svenskarna om bilpolitiken som förs egentligen? Det har bilauktionsföretaget Kvdbil gett Kantar Sifo i uppdrag att ta reda på. Totalt intervjuades 1.033 personer i åldern 18–79 år som rekryterades slumpvis över hela landet. Resultatet visar på ett utbrett missnöje, menar Kvdbil.

Endast 15 procent har förtroende för hur politikerna hanterar bilpolitiken. 55 procent svarar att de har ganska litet eller mycket litet förtroende. Resten vet inte.

– Kritiken är svidande och jag tror en viktig orsak är bristen på kontinuitet och förutsägbarhet. Ett bra exempel är bonus/malus-systemet. Den 1 april höjs fordonsskatten på nya bilar för tredje gången sedan införandet 2018. Det är åtminstone en gång för mycket, säger Daniel Odsberg, försäljningschef Kvdbil i ett uttalande.

Förtroende är lägst hos enkätsvararna som äger eller på annat sätt har tillgång till bil, såsom genom privatleasing eller firmabil som används privat. Utav dessa 791 svarare anser 59 procent att de har ganska litet eller mycket litet förtroende.

Men även bland icke-bilisterna som svarat på enkätet är förtroendet ”anmärkningsvärt” lågt enligt Kvdbil. Fyra av tio (40 procent) icke-bilister svarar att deras förtroende är ganska litet eller mycket litet.

– Det finns nog de som har behov av bil men som avstår att skaffa på grund av hur politiken hanteras. De kanske tycker att ett komplext och föränderligt regelverk gör bilvalet svårt, att bensinen blivit för dyr eller att det inte finns någonstans att parkera eller ladda, säger Daniel Odsberg som förklaring till siffrorna.

Majoriteten (44 procent) av de 198 svarande icke-bilisterna svarar dock ”vet ej” på frågan.

Varannan bilägare orolig för nya reformer

Knappt hälften (49 procent) av bilägarna svarar också att de oroar sig för nya politiska reformer. Mest är det tanken på högre skatter på drivmedel (80 procent) och höjd fordonsskatt (77 procent) som oroar. Oron är mindre för att politikerna ska hålla igen på infrastruktursatsningar (31 procent).

– Att det är de ekonomiska effekterna som oroar mest kommer inte som en överraskning. Väldigt många svenskar saknar alternativ till bilen, men samtidigt måste ju ekonomin gå ihop, säger Daniel Odsberg.

Fråga: Vilket förtroende har du för den förda politiken kring bilägandet i Sverige?

  Bilägare (inkl. leasing, bil genom jobbet etc.) Ej tillgång till bil Totalt
Mycket stort förtroende 1 % 1 % 1 %
Ganska stort förtroende 14 % 16 % 14 %
Ganska litet förtroende 35 % 24 % 33 %
Mycket litet förtroende 25 % 16 % 22 %
Vet ej 26 % 44 % 30 %
Mycket + ganska stort förtroende 15 % 17 % 15 %
Ganska + Mycket litet förtroende 59 % 40 % 55 %
Bas 791 198 1 033

 

Fråga: Oroar du dig för nya politiska reformer som påverkar ditt bilägande?

  Bilägare (inkl. leasing, bil genom jobbet etc.)
Ja 49 %
Nej 40 %
Vet ej 11 %
Bas 791

 

Fråga: Vilka politiska reformer oroar du dig mest för?

  Bilägare (inkl. leasing, bil genom jobbet etc.)
Höjd skatt på drivmedel 80 %
Höjd fordonsskatt 77 %
Fler och höjda trängselskatter 36 %
Miljözoner och andra förbud mot biltrafik 42 %
Minskade infrastruktursatsningar 31 %
Annat 3 %
Vet ej 0 %
Bas 384

 

Annons
Annons
Rulla till toppen