Prov: Bentley Bentayga förgyller den grå vardagen

Premium Hur mycket roligare blir vardagen om bilbudgeten är obegränsad? Vi valde en färgstark lyxbil med enorma utrymmen, fantastisk komfort och ett sjujäkla tryck i motorn – och ställde den mot redaktörens grå tjänstebil av dussinmodell.

Prov: Bentley Bentayga förgyller den grå vardagen
Med 2 222 mm mellan backspeglarna är det inte lätt att komma in i ett vanligt garage och ut ur bilen.

När jag köpte min bil ville jag ha en kärra som absolut inte sticker ut. Inte för att jag hukar under jante utan för att jag ofta har bilen fullastad med dyr foto-utrustning. Tanken är att vara en fisk i det stora stimmet.

Men jantelagen påverkar många, berättar Bentley-handlaren på Östermalm. "Kan jag verkligen synas i den här bilen?", är en vanlig fråga som han får. Därför säljs Bentayga mest i diskreta färger här i Sverige. Det är en bil man köper för att belöna sig själv och därför blir listan över extrautrustning oftast lång. Den här bilen har lullull för nästan en miljon kronor, bland annat en steroanläggning från Naim för 90 lakan.

Stereon ger ett glasklart ljud med härlig rymd och bra tryck i basen. Helt klart värt pengarna, men jag hade skippat kolfiberinläggen för 40 000 och 22-tumsfälgarna för 150 000. Det räcker med 21 tum. Jag är också lite tveksam till om kolfiberbromsarna för ytterligare 150 000 är nödvändiga. Standardskivorna i stål är 40 cm i diameter och ska nog få stopp på bilens 2,5 ton.

I andra länder där jantelagen inte råder köper kunderna oftast den billigaste modellen i en skrikig färg utan att lägga en rubel på extrautrustning.

Det blir snabbt klart vilken bil som klarar Stockholms gropiga gator och vägar bäst.

LYXIGARE ATT ÅKA I. Den som har råd med en Bentayga behöver kanske inte jobba, men jag måste till redaktionen och köra barn till skolan på vägen. Det innebär cirka 15 kilometer på lappade gator i Stockholms västra förorter, bilköer och att jag måste passera flera skumpiga vägbyggen. I den här bilen innebär det 45 minuter av ren njutning.

Min egen Volkswagen Passat GTE har akustikrutor och är rätt tyst, men det skramlar lite när hjulen åker ner i potthål och över skarvar. I Bentleyn är det knäpptyst och bilen går mycket mjukt över alla ojämnheter utan att det blir för gungigt. Kungligt!

"Vilken skön bil", hörs det från barnen i baksätet.

I den här bilen finns ett konventionellt baksäte med tre sittplatser. Sätet är tvådelat och varje del kan skjutas framåt och bakåt. Det bakre läget ger verkligen limousineutrymme för benen. Ryggstöden går att vinkla bakåt om man vill luta sig bekvämt, eller framåt om man vill optimera lastutrymmet.

Jag är lite besviken över att alla sätesfunktionerna bak är mekaniska och inte elektriskt styrda. Det känns lite simpelt. Det går också att beställa två bakre fåtöljer. Då blir Bentaygan en högbyggd limousine med utmärkt framkomlighet.

Dags att åka till skolan. Tredjegluttaren Wille kan sträcka på benen, men har lite svårt att se ut. Han ger Bentaygabaksätet 9,5 av 10 i betyg.

På en 70-sträcka som är nästan fri från trafik trycker jag plattan i mattan. 550 hästar och 770 newtonmeter ger ett massivt tryck i ryggen.

"Wow, va kul" säger passageraren som sedan stolt kliver ut ur bilen utanför skolan. 

ROLIGARE ATT KÖRA. Att hämta och lämna testbilar  är en vanlig arbetsuppgift som motorjournalist. Jag kör E18 ut mot Kallhäll och tar upp min kollega Elias Medelberg. Vid 110 km/h är vindbruset noll och motorn hörs bara vid full acceleration. Så ska det vara i en riktig lyxbil. Men från 285/40-däcken låter det rejält i motorvägsfart. Det förtar lite av den exklusiva upplevelsen.

