Det har sålts fler elbilar under 2021 än vad regeringen räknat med – och därför har kassan för utbetalning av klimatbonus sinat. Regeringen vill addera 1,9 miljarder till årets budget så att alla kan få sin klimatbonus utbetald.
Men det gäller att se upp. Trots att bonusen är lovad sex månader efter köp betalas den nödvändigtvis inte ut till den som ägar bilen efter sex månader, utan till den som äger bilen när det väl finns pengar att betala ut.
I 2022 års budget utökas klimatbonusen med 550 miljoner – till totalt 3,51 miljarder. Det kan låta som en stor summa, men regeringen tror inte att det kommer att räcka, och skriver:
”Prognoserna för bonusen är mycket osäkra. Regeringen följer därför utvecklingen noga och kommer att skjuta till mer medel för bonusen om så krävs.”
Det går snabbt att konstatera att pengarna inte kommer att räcka. Under första halvåret 2021 såldes drygt 22.500 elbilar. Om vi (mot förmodan) antar att försäljningen av elbilar inte ökar säljs 45.000 elbilar nästa år. De ska alla få 70.000 kronor, vilket kostar 3,15 miljarder.
Kvar blir 360 miljoner som ska räcka till närmare 140.000 laddhybrider som kan få upp 45.000 kronor vardera … Låt oss säga att dessa laddhybrider får 20.000 kronor i snitt, det blir 2,8 miljarder.
Budgeten är alltså underfinansierad med 2,8 miljarder utifrån 2021 års siffror. Visserligen kanske försäljningen av laddhybrider minska, men då sker det till förmån för elbilar som ska ha ännu högre bonus.
– Pengarna för 2022 kommer att vara slut redan innan utbetalningar av klimatbonus till bilar köpta under andra halvåret 2021 betalats ut, säger Ronny Svensson, tjänstebilsexpert på Ynnor AB som är remissinstans till regeringen.
Pristak för bonusen och höjd malusskatt 2022
I höstbudgeten för 2022 är en höjning av fordonsskatten den 1 juni 2022 inräknad. Det innebär att fler nyköpta bilar behöver betala malusskatt och att skattenivån höjs med 1.730 kronor för de flesta bilar med förbränningsmotor.
Den 1 juni 2022 ska även ett tak för utbetalning av klimatbonus införas. Bilar som kostar mer än 700.000 kronor ska inte få någon klimatbonus. Det spar en del pengar, men innebär också minskade momsintäkter om folk köper billigare bilar i stället.
Det finns ännu inte så många konkreta uppgifter om hur pristaket ska utformas, till exempel om lätta lastbilar, transportbussar som rymmer 9 passagerare och så kallade hantverkarbilar ska undantas.
Ändrad beräkning av förmånsvärde 2022
Dagens beräkning av förmånsvärde för elektrifierade bilar är orättvis. Två elbilar som kostar lika mycket kan ha olika förmånsvärde eftersom de jämförs med olika bilar utan elektrisk framdrift.
Ett förslag från Skatteverket som ger fasta rabatter på förmånsvärdet beroende på teknikslag ligger till grund för att nytt kommande sätt att beräkna förmånsvärde. Alla elbilar kommer att få samma nedsättning, och på motsvarande sätt får alla laddhybrider lika mycket rabatt.
Regeringen beräknar att omställningen kommer kosta endast 10 miljoner, vilket måste tolkas som att det inte blir någon större förändring i förmånsvärdena.
Sänkt klimatbonus 2023 och höjd skatt (igen)
Regeringen räknar med att priset för elbilar sjunker i takt med tiden, och runt 2025-2026 kommer priserna att vara i nivå med motsvarande bilar med förbränningsmotorer. Då räcker lägre diftskostnader för stimulera elbilsköp och klimatbonusen kan fasas ut.
Det första steget i utfasningen kommer den 1 januari 2023. Då sänkts klimatbonusen från 70.000 kronor till 50.000 kronor.
Även om summan per bil sjunker så lär andelen sålda elbilar ändå öka. Bonus/malus-systemet är tänkt att vara självfinansierande – det innebär att skatteintäkterna också måste öka. Förutom att sänka tröskeln för vilka bilar som måste betala skatt och hur mycket som ska betalas, kan man också tänka sig att perioden med hög skatteinbetalning förlängs från tre till fem år.
auto motor & sport kommenterar
De har det stressigt på Rosenbad och i regeringskvarteren. Att vara miljöminister är ingen dans på rosor precis, även om minister Bolund nyligen beskrev den tomma klimatbonuskassan som ”verkligen ett kärt besvär”.
Jag tror inte alls att klimatbonusbristen är så kär som Bolund påskiner. Visst är det positivt att omställningen till elbilar tagit fart, men var ska alla pengar tas ifrån? Det är många miljarder som ska betalas ut i klimatbonus, och hur skulle det se ut om de tog pengarna från vården eller rättsväsendet i dessa tider?
Den fiffiga tanken med bonus/malus-systemet, att de som släpper ut smutsiga avgaser får betala skatt till dem som köper en bil utan utsläpp, håller inte längre. Systemet har kantrat och fått kraftig slagsida.
För att inte detta ska bli för uppenbart har regeringen gjort en viss höjning av fordonsskatten (som dock är en höjning av en höjning av en höjning) och valt att skjuta in passusen:
”Regeringen följer därför utvecklingen noga och kommer att skjuta till mer medel för bonusen om så krävs.”
Det är många miljarder som troligen behöver skjutas till. Även om regeringen kan be Riksbanken att trycka några extra millar, så är det inte så vi brukar lösa våra problem här i landet. Nej, vi höjer skatten som vanligt.
Frågan är om det går att höja fordonsskatten (malus) så att det täcker underskottet?
Det går bara att vrida ur en viss mängd vatten ur en trasa, till slut tar det stopp. Jag tror inte att höjda fordonsskatter på bilar med förbränningsmotor automatiskt leder till elbilsköp. Till en viss gräns, ja, men för många blir i stället alternativet en nyare begagnad bil – det leder inte till minskade utsläpp, bara till minskade intäkter.
Den här typen av konsekvens har vi redan sett sedan förmånsvärdena höjdes i somras. Numer är det sällan lönt att skaffa personalbil med bruttoskatteavdrag. Det blir billigare med en begagnad bil.
Så länge det är dyrare med elbil än motsvarande konventionell bil är det bra med klimatbonus. Tidigare fick miljöbilar rabatt på förmånsvärdet – ett utmärkt sätt att stimulera företagen att handla grönt. Och det är fortfarande företagen som köper in huvuddelen av de större personbilarna.
Visst, visst, men hur ska allt betalas?
Svaret är kilometerskatt. Det är inte en fråga om om, utan om när.