Fredagen den 2 oktober 2020. Klockan är 16.32, en ny epok tar sin början. Kanske inte helt ny, men det var 2013 vi senast fick se namntillägget Black Series på någon produkt från Mercedes-AMG. Black Series alltså, eller som man annars kan uttrycka det: extra allt. Enligt detta motto har utvecklarna återigen jobbat övertid och kramat det sista ur den aktuella GT-generationen som vi hade den stora äran att få köra som en av de första tidningarna i världen.
Den ser extrem ut. På riktigt alltså. Fruktansvärt bred och med en nästan grotesk aerodynamikskrud. Det känns nästan som om man enbart hade skruvat dit två registreringsplåtar på en GT3-tävlingsbil och sedan gått hem för dagen. Helt fel skulle man inte ha då, eftersom Black Series lånar en hel del hos sina framgångsrika proffsbröder.
Nog med uppvärmning och försnack, vi har nämligen bara en ynka timme på oss att både sätta varvtiden och genomföra fotograferingen. Medan vi skyndar för att installera alla mättekniska apparater kör vi simultant en snabbspolad teknikgenomgång.
Effekt? Hela 730 pållar. Därmed bär aktuella Black Series tillverkarens hittills starkaste V8 för serieproducerade bilar och klår de gamla toppmodellerna GT R och GT R Pro med sanslösa 145 hk!
Vidareutvecklingen av motorn är så pass omfattande att bilens fyraliters V8 med dubbelturbo numera lystrar till internbeteckningen M178 LS2. Vi pratar ett massivt effekttillskott, bättre respons och en framträdande varvglädje och just därför har man valt att satsa på en så kallad platt vevaxel.
Medan vi fäster GPS-antennen på kolfibertaket med hjälp av dubbelhäftande tejp drar AMG-folket bilens frontsplitter till Racepositionen. Idén med utdragbara splitters är inte helt ny men ytterst effektiv. Samma lösning har vi redan sett på BMW M3 E30 Sport Evolution, M4 F82 GTS samt M3 E36 GT. AMG-konceptet är däremot ställbart i två steg (Street och Race).
Jämfört med de vanliga GT-varianterna har Black Series ett mycket större luftintag fram som härstammar direkt från GT3-versionen. Med sina flics på frontkjolen, air curtains, motorhuv i kolfiber med stora luftutsläpp, louvers i kolfiberframskärmarna och det nästan plana golvet med fenor för bättre stabilitet behöver nya GT Black Series knappast några sponsordekaler eller ens ett startnummer för att påminna om sina motorsportsyskon.
Den manuellt ställbara bakvingen har aeroprofiler i två plan. För vår snabba utflykt på Hockenheim ställs den övre profilen plant medan den undre ställs så brant som det bara är möjligt. I den övre profilen sitter dessutom en aktiv flap som styrs elektroniskt beroende på vald körinställning samt situation och som kan justeras i upp till 20 grader. I Raceläget är denna flap konstant utfälld mellan 20 och 250 km/h för att generera ytterligare marktryck.
Full koncentration nu. ESP off, Raceläget aktivt, de adaptiva dämparna i Sport Plus och antispinnsystemet på steg sju av nio. Black Series tar ett djupt andetag i Sydkurvan och blåser i helvetesfart över start/målrakan. Den ljusa, raspiga tonen som vinkelåttan producerar under fullast påminner starkt om det två liter stora V4-kraftpaketet som sitter i Le Mans-hjälten Porsche 919 Hybrid.
Toppfarten på rakan uppmäts till hårresande 230 km/h.
Det kan vi med gott samvete kalla för sportbilarnas Champions Leaguenivå och jämföra med andra, riktigt stora sportbilshjältar: Ferrari 488 Pista (235 km/h), McLaren 720S (231 km/h) och Manthey-Porsche 911 GT2 RS MR (231 km/h).
Inbromsning, sjätte, femte, fjärde växeln. Med en hastighet på 147 km/h vid apex klipper Black Series Nordkurvan på volley och med full kraft. Styrkänslan präglas av ultrahög precision som kombineras med en fenomenal stabilitet. I vanlig ordning jobbar den hydrauliska styrningen exakt och transparent utan att vara för spetsig.
Det massiva mekaniska och aerodynamiska greppet på 1,45 G i Nordkurvan markerar startskottet till kurvjakten. Black Series klämmer till med en toppnotering där konkurrenterna börja blekna i jämförelse. Mot Mercans mäktiga 147 km/h har varken 488 Pista (133 km/h), 720 S (134 km/h) eller ens 911 GT2 RS MR (146 km/h) något att sätta emot.
