PROV: Porsche 911 Turbo S Cabriolet – förtjusande berusande

Premium Nya 911 Turbo S Cabriolet är fruktansvärt snabb – men är den Porsches bästa cabrioletalternativ och gillar vi den mer än den täckta versionen?

PROV: Porsche 911 Turbo S Cabriolet – förtjusande berusande
En cabriolet med 650 hästkrafter. Det gäller att njuta snabbt.

VAD ÄR NYTT? Det syns på bilderna. Det är en Porsche 911 Turbo S men taket går att fälla. Det kan göras i farter upp till 50 km/h och det tar tolv sekunder. För att få upp taket igen gäller samma siffror. Vindavvisaren behöver två sekunder på sig.

Bilen har 650 hästkrafter och 800 newtonmeter precis som den vanliga Turbo S. 0 till 100 km/h gör den på 2,8 sekunder. 0,1 sekunder långsammare än turbo S med fast tak. Cabrioleten kostar 150 000 kronor mer och startpriset landar på 2 525 000 kronor. Skapligt.

Jämfört med förra generationen Turbo S är det 70 hästar och 50 Nm extra.

HUR ÄR DEN ATT KÖRA? Sommaren börjar ta slut och det märks. När jag tar mig ner i förarstolen är det en bit under 15 grader och noll sol. Det känns ruggigt, kanske mest för att sommaren har varit väldigt varm. Men jag fäller ner taket, tackar gud för stols- och rattvärmen och startar boxersexan. 

När man gasar på ordentligt för första gången är det turbolagget man blir uppmärksammad på. Motorn måste ta sig upp emot 3 000 r/min innan det händer något ordentligt.

Det är så tydligt att det måste vara medvetet. Tyskarna vill givetvis distansera Turbo S från de vanliga 911:orna nu när även de har fått turbo. Fördröjningen påverkar körningen ganska radikalt, förutom att man vid aktiv körning tvingas ha rätt växel för att det ska gå fort blir körningen i lugnare tempo besvärligare.

Det är en väldigt inbjudande interiör. Den stora centrerade analoga varvräknaren är riktigt snygg. Ratten är lagom liten och känns rätt i händerna. Den täcker dock skärmarna på var sin sida av varvräknaren.

Detta känns mycket omodernt när man gjort sina senaste 50 mil i olika elbilar. Det är på gott och ont. Jakten på rätt växel ger en extra dimension vid inspirerad körning och Porsches dubbelkopplingslådor som finns i 911:an är en fröjd att få klicka sig igenom när körläget Sport+ är valt.

Men kör man som en vanlig pendlare råkar man ofta lägga sig under hastighetsbegränsningen då det inte är helt enkelt att få till små fartökningar. Att det är lätt att hamna under skyltad hastighet beror dock minst lika mycket på den hårda fjädringen som gör att de flesta vägar uppfattas som ojämna.

Turbo S cabriolet är inte den GT-vagn man först tror att den ska vara med tanke på alla lyxiga funktioner.  Den har för tusan sätesventilation. De hårda och lite smala stolarna påverkar också komforten negativt. Trist, det finns ingen anledning att det ska behöva vara så pass fast stoppning. Tyskarna kanske tänker att det ska kännas sportigt?

Vissa punkter är dock helt rätt. Sittpositionen är typisk Porsche, alltså lysande. Har man alla rutor och vindavisaren uppe är det dragfritt i kupén även i motorvägsfart.

Har man däremot suffletten nerfälld innebär det att man kan höra mer motorljud och det låter som det brukar i prestandabilar nu förtiden. Alla turboaggregat och partikelfilter gör att ljudet inte är speciellt fett. Detta trots sportavgassystem för 32 200 kronor. Det hörs dock tydligt att motorn är kompetent. Och jösses vad den kan jobba. 0 till 200 km/h på 9,3 sekunder med taket nere ger en fullkomligt fenomenal känsla. 

Sport Responsknappen som man finner i mitten av körlägesväljaren används flitigt. En knapptryckning och bilen anpassar sig för bästa möjliga acceleration. Det bär iväg så snabbt att hjärnan knappt hinner med. Har man tidigare bara kört bilar med modesta fartresurser, typ en 911 Carrera, krävs det tillvänjning.

Första gången man låter bilen göra sin grej blir man förvånad. Vad i helskotta, har jag kommit ända hit? Sedan beundrar man den beroendeframkallande accelerationen. Som sagt, den där snabbknappen används regelbundet. Man vill inte sluta gasa.

Porschesköldarna på nackstöden är en vacker detalj. Kostar endast 2 400 kronor. Som standard pryds de av en "Turbo S"-logotyp.

Rakt fram går den som tåget under nästan vilka förhållanden som helst tack vare snyggt kalibrerad fyrhjulsdrift. Bilens sätt att skjuta iväg tar mängder av uppmärksamhet och det är inte svårt att glömma att även chassit är välgjort. Stabil och kontrollerad med fin kommunikation till föraren och vridstyvheten är mycket hög. Motorn, chassit och den exakta och lagom snabba styrningen innebär att du kan hålla extremt hög även när vägen inte är rak. 

BORDE JAG KÖPA EN? Prestandan är makalös och det är en på många sätt fullkomligt underbar bil, men man kan fråga sig hur bra den gör sig som cabriolet?

Hur många cabrioletköpare är ute efter hjärnsmältande prestanda? Det blir inte mycket tid över till att njuta av den friska luften, och de slingriga landsvägarna tar slut snabbare än tänkt. Samtidigt är den mer njutbar med taket nere i lägre hastigheter än den täckta versionen. Eventuella raksträckor har man passerat innan man ens kommit ut ur kurvorna.

En Porsche Boxster GTS med den sexcylindriga sugboxersexan är en klart bättre cabriolet, men den där fördömda accelerationen lockar något ofantligt. Och tänk dig en solig vinterdag med taket nere och snöröken bolmande i ryggen. Vilken njutning!