När 90-talet var ungt förändrades Volvo. Det var dags för nya motorer, placerade på tvären. Den största revolutionen blev ändå att kraften nu, även på märkets stora personbilsmodell, gick till framhjulen.
Få bilar låter lika härligt som Volvo 850 under fullgasacceleration. Det råmande ljudet i den raka femcylindriga maskinen är fyllt med karaktär. Argt, sportigt och rått.
Just det kanske inte var första prioritet när projekt Galaxy genomfördes 1978–1981. Japp, så tidigt såddes det första fröet till 850.
Galaxy resulterade nämligen i prototypen G4, en framhjulsdriven bil med tvärställd fyrcylindrig motor. G4 gav i slutändan projekten G1, som blev 440/460/480 och G2 som vi andra känner som 850.
Därpå följde en rad olika protoyper gjorda av två olika formgivare, Jan Wilsgaard och Håkan Malmgren. Det blev en dragkamp mellan de två som drav fram utvecklingen.
Länge jobbade formgivarna med halvkombi som komplement till den givna sedanmodellen. Först i januari 1985 bestämde sig Volvos ledning att det skulle bli en sedan följd av en kombi.
Samtidigt hade motorutvecklarna i Skövde jobbat på sitt håll. Redan 1984 var den första femcylindriga prototypmotorn X-100 klar.
Under 1986 gavs Håkan Malmgren ansvar för att slutställa den exteriöra designen. Arbetet tog cirka ett år och inkluderade hans bror Rolf Malmgren som kom upp med idén till de karaktäristiska stående baklamporna på kombiversionen.
Vi har glömt att nämna vem som utsågs till chef för hela G2-projektet. Högst upp i ledningen satt Peter Augustsson, mannen som senare blev chef för Saab Automobile. Han var en av alla kostymklädda herrar som applåderade när det allra första exemplaret av 850 rullade ut från fabriken i Gent 11 april 1991.
Volvo 850 GLT – succé från starten 1991
Volvos nya mellanklassare lanserades på marknaden som 850 GLT i juni samma år och modellen kom att byggas på tre ställen: Gent, Torslanda och Halifax i Kanada.
Ungefär samtidigt avslutade Jan Wilsgaard sin långa och förtjänstfulla anställning som designchef. Peter Horbury efterträdde.
Den femcylindriga motorn på 2,5 liter hade dubbla kamaxlar och fyra ventiler per cylinder. Den levererade 170 hästar. Bilen var snabb också, toppade över 200 km/h. Och den drev på framhjulen. Det var mycket nyheter på en gång för kunderna.
Under 1992 breddades utbudet med 850 GLE. Samma motor men två ventiler per cylinder och 140 hästkrafter. Bilarna var alltjämt dyra, Volvo behöll sitt system från de senaste lanseringarna – de folkliga versionerna och kombin fick vänta något år.
I februari 1993 hölls äntligen provkörning av kombiversionen för pressen.
Här bjöds inte bara utökad lastförmåga. Här fanns alla säkerhetssystem från sedanversionen plus ett mycket innovativt baksäte. Man hade lyckats integrera alla tre säkerhetsbälten i ryggstödet vilket gav bästa tänkbara bältesergonomi.
Speciellt mittplatsen hade tidigare haft dåliga fästlösningar i taket eller liknande. Högst upp på ryggstödet satt också en rulle med skyddsnät för bagage. Ryggstödet var dessutom fällbart och delbart.
850 Turbo bjöd på nytt utseende och mer kraft
Efter sommaren, som årsmodell 1994, kom 850 Turbo som med 225 hästar blev Volvos dittills starkaste och snabbaste modell. Värstingens rundare stötfångare och smalare strålkastare blev inte modellunika länge. Snart såg GLT och GLE i princip likadan ut. Lågprisversionen GL anslöt till familjen, men fick behålla de gamla stötfångarna med små veck på sidorna som förde tankarna till 740/760.
Volvo började bli en tillverkare av prestandabilar och motorsport blev åter viktigt. När BTCC drog igång racingsäsongen 1994 trodde publiken inte sina ögon. I startfältet syntes en 850 i kombiutförande!
850 Bi-fuel borde kanske kallas ”T-Grön”?
Innan 850 gjordes om till S70 och V70 1997 hann Volvo introducera en lång rad versioner
– Svagare modell med 2,0-liters cylindervolym, 850 2,0
– Diesel kallas 850 TDI med 144-hästars motor från Audi
– Spetsad sportversion av 850 Turbo. Först T-5R, i folkmun kallad ”T-Gul” och sedan 850R kallad ”T-Röd”.
– Fyrhjulsdriven variant, 850 AWD.
– Miljöbil med bensin- och gasdrift, 850 Bi-fuel
Volvo 850 laddhybid står sig än idag
Vissa spännande 850-modeller såg tyvärr aldrig offentlighetens ljus. Volvo utvecklade bland annat en laddhybrid 1995, Volvo 850 Electric Hybrid Concept HEV 98. Den visas nu upp på Volvo Museum.
Denna konceptbil var en rullande experimentverkstad. Laddhybridteknik gav förbluffande låg bensinförbrukning. ”Siffrorna ter sig moderna även efter närmare 30 år i arkivgömmorna”, säger Per-Ivar Sellergren som var ansvarig för projektet.
Volvo 850 Cabriolet och Limousine – med hjälp av Nilssons i Laholm
Yngve Nilssons Karosseri AB i Laholm har under flera decennier hjälpt Volvo och deras kunder att tillverka specialmodeller i låg volym. I dag heter företaget Nilsson Special Vehicles och gör främst ambulanser, begravningsbilar och limousiner av Volvo-bilar.
Vårvintern 1993 föreslog Laholmsföretaget att Volvo skulle låta dem bygga en cabrioletversion av 850. Volvo gillade visserligen konceptet, men hade redan egna planer på att bygga en cabrioletversion i sin egen fabrik i Uddevalla. Ett projekt som resulterade i Volvo C70 1997.
Det togs också fram en 850 Limousine i Laholm.