Vi kör till Volkswagen i Södertälje för att hämta en kusin till Bentayga – Audi Q7 laddhybrid. Det är intressant att jämföra de två – en premiumsuv mot en lyxsuv. Luftfjädringen i Q7 är riktigt bekväm (välj inte sportchassi) och nästan lika sofistikerad som i Bentleyn. Vindljudet är högre, men inte störande.

Även en Bentley måste besöka verkstaden ibland. Vår blåa bulliga Bentayga ville ha lite mer olja eftersom motorn inte är ordentligt inkörd än. Bäst att göra det innan chefredaktör Alrik och krönikör Peder ska skrynkla asfalten på gokartbanan med bilen.

u Vardagen som motorjournalist innebär mycket bilkörning. Mellan en hämtning av en Audi Q7 i Södertälje och en Ford Explorer i Kista blir det en burgare. Med gott om plats, sköna säten och en utmärkt stereo-anläggning blir lunchpausen extra njutbar.

Vän av ordning invänder kanske att Audin har klenare motor, men Bentleyn kommer snart med samma hybriddrivlina och i S-utförande är Audin snabbare än Bentayga V8. Men då får man stå ut med dieselknatter.

Audi Q7 är ingen liten bil, men i jämförelse med Bentayga känns det så. Det är också skillnad på hur man sitter i bilarna. I den blå britten hamnar man betydligt högre. Det ger god överblick, men gör en också lite avskärmad från trafiken.

Vi kör vidare till Sundbyberg där webbredaktör Patrik Lundin bor. Han är naturligtvis nyfiken på den blå bamsen och får köra den ut till Upplands Motor i Akalla. Jag passar på att ta plats i det rymliga baksätet och ber Patrik att köra lugnt och bekvämt, för det kan man verkligen göra i den här bilen. Men Patrik kan inte låta bli att trycka plattan i mattan. Helskotta vad det trycker på! 

Patrik hämtar ut en Ford Explorer laddhybrid, som också är en mycket stor suv. "Inredningen känns rätt fattig jämfört med Bentleyns", säger Patrik.

Under insynsskyddet rymmer Bentayga en liter mer än Passat. Luftfjädringen gör att Bentlyn kan sänkas för att underlätta ilastning.

Nästa stopp blir Autoropas verkstad på Lidingö för en påfyllning av olja och uppdatering av mjukvaran. Här känner sig "min" Bentayga hemma – i den ljusa verkstaden finns två andra Bentaygor och en ny Flying Spur. Ni vet: lika barn leka bäst. Utanför står en Continental GT och väntar på att få lite kärlek från mekanikerna.

PRAKTISK ATT LEVA MED. Arbetsdagen lider mot sitt slut och även en motorjournalist måste äta. Jag kör till Coop för att handla mat. Bentleyn har naturligtvis gott om plats i bagageutrymmet, men det är inte så gigantiskt som i många andra stora suvar. Under insynsskyddet rymmer den bara en liter mer än min Passat.

Det finns fler likheter mellan bilarna, trots det avlägsna släktskapet. Flera av systemen är liknande (antagligen från Bosch). De har samma system för att parkera, öppna bakluckan med foten och för att ha koll på den döda vinkeln. Till och med knapparna i dörrarna och i taket ser nästan likadana ut. Bara lite extra krom. Är det inte lite sniket? Men det är väl inte för de tekniska finesserna som man köper en Bentley?

Det enda system i Bentaygan som jag saknar i Passaten är nattkameran som kan läsa av värmen från djur och människor. Jag hade inte heller sagt nej till ljudanläggningen – Passatens Cantonanläggning kommer inte i närheten.

Är den värd ett sex gånger högre inköpspris än min Passat?

Min särbo behöver hjälp att köra lite gamla möbler till tippen. Det är bara att fälla baksätet i Bentleyn och lasta in. Lasttröskeln är hög, men plan. Vill man sänka den är det bara att trycka på en knapp i bagageutrymmet så sänker sig bilen långsamt och värdigt.

SLUTSATS. Bentley Bentayga förgyller verkligen vardagen. Den är skönare att åka i och roligare att köra än det mesta på marknaden. Dessutom funkar bilen i vardagen, även om det kan bli trångt på en del parkeringsplatser.

Är Bentleyn värd ett sex gånger högre inköpspris och en 60 gånger högre skatt än min Passat?

Ja, faktiskt. När man ser till vad man får tycker jag det. Men tyvärr är min budget inte obegränsad och jag får återgå till mitt grå medelsvenssonliv.