Egentligen hade BMW kunnat nöja sig med att designa om den väldiga fronten på BMW X7. En ännu större dubbelnjure, lite nya fälgar och golvmattor av plast från världshaven – klart.
Det hade garanterat räckt för att skicka den upp till 2,7 ton tunga lyxsuven över mållinjen fram tills det är slutstation för bilar med förbränningsmotor.
Men man har valt en annan väg. BMW:s chef för lyxsegmentet Christian Tschurtschenthaler förklarar:
”Antingen blir en facelift diskret eller väldigt omfattande. När det gäller X7 har vi bestämt oss för det sistnämnda.” Suvarnas motsvarighet till 7-serien måste nämligen inte bara förtjäna sitt andranamn ”The Sovereign” utan även hålla länge, inte minst designmässigt. Just därför fick den 518 cm långa sjusitsiga bilen ett nytt front- och bakparti, nya drivlinor och en ny cockpit.
Även datorkraft, kameror, sensorer och assistanssystemen har utvecklats, allt fungerar bättre och snabbare, inklusive den nya mjukvarugenerationen BMW Operating System 8.
Innan vi glömmer det: även styrningen har modifierats och grundutrustningen är mer omfattande än innan. Utan Matrix-LED-strålkastare, panoramaglastak, fyrazonsklimatautomatik och luftfjädring rullar ingen X7 från produktionsbandet i amerikanska Spartanburg.
Även om det bara är en bråkdel av alla producerade X7 som skeppas till Europa, är den vinstbringande lyxsuven en viktig faktor för att vinna nya kunder och stärka lyxsegmentet, enligt BMW.
Det lyckas man med bland annat med ett luftigt, välgjort och högkvalitativt kupéutrymme som kan extrautrustas med rutstickade komfortstolar av högsta klass. Efter att man öppnat förardörren behöver man inte vara en X7-konnässör för att upptäcka att någon har städat ordentligt här. Det gamla systemet fick flytta på sig till förmån för ett helt nytt.
Precis som i elsuven iX tittar man numera på en bred, välvd skärm, den åttastegade automatlådan styr man via en liten stump i mittkonsolen.
Multifunktionsvredet samt en del väsentliga knappar har man tack och lov valt att behålla, så även den fysiska volymkontrollen. Även om användandet av detaljfunktioner som klimatanläggningen och skärmarna kan kännas ytterst komplex för noviser fungerar systemet ypperligt och mångsidigt, vilket även inkluderar en mycket välgjord röststyrningsfunktion.
För leksugna finns en uppsjö av olika stilar och färgval samt olika visningslägen beroende på valt körläge. På instrumentpanelens högersida finns dessutom en färganimerad ljuslist.
BMW X7 finns med tre olika motoralternativ som alla är 48 V-mildhybridiserade. En ny växellåda som bygger på den bekanta åttastegade automatlådan från ZF har numera en integrerad elmotor med elva hk och 200 Nm som fungerar som en startmotor/generator och den kan släta över eventuella kraftförluster från motorn.
Värst i gänget är kraftpaketet i M60i som levererar 530 hk och massiva 750 Nm. Tack vare elmotorn svarar den dubbelturbomatade V8:an ännu snabbare. Den minimala fördröjningen när man stampar på gaspedalen känner M60i-förare enbart från skrönor. Motorn är alltid klarvaken, alltid spontan, alltid redo att flytta berg.
Inte så konstigt med grenrör som inte nöjer sig med en cylinderbänk och cylinderradsymmetriska turboladdare. Det gynnar gasresponsen vilket hörs tydligt genom sportblåset.
Den 4,4 liter stora V8:an kallas internt för S68 och kommer direkt från M GmbH vilket märks tydligt, framför allt i sportläget: direkt respons, välljudande och hyfsat varvvillig. Väljer man istället komfortläget känns motorn kultiverad och håller varvtalet lågt, alltid perfekt portionerad av automatlådan.
Apropå perfekt: Vad gör man när man inte känner att man behöver en massiv vinkelåtta? Man väljer tre-liters radsexan i 40i naturligtvis, som med sina 381 hk och 520 Nm visar att man inte alltid måste ha värstingen. Här finns gott om kraft för att driva det stora slagskeppet med pondus över landsvägen och det dessutom på det mest kultiverade sättet man kan tänka sig.
Först när man piskar bilen hårt kräver sexan högre varvtal och blir lite högljudd. Å andra sidan är motorn X7-familjens teknikledare. Här är allt nytt, från drivmedelsblandningen och tändningen till förbränningsförloppet, laddningen och regenereringen.
Beroende på den aktuella lasten sprutas bränslet antingen in direkt eller via grenrörsinjektion och motorn jobbar efter den mycket effektiva Miller-processen. Det innebär korta ventilöppningstider och en långvarigare tändgnista tack vare en aktiv spole medan kamaxelstyrningen ökar verkningsområdet. På utsläppssidan stänger en vipparm ventilerna under tryckfasen, vilket minskar friktionsförluster.
Den sparade energin leds via en elektrisk generator till 48 V-batteriet och kan användas för att boosta sexcylindern, eller för elektrisk krypkörning. Kör man hellre diesel finns trelitersmotorn 40d med stålkolvar och modifierad insprutning som levererar 352 hk och 700 Nm, naturligtvis som mildhybrid.
Har man en större familj men ändå inte vill göra avkall på sportkörningen finns dock enbart ett riktigt alternativ, den inledningsvis nämnda M60i som sprintar till upp till 250 km/h och som faktiskt kan framföras någotsånär sportigt, sin massiva vikt och storlek till trots.
Det möjliggörs av bilens variabla och bakaxelbetonade fyrhjulsdrift med sportdifferential på bakaxeln som minskar understyrningstendenser i kurvorna.
BMW X7 rör sig alltså förvånansvärt neutralt och med hög precision. För en bil i den storleksklassen vill säga. Man känner sig integrerad i bilen och blir aldrig stressad av den massiva fysiska kraften. Då ser det värre ut med miljösamvetet, men det är en annan femma.
Bakom ratten lider man alltså inte av svettiga handflator när den högprecisa fyrhjulsstyrningen fördelar vridmomentet med fingertoppskänsla medan bilens aktiva krängningshämmare och överdådiga luftfjädring ser till att hålla dig på vägen. I komfortläget gungar bilen lätt men med ett klick till sportläget hugger den asfalten hårdare och kränger inte alls.
Små ojämnheter i underlaget känner man dessvärre på grund av de stora fälgarna, mest framträdande blir det när man rullar på 23-tums-fälgarna. På 21- eller 22-tummarna rullar bilen mycket mer harmoniskt, även i M60i-utförandet.
Bromssystemet är elektroniskt styrt och levererar en mycket transparent känsla kombinerat med ordentlig fördröjning. Det hjälper även när man kör med släp, det finns naturligtvis assistanshjälp för att kunna backa optimalt smidigt.
Beroende på vald utrustning kan X7 backa de senaste 50 eller till och med 200 körda meter automatiskt och den kan även köra upp till tio kortare sträckor (upp till 600 meter) automatiskt. Om det är en värdefull funktion eller bara ett mediahajpat PR-trick låter vi vara osagt.
Kanske är det mer värdefullt att styr- och filhållningsassistansen fungerar i hastigheter upp till 210 km/h?
