VAD ÄR NYTT? Både allt och inget. Allt såtillvida att det är första gången som Tiguan säljs som laddhybrid. Men inget nytt i den bemärkelsen att drivlina och batteri är hämtat direkt från nya Golf GTE.
Det betyder ett batteripaket med en kapacitet på 13 kWh och en systemeffekt på 245 hästar och 400 Nm. Hur den passar bilen återkommer jag till alldeles strax.
Vad som inte följer med är GTE-namnet, Tiguan kallas istället för eHybrid. Introduktionen av eHybrid görs i samband med hela Tiguanflottans mitt i livet-ansiktslyft. Rent kosmetiskt är det som utmärker sig mest de nya LED-inläggen i strålkastarna och baklyktorna som fått en förändrad profil. Det är via dessa man lättast kommer att kunna avslöja en faceliftad Tiguan från en ”gammal”. Infotainmaintsystemet uppdateras till MIB3-nivå vilket möjliggör flera onlinetjänster.
Beroende på utrustningsnivå innebär MIB3-systemet en förbättrad röststyrning. Speciellt precis är den dock inte, och det är smidigare att helt enkelt låta bli röststyrningen. Mer glädjande är att Apple CarPlay och Android Auto nu fungerar trådlöst. Volkswagens Travel Assistsystem med bland annat skyltavläsning, autobroms och filhållningsassistans finns nu tillgängligt i Tiguan för första gången.
HUR ÄR DEN ATT KÖRA? Tiguan har den goda åkkomforten som sin specialitet, och på den fronten är det intet nytt. Det är en för klassen riktigt trevlig bil att både köra och åka med i och det är (lyckligtvis) inget som denna facelift har fördärvat. Styrningen är lätt och avspänd utan att för den skull vara avdomnad.
Om något har faktiskt komforten höjts ytterligare av att Tiguan blivit laddhybrid. Elmotorn skjuter på ordentligt från botten och vid körning i hybridläge sker växlingen mellan el- och förbränningsmotordrift mycket smidigt och faktiskt knappt märkbart.
Något annat som är bra är körningen på enbart el, som förutom klen regenerering inte lämnar mycket övrigt att önska.
Elmotorn ger 110 hk och det är fullt tillräckligt för att släpa runt på en Tiguan. Inte bara tillräckligt. Den känns till och med riktigt pigg på el, vilket långt ifrån alla laddhybrider gör. Ännu piggare blir körupplevelsen när man trycker in GTE-knappen. Den gör att både elmotor och förbränningsmotor är påkopplade och 245 hästar och 400 Nm finns till förarens förfogande.
Och det är klart att bilen är ganska kvick i detta tillstånd, men det blir lite för mycket för framhjulen att mäkta med och det är väldigt lätt att spinna bort kraften. Detta speciellt om asfalten är det minsta fuktig.
Bilen tillåter något oväntat ganska mycket hjulspinn innan systemen går in och stryper effekten. Sedan lider bilen av en del kraftreaktioner i styrningen vid rejält gaspådrag.
Hade Tiguan varit fyrhjulsdriven hade många av de ovan nämnda problemen förmodligen inte existerat. Men en klen global efterfrågan gör att Volkswagen låter bli att utveckla fyrhjulsdrift för Tiguan. Något som är mycket trist för oss nordbor.
Räckvidden på el då, undrar du? I 15-gradig värme på tyska landsvägar i hastigheter mellan 30 och 100 km/h kom jag 40,4 kilometer innan bensinknotan hoppade igång. Varken speciell bra eller dåligt, ungefär som förväntat.
NÖRDFAKTA. Den sexväxlade DSG-lådan i eHybrid är samma låda som det sjuväxlade ditot. Här har dock den sjunde kuggen fått stryka på foten till förmån för elmotorn som byggts in i växellådan.
BORDE JAG KÖPA EN? I skrivande stund är det lite svårt att ta ställning till det. Volkswagen har nämligen inte tillkännagett några priser för Tiguan eHybrid och det är därför inte helt lätt att jämföra den med någon av konkurrenterna.
Men Tiguan eHybrid är en mycket komfortabel, tyst, rymlig, och bitvis riktigt rolig bil. Är det något du premierar bör du seriöst överväga den. Förutsatt att du inte behöver fyrhjulsdrift. Blir förmånsvärdet tillräckligt lågt borde den också kunna vara med och brottas med Volvo om förmånsbilisterna.
