Ett nyförsäljningsförbud mot bilar med förbränningsmotorer stundar inom EU. Sedan tidigare vill flera medlemsländer att ett sådant ska gälla från 2030, däribland Sveriges regering, och på sistone har biltillverkare efter biltillverkare gått ut och lovat att gå över till eldrift – i regel till 2030.
De ”gamla” tillverkarnas omställningar blir kostsamma. När den fransk-italiensk-amerikanska storkoncernen Stellantis gick ut med sin nya omställningsplan i slutet av förra veckan uppgick investeringarna i elektrifiering och mjukvara i över 300 miljarder kronor. Volkswagen gick i sin tur ut med en satsning på 750 miljarder i vintras – en summa som förvisso inkluderar andra teknikinvesteringar i exempelvis självkörning.
Enligt uppgifter publicerade av Bloomberg förra veckan väntas EU-kommissionen presentera ett föreslag om korrigerade utsläppsmål för nybilsförsäljningen imorgon, 14 juli. Idag är EU:s mål att sänka koldioxidutsläppen med 37,5 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
Det nya förslaget kommer att innehålla en väsentlig skärpning av det målet, enligt det läckta utkast publikationen tagit del av: År 2030 föreslår Kommissionen nu att utsläppen ska minska med 65 procent jämfört med 2021:s nivåer. 2035 ska sedan utsläppen från nyförsäljningen vara lika med noll – något som skulle innebära ett förbud mot nya bilar med förbränningsmotorer.
Frankrike och Tyskland emot förslaget
EU-förslaget kommer att möta motstånd. Frankrike och Tysklands regeringar har nu båda uttalat sig i frågan, rapporterar Automotive News.
Frankrikes president Emmanuel Macron ska ha mött höga chefer på bland annat Stellantis och Renault under gårdagen för att diskutera övergången till elbilar. Efter mötet ska Macron och den franska regeringen nu vilja tillåta laddhybrider längre än 2035.
Man ska också vilja se en mildring av 2030-målet till en utsläppsminskning på 55 procent jämfört med 2021:s nivåer, enligt en regeringstalesperson.
Bakom sig har man bland annat bilindustrilobbygruppen La Plateforme Automobile (PFA), som menar att ett stopp för förbränningsmotorer 2035 kan innebära att drygt 100.000 jobb försvinner i Frankrike. Idag har bilindustrin drygt 190.000 direktanställda i landet.
Dessutom uppskattar PFA att det kan kräva en investering på 17,5 miljarder euro (cirka 175 miljarder kronor) på batteriteknik, laddstationer och vätgas (med infrastruktur) till mitten av årtiondet.
Även Tysklands transportminister Andreas Scheuer ska ha avrått EU-kommissionen från att sätta för hårda krav.
– Jag tror att alla bil– och lastbilstillverkare är medvetna om att strängare krav stundar. Men de måste vara tekniskt uppnåbara, säger Scheuer till tyska nyhetsbyrån DPA.
Han ska ha tillagt att han stöjder övergången till batterieldrift för passagerarbilar i takt med att förbränningsmotorerna fasas ut. Men för tunga transporter tror Andreas Scheuer på vätgas.
EU-förslaget är ett av 12 lagförslag som EU-kommissionen ska presentera 14 juli, enligt Bloomberg. Tillsammans kallas de ”Fit for 55” eftersom förslagen ska leda till en minskning av alla växthusgasutsläpp inom EU med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. Idag uppgår utsläppen från passagerarbilar till drygt 12 procent i EU.