Vidare till kurva två, Infart Parabolika. Om man redan är imponerad av accelerationen rakt fram (Black Series ska kunna sprinta 0–200 km/h på under nio sekunder) kommer man att bli fullständigt överväldigad av inbromsningen. En bromskraft på 15,7 m/s2 inför kurva två är en hårresande upplevelse. Vi bromsar sent in i kurvan fram till curbsen på högersidan. Här överglänser Black Series ABS-system alla som vågar kalla sig konkurrenter.
En sen inbromsning och tidigt tillbaka på gasen ut ur högersvängen som mynnar ut i en vänster som i sin tur leder ut till Parabolika. Här har många effektstinna sportbilar problem med överstyrning, dock inte Mercedes-AMG GT Black Series. Här kan du nästan stampa högerpedalen genom golvplåten innan bakaxeln skulle få för sig att bryta ut.
Den extrema coupén överglänser allt annat i den här ligan när det kommer till grepp och klår till och med självaste McLaren Senna som dessutom inte ens räknas till sportbilsligan längre. En stor del av Black Series kompetens bärs upp av dess antispinnsystem som kan anpassas efter lust och behov – eller mod.
Medan vår GT formligen stormar genom Parabolika har vi några få sekunder för fler detaljer. Egentligen borde ingen bli förvånad över att bilen har ett specialutvecklat chassi med ställbara dynamikrelevanta parametrar som spår, camber, markfrigång och justerbara kränghämmare (ställbara i två steg på framaxeln, i tre steg på bakaxeln). Chassit verkar vara så pass kompetent att man till och med har skippat bakhjulsstyrningen.
”…greppar lugnt och sansat, håller sig fullständigt neutral och är därmed pilsnabb genom passagen.”
Ännu en höjdpunkt på Black Series meritlista är de nya däcken. Som standard rullar bilen på Michelin Pilot Sport Cup 2 R MO1A som övertygar med en nästan R-däcksliknande greppnivå på torrt underlag. Det finns dock två olika gummiblandningar till GT Black Series. Standarddäcket MO1A är av soft compoundtyp med bättre grepp men något högre slitage. Som tillval finns däcken också som typ MO2, vilket är ett så kallat hard compounddäck.
Den hårdare gummiblandningen förblir konstant längre under extremt varma temperaturer, medan den mjuka varianten fungerar bäst för snabba kvalvarv. En närmare analys av däcken kan ni läsa om i ett kommande test.
Nästa inbromsning. Man kan inte göra annat än att förälska sig i bilens ABS-system och bromsarnas brutala kraft. Med ett retardationsvärde på 16,4 m/s2 lämnar Black Series konkurrenterna långt bakom sig (Manthey-Porsche 14,6 m/s2, 488 Pista 14,9 m/s2, 720S 15,1 m/s2).
Bromsarna biter. Sjätte, femte, fjärde, tredje och andra växeln. Det är inte enbart inför hårnålskurvor man lär sig att uppskatta bilens löjligt snabba dubbelkopplingslåda. Om man nu tvunget måste kritisera något är det lådans automatläge i Raceläget som gärna hade kunnat växla ned snabbare vid dynamiska inbromsningar.
Black Series dras alltså med samma åkomma som GT R Pro, där automatläget alltid är en aning för långsamt när det ska växlas ned. Inget man inte kan förlika sig med och dagens snabbaste växelstrategi blev därmed att låta dubbelkopplingslådan sköta uppväxlingen medan man själv petade i de lägre kuggarna med hjälp av paddeln bakom ratten.
Under tiden sprintar Black Series i en helvetisk fart genom den snabba högerknycken framför Mercedes-tribunen. Kurvhastighet 200 km/h? Inga som helst problem här, vår testbil verkar inte ens bli svettig. Inte så konstigt kanske när den perfekta viktfördelningen möter högt aerodynamiskt grepp.
Kurva åtta. Acceleration ut ur vänstersvängen. Här har många andra bakhjulsdrivna sportbilar problem med överstyrning som oftast övergår till en lätt understyrning i den följande högersvängen. Vår Black Series greppar däremot lugnt och sansat, håller sig fullständigt neutral och är därmed pilsnabb genom passagen.
Dags för Motodrom, de sista svängarna. I huvudet flyger vår orange silverpil förbi ett hav av åskådare, flaggor och vimplar medan motorn drunknar i det öronbedövande jublet när vi korsar mållinjen. Visst, McLaren Senna förblir den absolut snabbaste besten även här, men spelar å andra sidan i en helt annan prisliga.
Vi fokuserade istället på en annan konkurrent, nämligen den aktuella rekordhållaren på Nordslingan, Manthey-Porsche 911 GT2 RS MR. Med en varvtid på 1.43,3 minuter är GT Black Series två tiondelar snabbare på Hockenheim än Mantheys RS-monster och förhoppningarna är stora att man lyckas med samma bedrift på Nürburgring lite senare.
