Det råder sedan tidigare enighet bland de fyra samarbetspartierna i regeringen om att öka kraven på inblandning av biodrivmedel i diesel och bensin för att minska utsläppen av växthusgaser. Nivåerna regleras idag av den så kallade reduktionsplikten som infördes 2018.
Enligt tidigare uppgifter skulle nya krav införas 30 juni 2021. I september 2020 gick Infrastrukturdepartementet ut med att biodrivmedelhalten då höjs till sex procent för bensinen och 26 procent för dieseln. Nuvarande nivå är 4,2 respektive 21 procent. Exakta direktiv och föreskrifter utlovades till december.
Men infrastrukturminister Anders Ygeman dröjde in i det sista. Till slut, precis innan julledigheten, publicerade regeringen en promemoria om hur reduktionsplikten för drivmedel ska se ut fram till 2030.
På grund av det försenade beskedet har införandet skjutits upp till 1 augusti 2021.
E10 blir då den nya standardkvalitén för 95-oktanig bensin i Sverige istället för nuvarande E5. Bränslet innehåller som namnet antyder upp till 10 volymprocent etanol istället för dagens fem.
”Det bedöms finnas tillräckligt med tid för berörda aktörer att förbereda sig för ändrade reduktionsnivåer för reduktionsplikten på bensin och diesel och ett införande av E10 på marknaden”, skriver regeringen i PM:et.
Enligt det nya beslutet ska reduktionsplikten för bensin nu öka till 7,8 procent och dieseln till 30,5 procent år 2022. Till 2030 ska det sedan ligga på 28 procent för bensin och 66 procent för diesel.
Tills 1 augusti kommer nu 3.000 bensinstationer och 15.000 pumpar i landet behöva byggas om, rapporterar Dagens PS med hänvisning till branschorganisationen Drivkraft Sveriges vd Johan G Andersson.
Dyrare priser att vänta
Det kommer blir dyrare att tanka för både privatpersoner och företag i Sverige när mer biodrivmedel blandas in. Detta beror på att drivmedlen i dagsläget kostar mer att producera.
Exakt hur mycket bensin- och dieselpriserna kommer att påverkas är dock svårt att förutse eftersom det beror på en rad olika faktorer, noterar regeringen i PM:et.
”De närmaste åren uppskattas kostnaden utifrån tillgängliga uppgifter till mellan 8 och 12 öre per liter exklusive mervärdesskatt för varje procentenhet reduktionsnivån ökar”, skriver regeringen i PM:et.
Det innebär att bensinpriset kan komma att öka med upp till 35 öre per liter per år, inkluderande moms. För dieseln bedömer regeringen att det rör sig om 50–75 öre per år.
Fram till 2030 kan priset på bensin ha ökat med upp till 3,60 kronor per liter. Dieselpriset förväntas då ha ökat med upp till 6,75 kronor per liter.
Regeringen är tydlig med att prognoserna exkluderar skattehöjningar och förändringar i oljepriset. Det är därmed möjligt att priserna kan komma att öka ännu mera – eller inte alls.
För bensinbilisten kommer bytet från E5 till E10 även innebära fler tankstopp. Etanol har nämligen ett lägre energiinnehåll än bensin. När halten av det ökar kommer därmed förbrukningen gå upp något.
Företag drabbas hårdast
De höjda priserna kommer enligt regeringens PM drabba företag och industrier hårdast och särskilt de som är beroende av vägtransporter. Det gäller särskilt små företag inom skogs- och jordbruk.
”Reduktionsplikten på diesel påverkar i första ledet åkerinäringen och därigenom även den industri och de näringar som är beroende av vägtransporter. Förslaget bedöms även medföra en kostnadsökning för jord- och skogsbruk samt gruvindustri då reduktionsplikten leder till högre pumppris på diesel. Näringar med hög exportandel, till exempel skogsindustrin som också är den enskilt största transportköparen, är särskilt utsatta då dess internationella konkurrenskraft påverkas av högre transportkostnader”, skriver regeringen i PM:et.
Samtidigt räknar regeringen med att de högre drivmedelspriserna ska leda till att ”användningen allt annat lika kommer att minska, något som dämpar kostnadsökningen.”
Äldre bilar kan få problem
Även om de flesta bensinbilar idag kan drivas med E10 kan vissa äldre modeller få problem om de körs på bränslet i mer än undantagsfall. Det gäller bland annat bilar med tidiga direktinsprutade motorer från 1990-talet och början av 00-talet.
Branschorganisationen Bil Sweden tog därför fram en lista på vilka bilmodeller som klarar av att köras på E10 redan 2011 då E10 först blev tillåtet i Sverige. Den har nu uppdaterats av organisationen inför 1 augusti och du hittar den här:
LÄS MER: Hela listan – bilarna som klarar att köras på E10-bensin
Kör du en bil som inte är med på listan? Då kan du behöva se börja tanka 98 oktan framöver.
”Ett alternativ är att dagens 98-oktaniga bensin utgör ett alternativ för dessa fordon. Det kan även leda till förändringar på depånivå. Beroende på hur marknaden utvecklar sig kan det inte uteslutas att mindre tankstationer som väljer att inte saluföra E10 i sådana fall enbart kommer kunna saluföra en 98-oktanig bensinkvalitet”, skriver regeringen i sin promemorian.
Under en övergångsperiod kommer dock E5 att fortsatt också finnas att köpa på mackarna. Pumparna ska vara märkta med E10 om etanolinnehållet överstiger 5 volymprocent. Är pumpen märkt med E5 ska man alltså kunna lita på det.
Så kommer reduktionsplikten att öka
| Bensin reduktion, procent | Diesel reduktion, procent | |
| 2020 | 4,2 | 21 |
| 2021 | 6 | 26 |
| 2022 | 7,8 | 30,5 |
| 2023 | 10,1 | 35 |
| 2024 | 12,5 | 40 |
| 2025 | 15,5 | 45 |
| 2026 | 19 | 50 |
| 2027 | 22 | 54 |
| 2028 | 24 | 58 |
| 2029 | 26 | 62 |
| 2030 | 28 | 66 |
Källa: Promemoria Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation