Regeringen föreslår att det nuvarande avdraget för kostnader över 11.000 kronor per år för resor till och från arbetet ska ersättas med en skattereduktion där varken färdmedel eller de faktiska kostnaderna ska ha någon betydelse.
I dagsläget får den som pendlar med privat bil och gör en tidsvinst på två timmar tur och retur göra ett avdrag med 18:50 kronor per mil. För en person som kör 14 mil om dagen 210 dagar om året innebär det en skattelättnad netto på 21.695 kronor vid 50 procent marginalskatt och 13.017 kronor vid 30 procent.
– Det nuvarande reseavdraget är krångligt och omodernt och ger upphov till mycket fel. Tanken med det nya förslaget är att enbart antalet resor behöver deklareras. Det innebär en kraftig förenkling, säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.
Förslaget är att man i stället ska få en schablonmässig skattereduktion med 5 kronor per mil för den del av resan som överstiger 1,5 mil enkel väg i större delen av landet, medan gränsen är 3 mil i ett antal storstadskommuner. Det ska underlätta för dem som bor i områden med sämre kollektivtrafik. Man ska få reduktion upp till 8 mil enkel väg och i underlaget ska även utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter som man betalar ingå.
Det innebär för personen som kör 14 mil om dagen att den får en skattereduktion med 11.550 kronor per år, alltså en förlust jämfört med idag på 10.145 kronor för den med 50 procent marginalskatt och 1.467 kronor för den med 30 procent.
Trängselskatt kommer dessutom inte att ingå i underlaget. Därmed försvinner möjligheten att göra avdrag för den kostnaden. För personer som bor i Stockholmsområdet och bilpendlar in till city med rätt att göra avdrag för resorna, kan det därför bli en ekonomisk käftsmäll med en kostnadsökning på flera tusenlappar i månaden totalt sett.
– Syftet med förslaget är att skattelättnaden på ett bättre sätt ska gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, och samtidigt vara enklare än nuvarande system att tillämpa, administrera och kontrollera, säger biträdande finansminister Åsa Lindhagen.
Moderaterna är kritiska till förslaget.
– Det är ett ytterligare dråpslag mot de som är beroende av att köra bil. Vi är emot förslaget, det slår väldigt hårt för de som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet och klara vardagen. Det följer den logik som Miljöpartiet fått med sig Socialdemokraterna och Centerpartiet på. Det gäller både bonus-malus, bränsleskatterna och reseavdraget, säger Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson för Moderaterna, till Dagens PS.
Förslaget är nu ute på remiss. Om det blir godkänt föreslås lagändringarna träda i kraft 1 januari 2021.
Fakta: Avdrag för resor till och från jobbet
Med dagens system får man göra avdrag i deklarationen för den del av kostnaden som överstiger 11.000 kronor per år för resor till och från arbetet.
För att få göra avdrag för resor med bil måste avståndet mellan bostaden och arbetet vara minst fem kilometer och man måste dessutom ha gjort en tidsvinst på minst två timmar per dag tur och retur jämfört med om man åkt kollektivt.
Om man kört egen bil beräknas utgifterna till 18,50 kronor per mil, med förmånsbil till 6,50 per mil för dieselbilar och 9,50 för annat drivmedel.
I det föreslagna, nya systemet gäller i stället en skattereduktion med fem kronor per mil för den del av resan som överstiger 1,5 mil enkel väg, utom i ett antal storstadskommuner där gränsen går vid 3 mil, och upp till 8 mil. Reduktionen är en fast schablon oavsett färdmedel eller dina faktiska kostnader. För att ha rätt till reduktion krävs att man har minst 30 resdagar per år och man kan få reduktion för som mest 210 dagar.
Ett slag mot privatbilismen
Det här är ett riktigt bilfientligt förslag som faktiskt riskerar att bromsa omställningen till elektriskt, men låt mig börja med en grej jag faktiskt tycker är bra: Eftersom det är en skattereduktion i stället för ett avdrag blir plånbokseffekten samma oavsett hur mycket man tjänar. Enkelt och rättvist. Så mycket indoktrinerad sosse är jag trots allt.
Men sen ser jag mest rött. Att det skulle handla om miljön köper jag inte för en sekund. Det här är i huvudsak ett uttryck för Miljöpartiets bilfientliga attityd. För vem tror att man kommer att backa på detta när majoriteten av persontransporter med bil sker elektriskt i framtiden? Nej, just det. Bilfientligt är ordet.
Alla med koll på verkligheten vet att vi håller på att ställa om transportsektorn till elektrifierat. Försäljningen av laddbara personbilar ökar dramatiskt i Sverige, i oktober låg andelen på 50,9 procent, jämfört med 36,2 procent samma månad förra året.
I dagsläget är det en genialisk idé för långpendlande privatbilister som har rätt till avdrag att köra elektriskt. Milkostnaden är låg medan man får dra av hela 18:50 kronor per mil. Det hjälper till att finansiera investeringen i en elbil eller kompetent laddhybrid och skyndar därmed på omställningen. I det föreslagna, nya systemet minskar moroten, man får mindre hjälp till bilkostnaderna. Det tror jag riskerar att bromsa omställningen till elektrifierat och lär leda till mindre bilism generellt och färre pendlare.
Andra negativa konsekvenser är dels att det framför allt drabbar privatbilister, dels att det blir svårare för folk att kunna bosätta sig på landet.
För privatbilister minskar subventionen för arbetsresor rejält. Det nya förslaget slår naturligtvis även mot förmånsförare, men inte lika hårt i kronor räknat. Den som har långt till jobbet blir därför en riktig förlorare som kommer att få välja mellan mindre pengar i plånboken eller ett svårare, mer tidskrävande livspussel.
Det kommer också att bli dyrare, för vissa omöjligt, att bosätta sig på landet där man i hög grad är beroende av bil, både för livet och för att ta sig till jobbet. Alla vill inte bo i städer där gröna ytor försvinner till förmån för förtätning och där bostadspriserna ibland är orimligt höga. Man kanske vill ha närhet till skog och få en annan livskvalitet.
Att på det här sättet tvinga in människor till städer och kollektivtrafik tycker jag är en obehaglig utveckling som minskar vår frihet.
Den elektrifierade bilen har ett större existensberättigande som frihetsmaskin nu och i framtiden än någonsin tidigare. Det ska vi uppmuntra, inte motarbeta.