PROV: Mini John Cooper Works GP – arg som ett bi!

Premium Sugen på en samlarbil som gör vardagen till en rally-sträcka? Välkommen till Mini John Cooper Works GP med 306 hk – lika kompromisslös som förvirrad!

PROV: Mini John Cooper Works GP – arg som ett bi!
Mini John Cooper Works GP ska enbart byggas i 3 000 numrerade exemplar.

VAD ÄR NYTT? Den tredje generationen Mini Cooper GP är givetvis den starkaste och mest galna. Jämfört med en vanlig Mini John Cooper Works har bland annat baksätet lyfts ut, en rejäl vinge på taket tagit plats liksom märkliga skärmbreddare tillverkade av kolfiber och återvunnen plast från BMW i3-produktionen samt en ny front. Visuellt är det inget annat än en rejäl smocka!  

Luftmotståndet lär däremot vara högt och aerodynamiken ska enligt Mini inte generera mycket marktryck utan snarare ge stabilitet. Vår gissning är att det mest handlar om utseende. Längst upp på den bakre vingen finns en liten ditklistrad gummilist, som förmodligen ger lite mer tryck till bakvagnen.

GP-versionen är 10 mm lägre och spårvidden har ökat med 40 mm, jämfört med vanliga JCW med 231 hk. Cambervinklarna är dessutom brantare.

Interiört har man tagit hastighetsmätaren från elversionen och lagt till en del 3D-printade detaljer som exempelvis de stora snygga paddlarna. Man sitter lågt i JCW-stolar – borde det inte ha varit riktiga sportstolar? Märkligt nog i en körbil finns armstödet mellan stolarna kvar, som sitter i vägen om man vill dra i handbromsen.

Påkostad interiör som har hög kvalitetskänsla. Det är mysigt att sitta bakom ratten. Tillverkningsnumret är 3D-printat på de främre skärmbreddarna och på panelen till höger.

Specialfälgar som väger 9 kg.

Inredningen känns både sportig och lite lyxig på ett förvirrande vis. I Sverige är komfortpaketet standard, vilket innehåller luftkonditionering och i-Drive – förnuftigt för de allra flesta. I stället för normala dörrhandtag finns det stroppar att dra i – sportigt eller bara ansträngt?

Att baksätet är borta kan tyckas racigt, men då borde det ingå en bra ställning för att härbärgera en extra uppsättning däck för trackdays. Nu finns det enbart en balk bakom framstolarna vars uppgift ska vara att förhindra bagage att flyga framåt vid en inbromsning. I verkligheten kommer allt bagage åka runt som i en torktumlare. Ett lastnät är det minsta man kan begära, men skräddarsydda väskor eller lastbaljor som kunde klickas fast med ett enkelt handgrepp hade varit så mycket bättre.

Den totala viktbesparningen jämfört med standard JCW är 15 kg, inte mycket för en banfokuserad specialbil, speciellt med tanke på att fälgarna bara väger nio kg – de lättaste i Minis historia.

Bakom framstolarna finns en balk som dock inte är till för att stabilisera bilen utan för att förhindra att bagage slungas framåt.

Motorn ger 306 hk jämfört med 231 i den vanliga JCW-modellen. Oljetråget är designat för att klara hårdkörning och till de drivande framhjulen ingår en diffbroms som kan låsa upp till 31 procent. Det finns endast ett växellådsalternativ, en åttaväxlad Streptroniclåda – alltså inte en dubbelkopplingslåda eller för den delen ett manuellt alternativ, vilket skulle ha känts mer hardcore.

Modellen är utvecklad och testad på Nürburgring och enligt Mini den snabbaste gatbil man någonsin producerat.

HUR ÄR DEN ATT KÖRA? Det låter argt från sportavgassystemet och bilen är verkligen arg. Stenhård fjädring, dåligt fäste och mycket kraftreaktioner i ratten. Harmoni är absolut inte ett ord som passar för att beskriva GP-versionen och gaspådrag med lite styrutslag ger en slingrande gång. 

Det hårda chassit gör dessutom att fästet i bakvagnen är mycket sämre än man kunde förvänta sig, den släpper lätt. Turbofördröjningen gör inte heller körningen smidigare och tyvärr låter den inte så underbart som vi hoppats eller som de tidigare generationerna gjorde. Partikelfilter tar bort en hel del och vi är snuvade på underhållande avgasknallar.

GP-loggor överallt. Snyggt!

Man kan inte kalla automatlådan PDK-snabb och automatiken bestämmer när växlingar ska göras.

Fjädringskomforten är direkt dålig (det finns inga justermöjligheter), de främre stolarna obekväma och det bullrar en hel del, det här är absolut inte en bekväm vardagsbil. Det positiva är på sitt vis att GP känns som en handfull även i vanliga hastigheter och att bilen upplevs som speciell och busig även om man bara kör lugnt och fint till exempelvis mataffären.

NÖRDFAKTA. Den första GP-versionen kom 2006 och den andra 2012, jämfört med dagens modell var de introverta och blyga! Det ska göras 3 000 exemplar och 21 kommer till Sverige. De tidigare generationerna tillverkades i 2 000 exemplar.

John Cooper byggde Formel 1-bilar och vann VM 1959 och 1960 och storheten var att han placerade motorn bak, vilket var revolutionerande på den tiden. Efter det gick han över till rallybilar – de vann bland annat Monte Carlo-rallyt tre gånger – och touringbilar. 1961 började John Cooper att ta fram specialversioner på Mini. Ursprungskojan kom för övrigt 1959 och det tillverkades över fem miljoner exemplar, den sista år 2000.

BORDE JAG KÖPA EN? Är du inte Minisamlare är det här ett tveksamt köp, trots att den bara byggs i  3 000 numrerade exemplar – frågan är faktiskt om inte den upplagan är för stor för att hålla andrahandsvärdet på en attraktiv nivå? Det är vår gissning.

Mini Clubman JCW har samma motor på 306 hk, är fyrhjulsdriven, snabbare till 100 km/h och givetvis mycket rymligare och bekvämare. Ett bättre val för de allra flesta, och man sparar dessutom 80 000 kronor. 

Som trackdayspecialare är GP underhållande och utmanande, men inte alls lika kompetent som kanske den enda riktiga konkurrenten: Renault Megane RS Trophy R. 

Renault gör en mycket bättre banbil, som är byggd för att vara ruskigt snabb och underhållande, men inte har samma sportiga utseende. I dagsläget är Megane den snabbaste framhjulsdrivna bilen runt Nürburgring med en tid på 7.40. Vår systertidning sport auto har kört Mini GP på 8.03 – och BMW-bloggen har rapporterat en tid på 7.56.59.

Mini GP känns mycket mer som en produkt från marknadsavdelningen än från Minis fartälskande tekniker och testförare. Men vi har sett spionbilder på en eldriven Mini GP på Ringen...